Peter Westerholm Professor emeritus Arbets och Miljmedicin Uppsala

Peter Westerholm Professor emeritus Arbets- och Miljömedicin Uppsala Universitet ”Arbetsmiljö förr och nu” 19: e januari 2009

Carl v. Linné om Falu gruva 1734 (resehandboken) ”Gruvan är ett helvete av rök och damm och hetta, frätande och giftiga gaser, tunga och långa skift i mörker, smuts och larm, ständiga olyckor med svåra lemlästningar och dödsfall. Nere i gruvan går som djävlar 1200 svarta arbetare, nakna till midjan på grund av hettan och med en ullen lapp för munnen till skydd mot damm och rök”

Linné om Orsasjukan 1734 • ”De alla som söka sitt förnämsta uppehälle genom slipstenshantering hinna sällan över 20, 30 à 40 år. Ty stenmjölet, ehuru mesta delen drages upp genom skorstenen, kommer dock en stor kvantitet genom de alltid väderdragande lungorna uti bronchiis [bronkerna] och cellulis pulmonalibus, [lungblåsorna] där de vidhäftes den slem och vätska de alltid äro befuktade med, av värmen bakas tillsammans: och som det ej kan smälta, växer till tophos, [små hårda knölar] som obstruera blåsorna, varav bli bölder och rätt phtisis. ” [tuberkulos] (Linné, 1734).

Bernardino Ramazzini: ”De morbis artificum” – Padua 1700 (Om arbetares sjukdomar) Om sjukdomar bland skrivare och notarier: ”Skrivare och sekreterare är vanliga medborgare som får lön för att föra protokoll i domstolar, handelshus och vid furstarnas hov. Låt oss se vilka sjukdomar som kan drabba denna kår. Det verkar som om det finns tre orsaker. För det första den sittande ställningen. För det andra den oupphörliga handrörelsen i samma riktning. För det tredje den anspänning som krävs för att alltid räkna rätt, skriva vackert och inte smutsa ned arbetsgivarnas böcker. Sjukdomar från för mycket sittande är lättförståeliga. Det är förstoppningar, lever- och mjältbesvär, dålig matsmältning, domning i benen, dålig blodcirkulation och allmän ohälsa. De arbetar för sin lön och måste hålla på med skrivning hela dagen. Den enformiga rörelsen av pennan på papperet leder till intensiv trötthet i både hand och arm, på grund av de överansträngda musklerna. Detta leder till förlust av styrkan i skrivarmen. ”

Bernardino Ramazzini : Om sjukdomar hos beredare av lin och hampa ”Vid vinterns början svärmar hampkardare in från Frankrike och sprider ut sig på båda sidor av floden Po. Man kan se dessa män, dammtäckta, bleka , hostande, astmatiska och surögda. Kylan gör att de mestadels arbetar inomhus. Vintern är alltid deras arbetsperiod. De kan inte undvika att få fettbemängda partiklar i munnen när de kardar. Dessa partiklar förorenar kroppsandarna och blockerar luftrören vilket kan orsaka allvarliga åkommor. Dessutom har skörden av lin och hampa fått ligga och ruttna i stillastående vatten. Det damm kardare inandas kan inte vara annat än skadligt. Arbetarna påstår att de lider mera av att karda lin än hampa. Det beror kanske på att dammet från lin är finare och har därför lättare att tränga in i andningsorganen.

Rönnskär ”förr” Gjutning av blytackor

Rönnskär i nutid Processoperatörer kopparsmältverket

Rönnskär 1930 Rönnskärsverken 1929

Rönnskärsverken - nutid

Utveckling över tid av Företagshälsovårdens (FHV) arbetsuppgifter (Jorma Rantanen Finland 2008) Stadium I (1950 – 1970) Stadium II (1970 – 1990) Stadium III (1990 – ) Ospecifik. Företrädesvis vårdande tjänster Specifik Förebyggande av olycksfall och sjukdom Riskidentifiering Holistisk. Helhetssyn Orientering mot utveckling, välmående, livskvalitet och främjande av hälsa Passiv Aktiv Intervention riktad mot arbetsorganisation och personalens livsstil – som individer och som grupp Fokusering på sjukdomar Specialisering Multidisciplinär integrerad funktion Primärvård Prevention FHV eftersträvar rollen som agent för utveckling

Förändring av arbetsliv – faktorer och komponenter • Globalisation av länders ekonomi – varor, tjänster, arbetskraft, information • Ökande beroende av avancerad teknologi • Organisatorisk flexibilitet i företag under konkurrenstryck • Ökad makt företags ledning i relation till anställda • Välfärdssamhällen och trygghetssystem under tryck • Feminisering och åldrande av arbetskraften • Uppträdandet av högt specialiserad-utbildad och internationellt inriktad arbetskraft • Polarisering av arbetsmarknaden. Marginalisering och social utstötning • Expansion av andel arbetskraft i tillfällig eller tidsbegränsad anställning • Strömmar av migration – flyktingar och arbetskraftinvandring • Miljömedvetenhet hög

Arbetsolycksfall med dödlig utgång 1955 -2005 Antal dödsfall i arbetsolyckor per 100 000 Antal/100. 000 bef. arbetstagare 1956 -2006 Inkl. 143 döda i Estoniaolyckan Innefattar omkomna på M/S Estonia (n =143) 1994 Källa: AV/ISA, RFV, SCB/RAMS

“Den galopperande sjukfrånvaron” [RFV: Antal långtidssjukskrivna 1974 -2002 “pågående sjukpenningfall”]

Arbetsmiljöfaktorer - tyngdpunktsförskjutningar • Ergonomi – ”tunga” arbeten försvinner och ersätts med stillasittande göromål. tidigare – smärttillstånd och värk i ländrygg nutid - smärttillstånd och värk i skulderregion, halsnacke • Kemiska hälsorisker – tidigare – enstaka faktorer på hög nivå nutid - multifaktoriell exponering på låg nivå tidigare – akuta effekter, cancer, reproduktionsstörningar nutid - allergi och annan överkänslighet tidigare – dammpartiklar nutid - nanopartiklar • Psykisk och social belastning tidigare – stresstillstånd orsakade av arbetets karaktär nutid – psykisk störning orsakad av arbetsorganisation och mobbning

Det goda arbetet – kriterier • • Fysiska riskfaktorer under kontroll Rimliga krav på prestation Klarhet och konsekvens i mål och förväntningar Arbetet ger god Känsla Av Sammanhang (KASAM) Arbetet har en mening Arbetet är stimulerande. Man lär sig och utvecklas Att bli sedd av överordnad och av arbetskolleger – socialt stöd • Arbetet ger tillfällen till utveckling • Arbetet står i rimlig balans med krav från familjens sida och från andra håll.

Prof. Annika Härenstam, Arbetsvetenskap/ Göteborgs Universitet ”Moderna Arbets- och livsvillkor för kvinnor och män (MOA)” • Urvalsram: Arbetslivsinstitutets Arbetslivskohort • Statistiskt urval av totalbefolkningen (n 5. 009) i ålderssegmentet 25 – 50 år • Kombinerad telefonintervju/enkät vid sex tillfällen – 2 ggr/år under 2005, 2005 och 2006 • 250 frågor om arbets- och livssituation • Deltagandefrekvens – 40 % vid alla sex intervju tillfällen, deltagande vid 1 – 5 intervjutillfällen 80% • Analys av 25 utvalda frågor i sökande av svarsmönster hos svarande vid intervjutillfällen 1 och 2 Ref: < http: //profiler. av. gu. se > (Göteborgs Universitet)

Variabler i MOA-analys • • • Hemarbete Avkoppling Arbetstid Fysisk belastning Krav • • • Emotionella krav Bundenhet Stimulans Inflytande Utveckling

Analysmodell från MOA-projektet Klusteranalys (personansats) Svarsmönster 2. Var finns klustren? 1. Vad präglar klustren? 3. Vilka finns i klustren? Arbetsmarknad Individens förhållanden i Demografiska variabler Arbetsplats förvärvsarbetet och den Bakgrundsförhållanden Typ av yrke privata sfären Livsstilsfaktorer 4. Hälsa och sjukfrånvaro/sjuknärvaro

Fria, oregelbundna arbeten (MOA) • Ger stora frihetsgrader och ställer samtidigt låga krav. Arbetslusten ganska låg. Utbildningsnivå relativt låg. Förtjänst relativt god. • ”Fria” innebär att man kan ta korta raster i st. s. när som helst • Kategorin kännetecknas av genomsnittligt låg utbildning. Manlig dominans. Många egna företagare. • Hälsa – Männen mår i st. sett bra medan kvinnorna utgör riskgrupp för ohälsa med sjukfrånvaro, smärtor i rörelseorganen • Processarbetare, väktare, montörer/reparatörer • Ojämn uppdelning män-kvinnor av hem- och familjearbete

Låsta, oregelbundna arbeten • Kategorin innehåller kvälls- och nattarbete med små frihetsgrader. Arbetslusten låg • Små utvecklingsmöjligheter • Mansdominerad kategori. De flesta i industri men många även i tjänstesektorn. Inga egna företagare. Processoperatörer, chaufförer, många i vårdsektorn • Små möjligheter anpassa arbeten. Smärtor i rörelseorganen vanliga • Relativt bra balans arbets- respektive privatliv. Dock noteras att kvinnorna vanligen har ensamt ansvar för hem och familj • Endast liten andel i detta kluster deltar i sociala eller kulturella aktiviteter utanför arbetet

Fysiska, rutinbetonade arbeten • Högriskprofil för ohälsa. Profilen innehåller dem som har allra sämst hälsa och sjukfrånvaron är hög. • Möjligheter att anpassa jobben vid fysiska eller psykiska besvär är mycket små • Jobbet ger endast låg stimulans, små utvecklingsmöjligheter och låg grad av medinflytande • Dessa arbeten återfinns i bygg- och servicesektorerna. Tingarbeten – bygga, städa, laga mat, reparera, tillverka • Lägsta andelen av deltagande i kulturell eller social aktivitet utanför hemmet • Arbetslust – näst sämst

Kriterier i värdering av arbeten (MOA) • • • Hälsa Balans arbete – fritid/familj Inkomst Anställningsbarhet Arbetslust Könsfördelning

Helhetsperspektiv Olika faktorer är betydelsefulla för hälsan för högutbildade tjänstemän och lågutbildade i arbetaryrken • De välutbildade: balans mellan arbete och fritid • Lägre utbildade: utvecklingsmöjligheter och inflytande • Oavsett klass och utbildning skiljer sig risk och friskprofiler åt i anpassningsmöjligheter av arbetet till psykisk och fysisk förmåga Anpassningsmöjligheter påverkas av arbetsorganisation och ledarskap