Personlighetsstrningar Mimmie Willebrand Docent leg psykolog Personlighet Det

Personlighetsstörningar Mimmie Willebrand Docent, leg psykolog

Personlighet ”Det inrotade mönstret av tankar, känslor och beteenden som karaktäriserar en individs unika livsstil och anpassning, resulterande från konstitutionella faktorer, utveckling och sociala erfarenheter” WHO, 1993

Etiologi Genetiskt bidrag 30 -60 % Miljöfaktorer 50 -60 % Personlighetsdrag betraktas som stabila från sena tonåren/ung vuxenålder

Personlighetsmodeller I Eysenck Personality Questionnaire (H. Eysenck) Extraversion Neuroticism Psychoticism Lie-scale = Social, lättsam, dominant, självsäker, aktiv = orolig, deprimerad, skuldkänslor, spänd, blyg, emotionell = Aggressiv, antisocial, egocentrisk, osympatisk, kall, kreativ = Deltagare som vill framstå på ett visst sätt

Personlighetsmodeller II Big Five (P Costa & R Mc. Crae) Neuroticism Extraversion Conscientiusness = Noggrann, pålitlig Openness = Fantasi, estetik, nyfikenhet Agreeableness = Altruist, godtrogen, samarbetar

Personlighetsmodeller III Swedish universities Scales of Personality (SSP) (Gustavsson et al, 2000) Neuroticism Extraversion Aggressiveness

Somatisk Personlighetsmodeller III ångestbenägenhet Psykisk ångestbenägenhet Stresskänslighet Undergivenhet Bitterhet Swedish. Misstroende universities Scales of Personality (SSP) (Gustavsson et al, 2000)Impulsivitet Äventyrslystnad Interpersonell Distans (-) Neuroticism Extraversion Aggressiveness Social Konformitet (-) Irritationsbenägenhet Verbal aggressionsbenägenhet Fysisk aggressionsbenägenhet

Personlighetsstörning- en psykiatrisk diagnos Avser personlighetsdrag som är extrema och leder till funktionsstörning i vardagen samt till stort lidande för personen eller för omgivningen. Hur fastställs diagnosen? Genomgång av anamnes, intervjuer, skattningsskalor, observationer, samtal och skattning från anhöriga.

Personlighetsstörning Epidemiologi Frekvens i befolkningen: 10 -13 % I psykiatriska populationer: 30 -70 % Etiologi Multifaktoriellt DSM-IV beskriver Allmänna kriterier 10 personlighetsstörningar med specifika kriterier

Allmänna kriterier I A. Ett varaktigt mönster av upplevelser och beteenden som påtagligt avviker från vad som allmänt sett förväntas i personens sociokulturella miljö. Detta kommer till uttryck inom minst två av följande områden: 1) kognitioner (uppfatta, tolka, tänka) 2) affektivitet (känslomässig intensitet, labilitet, rimlighet) 3) mellanmänskligt samspel 4) impulskontroll

Allmänna kriterier II Det varaktiga mönstret B. … är oflexibelt och framträder i många olika situationer C. … leder till kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller andra viktiga avvseenden D. … kan spåras tillbaka till adolescensen eller tidig vuxenålder E. … kan inte bättre förklaras av annan psykisk störning F. … beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans eller somatisk sjukdom/skada

Personlighetsstörningar i DSM-IV Kluster A Kluster B Kluster C Paranoid Antisocial Fobisk Schizoid Borderline Osjälvständig Schizotypal Histrionisk Tvångsmässig Narcissistisk UNS

Kluster A Udda, excentriska drag och kontaktsvårigheter Paranoid Schizotypal

Paranoid personlighetsstörning Misstänksam Oberättigat tvivel Anförtror sig inte Lättkränkt Ältar och är obenägen att förlåta Känner sig ofta angripen och går då till motattack Grundlös svartsjuka

Schizoid personlighetsstörning Tillbakadragenhet och begränsat emotionellt uttryck Varken önskar eller uppskattar relationer Få/inga vänner Väljer ensamaktiviteter Lågt sexuellt intresse Känner nästan ingen glädje med tillvaron Likgiltig för beröm/kritik Emotionell kyla, “flack”

Schizotypal personlighetsstörning Hänsyftningsidéer Udda föreställningar, magiska tankar Avvikande perception (t ex kroppsillusioner) Besynnerligt tal Misstänksam Inadekvata affekter Besynnerligt uppträdande Få nära vänner Social ångest

Kluster B Färgstarka, dramatiska och impulsiva drag Antisocial Borderline Histrionisk Narcissistisk

Antisocial personlighetsstörning Överskrider rådande normer Bedrägligt beteende Impulsiv Aggressiv Nonchalerar egen/andras säkerhet Ansvarslös Brist på ångerkänslor

Borderline personlighetsstörning Vill undvika separationer Instabila relationer Identitetsstörning Impulsivitet Suicidalt/självdestruktivt beteende Affektiv instabilitet Tomhetskänsla Inadekvat vrede Tillfällig paranoia, dissociation vid stress

Histrionisk personlighetsstörning Vill vara i centrum Gränslös: förförisk och provocerande Ytliga och skiftande känslouttryck Använder utseendet för att dra uppmärksamhet till sig Detaljfattigt/impressionistiskt språk Dramatiserande, teatralisk Lättpåverkad Uppfattar relationer som mer intima än de är

Narcissistisk personlighetsstörning Grandios Fantasier om egen storhet Unik, speciell Kräver övermått av beundran Förväntar sig särbehandling Utnyttjar andra Empatistörning Avundsjuk Arrogant

Kluster C Introverta, ängsliga, depressiva drag Fobisk Osjälvständig Tvångsmässig

Fobisk personlighetsstörning Undviker gruppaktiviteter pga rädsla för kritik Undviker kontakt om ej säker på att han/hon är omtyckt Lättväckt skam, hämmad i intima förhållanden Hämmad i sociala situationer Ser sig som socialt oduglig Ovillig att pröva nya situationer pga risk att bli bortgjord

Osjälvständig personlighetsstörning Svårt att fatta vardagliga beslut Behov av att andra bestämmer och tar ansvar Rädd för att vara oenig Bristande tilltro till egen förmåga (tar ej initiativ) Går till ytterligheter för att få stöd Obekväm, hjälplös när ensam Klarar ej ett liv i ensamhet – söker relation Rädsla för att bli övergiven

Tvångsmässig personlighetsstörning Upptagen av detaljer Perfektionism Överengagerad i arbete/uppgift Moraliskt stelbent Samlar på sig ”skrot” Ovillig att delegera Snål Envis

Personlighetsstörning UNS Uppfyller de allmänna kriterierna Maladaptiva drag från flera personlighetsstörningar utan att fylla kriterierna för en specifik störning

Behandling Samsjuklighet med kliniska syndrom vanligt och dessa bör behandlas Det övergripande målet med att behandla personlighetsstörnings- problematiken är att öka den adaptiva förmågan, bl a genom att: • reducera symtom • förbättra förmåga att hantera symtom • utveckla sätt att hantera situationsrelaterade problem • utveckla sätt att hantera/reglera affekter och impulser • förbättra interpersonella färdigheter Svenska Psykiatriska Föreningen, 2006

Behandling Forskning visar att kognitiv terapi, kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk psykoterapi är effektivt. Underlaget är dock relativt svagt då flera studier har brister i metodologin. Framgångsrik behandling förefaller dock ha följande drag: • strukturerad • strävar efter hög behandlingsföljsamhet • har tydligt fokus (t. ex. självskadebeteende, el. relationer) • teoretiskt enhetlig och sammanhängande • relativt lång • väl integrerad med övriga behandlingsåtgärder • tydlig behandlingsallians mellan terapeut och patient Svenska Psykiatriska Föreningen, 2006

Behandling Forskning visar att personlighetsdrag är associerade med neurokemiska avvikelser, och att personlighetsdrag kan påverkas av psykofarmaka. Underlaget är dock för litet för generella rekommendationer, fler och bättre studier behövs. Psykofarmaka är ofta del av behandlingen, men anses vara symtomatisk. Det finns inget läkemedel som har indikationen personlighetsstörning. Svenska Psykiatriska Föreningen, 2006

Behandling Få patienter blir ”normaliserade”, men antalet kriterier som uppfylls kan minska och störningen kan ibland avskrivas alternativt bli ”subklinisk” Ökad adaptivitet är ett mer realistiskt mål Kontinuerlig behandlingsutvärdering är nödvändig och blir en del av strukturen på behandlingen Global Assessment of Functioning (GAF) GAF beaktar psykiska symptom samt social och yrkesmässig funktion Värdet anges på en skala mellan 1 (ingen funktion) och 100 (maximal funktion) Svenska Psykiatriska Föreningen, 2006; APA, 1994