Personcentrerat och sammanhllet vrdfrlopp Kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL
Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN
Syftet med personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp • Syftet är att öka jämlikheten, effektiviteten och kvaliteten i vården. • Patienter ska uppleva en mer välorganiserad och helhetsorienterad process utan onödig väntetid i samband med utredning och behandling. • Patienternas livskvalitet och nöjdhet med vården ska förbättras och vården bli mer jämlik och jämställd. ”Patienter, brukare och hälso-och sjukvårdens medarbetare ska vara trygga i att bästa tillgängliga kunskap används i varje möte” Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN
Regionerna i samverkan • Arbetet med vårdförloppen utgår från en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). • Regeringen vill med satsningen stödja utvecklingsarbetet i regionerna kring kunskapsstyrning i hälso- och sjukvården. • Vårdförloppen tas fram av regionerna inom Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård. • Vårdförloppen är primärt ett kunskapsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det kliniska mötet med patient och närstående • Vårdförloppen ska utgå ifrån tillförlitliga och aktuella kunskapsstöd och baseras på bästa tillgängliga kunskap om vård och behandling. Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN
KOL Citat Socialstyrelsen ”Vården behöver bli bättre på att upptäcka patienter med astma och KOL, och alltid erbjuda rökavvänjning. ” Socialstyrelsen 2018 Utvärdering efter Nationella riktlinjer astma och KOL (2015) Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN
Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för KOL Vårdförloppet inleds vid misstanke om KOL och avslutas när en skriftlig behandlingsplan upprättats tillsammans med patienten och ett första uppföljningsbesök har genomförts Ingång till vårdförloppet Utgång från vårdförloppet Misstanke föreligger om följande kriterier är uppfyllda: • om FEV 1/FEV 6 -mätningen är ≥ 0, 73 och FEV 1 är ≥ 80% av förväntat värde • patienten har luftvägs- eller andningsbesvär som rapporterats eller som framkommer vid riktade frågor samt • om dynamisk spirometri visar FEV 1/FVC ≥ 0, 70 och åldersfaktorn har beaktats • patienten är över 40 år samt • om diagnos KOL uteslutits vid anamnes och sammantagen klinisk bedömning • patienten röker eller har rökt tidigare minst 10 paketår. • när bedömning och handläggning enligt flödesschemat genomförts. Ingång i vårdförloppet ska inte ske om patienten har en tidigare verifierad KOL med spirometri som visade FEV 1/FVC < 0, 70 efter bronkdilatation eller har gjort en dynamisk spirometri det senaste året som visade FEV 1/FVC ≥ 0, 70. Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN
KOL Åtgärder för patienter med KOL Luftvägsregistret 2019* Åtgärd Kvinnor. n=21 831 Män. n=16 286 p-värde Spirometri 15, 540 ( 71. 2 %) 11, 704 (71. 9%) 0. 150 Nuvarande rökning 6310 (34. 7%) 1150 (31. 9%) <0. 001 Erbjuds rökavvänjning 3172 (50. 3%) 2317 (52. 1%) 0. 069 COPD Assessment test (CAT) 13, 065 (59. 8%) 9717 (59. 7%) 0. 730 CAT>10 9184 (70. 3%) 6925 (71. 3%) 0. 110 CAT>18 3403 (26%) 2441 (25. 1%) 0. 120 6 min gångtest 1184 (5. 4%) 817 (5. 0%) 0. 082 Patientutbildning 10, 163 (46. 6%) 7434 (45. 6%) 0. 081 Skriftlig behandlingsplan 2108 (9. 7%) 1515 (9. 3%) 0. 250 Baserat på data från 1 000 kliniker i Sverige (*)C Stridsman , JR Konradsen , L Vanfleteren , C Pedroletti , J Binnmyr , P Edfelt , K Fjällman Schärberg , Y Sjöö , F Nyberg , A Lindberg , A Tunsäter & A Ekberg-Jansson (2020) The Swedish National Airway Register (SNAR): development, design and utility to date, European Clinical Respiratory Journal, 7: 1 Ex. ca 50 % av KOLpatienter erbjuds rökavvänjning Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN
Vårdförloppet utgår från tillförlitliga och aktuella kunskapsstöd och baseras på bästa tillgängliga kunskap KOL • Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL - stöd för styrning och ledning 2015 reviderad 2018. • Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling vid KOL behandlingsrekommendation. 2015 [Hämtad 200623]. • Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease (GOLD). Global strategy for the diagnosis, management, and prevention of chronic obstructive pulmonary disease. 2020 Report. Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN
Nulägesbeskrivning ur ett patientperspektiv KOL Utmaningar 1) Sen kontakt med vården 2) Dynamisk spirometri genomförs inte alltid 3) Rökavvänjning erbjuds sent i vårdförloppet 4) Samordning blir inte tillgodosett C V 5) Patientutbildning och rehabilitering sällan på ett strukturerat sätt C V 6) Sällan skriftlig behandlingsplan C V 7) Många patienter som har haft exacerbationer följs inte upp Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN
KOL Vårdförloppets mål • Minska den omfattande under- och feldiagnostiken av KOL • Fler personer med KOL ska få sin sjukdoms svårighetsgrad, och därmed risken för allvarligt sjukdomsförlopp, bedömd • Fler personer med KOL ska få tillgång till personcentrerade insatser för att bromsa sjukdomsförloppet, förhindra exacerbationer och förbättra prognosen • Öka patienternas delaktighet i vård och behandling. Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN
KOL Möjligheter med implementeringen • Inget nytt, men ”lätt att göra rätt” • Tidiga insatser minskar risk för svår sjukdom • Interprofessionell samverkan med patienten i centrum • Ökad egenvård, färre oplanerade besök, akutbesök, vårddagar Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN
KOL Utmaningar för implementeringen • Kronisk sjukdom • Vanlig hos äldre och multisjuka • En av många kroniska sjukdomar - och vårdförlopp - inom kommun, primärvård, öppen och sluten specialiserad vård • Att nå ut lokalt - flera vårdnivåer och aktörer • Samordningar • IT-system • Utbildningar/kompetenser Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN
Hur vårdförloppet kommer att påverka KOL Ø Startar vid misstanke om KOL Slutar vid första uppföljningsbesök, efter diagnos och upprättad behandlingsplan Tidig och rätt diagnos Personcentrerat Minskad risk för allvarlig sjukdomsutveckling Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN
KOL Vårdförloppet innehåller flödesschema och åtgärder Flödesschema Åtgärdsblock Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN
Vårdförloppet i korthet KOL Forts. Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN
forts. Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN
Tolkning av dynamisk spirometri vid utredning av luftvägs- eller andningsbesvär hos vuxna Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN
”För att nå en jämlik vård i hela landet, är det viktigt att regionerna och kommunerna förbättrar sina insatser för att fortbilda berörd personal i astma och KOL-vård” Socialstyrelsen 2018 Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN
Min behandlingsplan – en del av patientkontrakt KOL Mina personliga behandlingsmål Strategier för att nå behandlingsmålen Tips för att minska andnöd – Motståndsandning Tips för att få upp Sekretmobilisering Läkemedel – när ska jag ta dem Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN
Indikatorer från Luftvägsregistret – finns redan i dag på Vården i Siffror Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN
Dialog • Positiva effekter hos oss – patient, personal, resurser • Styrkor i regionen – goda exempel, nyckelpersoner • Vilka påverkas – patientgrupper, verksamheter, professioner • Vad ska vi göra annorlunda - vad gör vi redan nu, ska sluta göra, arbetssätt, digitalisering • Vilka genomför – vilket stöd behövs, vad rår vi själva över • Hur genomförs – behövs beslut, påverkas resurser, avtal, kunskapsdokument, rutinbeskrivningar, tidpunkt • Svårigheter och risker • Kommunikation – målgrupp, budskap, former, tidpunkt Diskutera gärna: • Hur ser gapet ut hos oss? • Vad kan vi prioritera att börja göra här? • Vad är uppföljningsbart hos oss redan nu? Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN
Deltagare KOL Namn Yrkesroll/motsvarande Region/sjukvårdsregion Caroline Stridsman (ordförande) Hanan Tanash Hanna Sandelowsky (t. o. m 191130) Judith Berntsson Kerstin Fjällman Schärberg Kerstin Hinz Mikael Andersson Peter Edfelt Solbrith Wachsmann Stefan Rustcheff Nikolaos Pournaras Kerstin Romberg, adjungerad Thomas Sandström, adjungerad Sjuksköterska Astma/KOL Specialist i lungmedicin Specialist i allmänmedicin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Sjuksköterska Astma/KOL Nationell processledare Sjukgymnast Kommunikatör Distriktssköterska Folkhälsa, Astma/KOL Specialist i lungmedicin Specialist i allmänmedicin Specialist i lungmedicin Region Norrbotten Region Skåne Region Stockholm, Karolinska Institutet Järfälla kommun Region Halland Västra Götalandsregionen Region Uppsala Västra Götalandsregionen Region Jönköping Region Stockholm, Karolinska Institutet Region Skåne Region Västerbotten Efter öppen remiss har dokumentet varit ute på ytterligare en remiss till professionsföreningar samt granskats av en referensgrupp. Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN
g at tn in an f m m Sa Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Vårdförloppet inleds vid misstanke om KOL och avslutas när en skriftlig behandlingsplan upprättats tillsammans med patienten och ett första uppföljningsbesök har genomförts • Målet är att identifiera fler personer med KOL och öka tillgängligheten till en effektiv och god vård i enlighet med vårdoch behandlingsriktlinjer • Säkerställa tidig och rätt diagnos, så att insatta åtgärder, varav rökstopp är den viktigaste, gör störst nytta både vad gäller behandlingseffekter, sjukdomsutveckling och utredning av samsjuklighet • Omotiverade skillnader i landet ─ utförande av lungfunktionsundersökning ─ vård utifrån interprofessionell samverkan ─ skriftlig behandlingsplan som även inkluderar planerad uppföljning Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN
KOL Mer information och stöd • Mer information och presentationsmaterial för personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp finns på www. kunskapsstyrningvard. se • Vårdförloppen finns tillgängliga i regionernas gemensamma system för kunskapsstöd NKK Filmer Beskriver mål och syfte med vårdförloppet utifrån ett patient- och vårdgivarperspektiv. De intervjuade är ordförande respektive patientrepresentant för den nationella arbetsgrupp (NAG) som har tagit fram vårdförloppet. Filmerna finns på www. kunskapsstyrningvard. se Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN
- Slides: 23