PERIFERA NERVSYSTEMETS FARMAKOLOGI GUNNAR TOBIN Efferenta och afferenta
PERIFERA NERVSYSTEMETS FARMAKOLOGI GUNNAR TOBIN
Efferenta och afferenta neuron Somatomotorisk och autonoma Parasympatiska och sympatiska
Nervsignalering 1. 2. 3. 4. 5. Reflex Aktionspotential Transmittor Receptor Effekt
Somatiska vs. Autonoma • Viljestyrda • Skelettmuskel • Axon frisätter acetylkolin • Icke-viljestyrda • Glatt, hjärtmuskel; körtlar • Neuron frisätter acetylkolin eller noradrenalin
* CNS Somatomorisk Acetylkolin Nikotinreceptorer på skelettmuskel Sympatisk Parasympatisk Noradrenalin Acetylkolin α- och β-adrenoceptorer på GM och körtlar Muskarinreceptorer på GM och körtlar
Kolinergt nervändslut acetat + kolin Kolin-acetyltransferas botulinum ACh kolinesterashämmare agonister och antagonister
Adrenergt nervändslut tyrosin dopamin noradrenalin MAO hämmare Upptag 1 NA Upptag 2 agonister och antagonister
Autonoma nervsystemets farmakologi • Kolinerga receptorer – a) Nikotinreceptorer – B) Muskarinreceptorer • Adrenerga receptorer – -adrenerga » 1 - och 2 -adrenerga – -adrenerga » 1 -, 2 - 3 - adrenerga *
Parasympatomimetika (Via muskarina receptorer) Hjärta - frekvens minskning Luftvägar - kontraktion Tarm - kontraktion Körtlar – ( saliv) sekretion Urinblåsa - kontraktion Öga - kontraktion (cirkulära mios) Iris Ciliaris * kontraktion (cirkulär – ger rund lins)
Sympatomimetika Hjärta (Beta 1) - frekvens ökning, ökning av slagvolym Kärl (alfa 1) - konstriktion (beta 2 -relaxation i vissa kärl till stora muskler) Luftvägar (beta 2) - relaxation Tarm - relaxation Salivkörtlar – (alfa 1, beta) sekretion (proteinrik) Urinblåsa (beta 3) - relaxation Urinrör (alfa) - kontraktion Öga (Iris, alfa 1) kontraktion (radiella, mydriasis) *
Receptorer • Intracellulära • Cellmembran • Aktiverar olika intracellära system • Läkemedel kan vara agonister (härmar) och antagonister (motverkar)
Receptorfarmakologi potens ED 50, EC 50 efficacy Agonist – full och partiell Antagonist – kompetetiv och icke-kompetetiv
Dos-respons och koncentrationrespons • Lm ger dos-relaterade effekter. • Högre dos -> större effekt. • X-axeln logaritmerad för att man ska kunna utläsa responsen vid mycket låga och höga doser samtidigt. (jmf lilla bilden). • ED 50 / EC 50= dos/koncentration då 50% av max-effekten uppnåtts.
• A har högre efficacy än B. • A=full agonist. Efficacy= 100% • B=partiell agonist. Efficacy≈ 60% 100 A Respons (%) Full och partiell agonist B Dos (mg)
SELEKTIVITET – EN FRÅGA OM DOS Log (conc yohimbin) 10 -9 10 -8 10 -7 10 -6 10 -5 10 -4 10 -3 10 -2 α 2 R blockad 5 HT 2 R blockad α 1 R blockad Lokalbedövning Selektivitetsfönster
Potens • Potens = hur kraftfull • A har lägre ED 50 än B – alltså är A mer potent än B. • Man behöver högre dos av B för att uppnå samma effekt som med A. A Respons (%) 100 Dos (mg) B
Reversibel och irreversibel antagonism • Efficacy=0 • Ingen egeneffekt • Hindrar den endogena Agonisten från att binda till R vilket leder till att de har en hämmande effekt i kroppen men inte på R. • Reversibel antagonist binder inte permanent utan dissocierar från (släpper) R efter en stund. • Irreversibel antagonist binder så hårt till sin R att den inte kan konkurreras bort av en agonist. • Kompetetiv antagonist - tävlar om samma bindningsställe som Agonisten.
- Slides: 18