PENNINGPOLITIK MED INFLATIONSML Stabiliseringspolitik Finanspolitik Penningpolitik Riksdagen Statsbudgeten

PENNINGPOLITIK MED INFLATIONSMÅL

Stabiliseringspolitik Finanspolitik Penningpolitik • Riksdagen • Statsbudgeten • Offentliga utgifter • Riksbanken • Reporäntan • Inflationen max 2% Gemensam uppgift: Att stabilisera över konjunkturcykler. Att dämpa inflation och arbetslöshet.

Keynesianismen 1930 -tal • Resultat av börskraschen 1929 • Fokuserar på finanspolitiken som ska vara kontracyklisk dvs expansiv i lågkonjunktur och åtstramande i högkonjunktur. • I djup recession, när inflationen är noll eller tom negativ. Är penningpolitiken och räntevapnet inte så effektiv.

Resultat av keynesiansk politik • Stor offentlig sektor • Om skatteintäkterna inte täcker de offentliga utgifterna leder det till budgetunderskott, statsskulden ökar. • Högt skattetryck • Skatteplanering

Phillipskurvan - studerar löneförändring och arbetslöshet Phillipskurvan i USA 19641969 Argument för keynesiansk politik • Negativt samband mellan inflation och arbetslöshet • Politik: ”Välj en punkt”; lägre arbetslöshet med högre inflation

Milton Friedman och monetarismen 1968 • Penningpolitiken kan inte åstadkomma permanent lägre arbetslöshet genom högre inflation. • Den långsiktiga effekten blir oförändrad arbetslöshet och högre inflation. • Penningpolitiken bör inriktas på att begränsa inflationen, monetarism. • 1970 -talets ”stagflation” visade att inflationen och arbetslösheten kan vara höga samtidigt • Phillipskurvan ”brakade samman” • Bekräftelse av Friedmans slutsatser

Phillipskurvans sammanbrott, 1970 -tal Phillipskurva i USA 1964 -1969 Phillipskurva i USA 1970 -1997

Hur från man kontroll över inflationen? • Senare forskning: ”Trovärdighet i penningpolitiken” • Hur åstadkomma trovärdighet? • Politiker siktar på att bli omvalda. • Det kan finnas stor frestelse att ”gasa på” före ett val üSjälvständig centralbank en lösning

Inflationsmål införs 15 januari 1993 • Prisstabilitet slutligt mål för penningpolitiken • Rörlig växelkurs (fr. o. m. 1992 -11 -19) • Ett uttalat prisstabilitetsmål • Inflationsmål: • Konsumentprisindex (KPI) ska öka med 2 procent per år från 1995

Varför ett prisstabilitetsmål? • Inflation gör pengarnas funktion sämre • Hög och variabel inflation ökar osäkerheten – hämmar investeringar • Hög inflation ger en okontrollerad omfördelning av inkomst och förmögenhet • Kostnader för att pressa ned inflationen.

Varför just 2 procent? • Säkerhetsmarginal för mätfel • Vanligt inflationsmål i omvärlden • Minskar risken för deflation – problem med negativa räntor

KPI-inflation och historiska medelvärden Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken