PEMEROSESAN MAKLUMAT Model Pemerosesan Maklumat Perhatian Teoriteori Perhatian

  • Slides: 23
Download presentation
PEMEROSESAN MAKLUMAT Model Pemerosesan Maklumat Perhatian Teori-teori Perhatian Memori Ingatan (Retention) Masa Tindak Balas

PEMEROSESAN MAKLUMAT Model Pemerosesan Maklumat Perhatian Teori-teori Perhatian Memori Ingatan (Retention) Masa Tindak Balas DISEDIAKAN OLEH: ABDUL LATIF BIN AHMAD IPG KAMPUS TUN HUSSEIN ONN, BATU PAHAT, JOHOR

PEMEROSESAN MAKLUMAT – MODEL ASAS INPUT MEMBUAT KEPUTUSAN OUTPUT MAKLUM BALAS

PEMEROSESAN MAKLUMAT – MODEL ASAS INPUT MEMBUAT KEPUTUSAN OUTPUT MAKLUM BALAS

PEMEROSESAN MAKLUMAT - MODEL SCHMIDT’s STIMULUS p input drp persekitaran IDENTIFIKASI STIMULUS (STIMULUS IDENTIFICATION)

PEMEROSESAN MAKLUMAT - MODEL SCHMIDT’s STIMULUS p input drp persekitaran IDENTIFIKASI STIMULUS (STIMULUS IDENTIFICATION) p Merujuk kpd penerimaan & interpretasi sensori maklumat PEMILIHAN RESPON (RESPONSE SELECTION) p Bertanggung jawab terhadap membuat keputusan PENGATURAN RESPON (RESPONSE PROGRAMMING) p Berkaitan dgn penghantaran maklumat pergerakan melalui saraf kpd otot-otot OUTPUT p Pergerakan - hasil drp proses STIMULUS IDENTIFIKASI STIMULUS PEMILIHAN RESPON PENGATURAN RESPON (PERGERAKAN) OUTPUT MASA TINDAK BALAS

Model Asas Pemerosesan Maklumat PEMEROSESAN MAKLUMAT – Model WELFORD’s PAPARAN STIMULI MAKLUMAT SENSORI MEKANISMA

Model Asas Pemerosesan Maklumat PEMEROSESAN MAKLUMAT – Model WELFORD’s PAPARAN STIMULI MAKLUMAT SENSORI MEKANISMA PERSEPTUAL MAKLUM BALAS EKSTRINSIK MAKLUM BALAS INTRINSIK SISTEM OTOT RESPON OUTPUT (PERGERAKAN) MEKANISMA MEMBUAT KEPUTUSAN MEKANISMA EFFECTOR

Model Asas Pemerosesan Maklumat PEMEROSESAN MAKLUMAT – MODEL WELFORD’s PAPARAN p Merujuk kpd julat

Model Asas Pemerosesan Maklumat PEMEROSESAN MAKLUMAT – MODEL WELFORD’s PAPARAN p Merujuk kpd julat aksi & perkara 2 yg berlaku di persekitaran pelaku MEKANISMA PERSEPTUAL p Bahagian otak yg mentafsir persekitaran MEKANISMA PEMBUAT KEPUTUSAN p Bahagian otak yg membuat keputusan MEKANISMA EFFECTOR p Bahagian otak yg membuat keputusan & menghantar maklumat kpd anggota badan & bahagian tubuh yg bertindak melakukan kemahiran-kemahiran yg bersesuaian MAKLUM BALAS INTRINSIK p Maklum balas yg berlaku terhadap tubuh melalui proprioceptors kpd otak berkaitan dgn imbangan, regangan otot, posisi dan sudut anggota-anggota tubuh MAKLUM BALAS EXTRINSIC p Maklum balas melalui keputusan (respon) yg telah dibuat

Model Asas Pemerosesan Maklumat PEMEROSESAN MAKLUMAT – MODEL WHITING’S

Model Asas Pemerosesan Maklumat PEMEROSESAN MAKLUMAT – MODEL WHITING’S

Model Asas Pemerosesan Maklumat PEMEROSESAN MAKLUMAT – MODEL WHITING`S SISTEM RECEPTOR p Merujuk kpd

Model Asas Pemerosesan Maklumat PEMEROSESAN MAKLUMAT – MODEL WHITING`S SISTEM RECEPTOR p Merujuk kpd organ-organ deria yg menerima maklumat MEKANISMA PERSEPTUAL p Bahagian otak yg mentafsir dan memberi makna terhadap persekitaran MEKANISMA TERJEMAHAN (TRANSLATORY) p Bahagian otak yg membuat keputusan, menyusun dan memproses bahagian kecil maklumat yg berkaitan drp persekitaran MEKANISMA EFFECTOR p Bahagian otak melaksanakan keputusan dan menghantar maklumat kpd bahagian dan anggota-anggota badan melalui sistem saraf

Memori PERHATIAN (ATTENTION) p Berkait dgn jumlah maklumat yg dpt ditangani individu p Jum

Memori PERHATIAN (ATTENTION) p Berkait dgn jumlah maklumat yg dpt ditangani individu p Jum maklumat yg boleh ditangani individu adalah terhad, oleh yg demikian individu perlu menangani maklumat-maklumat yg berkaitan shj dan meminggirkan maklumat-maklumat yg tidak berkaitan (dikenali sbg perhatian selektif: selektif selective attention) p Bila sebahagian pergerakan individu menjadi automatik , maklumat tersebut tidak memerlukan perhatian drp pelaku dan memberikan peluang kpd individu utk menangani elemen-elemen kemahiran yg baru (contoh: taktik atau antisipasi – anticipating)

Memory TEORI KEUPAYAAN PERHATIAN TERHAD TEORI SALURAN TUNGGAL (SINGLE CHANNEL THEORY) p Teori ini

Memory TEORI KEUPAYAAN PERHATIAN TERHAD TEORI SALURAN TUNGGAL (SINGLE CHANNEL THEORY) p Teori ini menyatakan, pelaku hanya mampu menangani satu perkara shj pada satu masa p Maklumat diproses secara berurutan (sequentially) p Pengalihan perhatian (attentional switching) akan berlaku dgn memindahkan perhatian (transferring attention) attention drp satu situasi kpd situasi yg lain – satu situasi pada satu masa. INPUT SENSORI MEMBUAT KEPUTUSAN OUTPUT

Memory TEORI KEUPAYAAN PERHATIAN TERHAD TEORI SALURAN PELBAGAI (MULTIPLE CHANNEL THEORY) p Teori ini

Memory TEORI KEUPAYAAN PERHATIAN TERHAD TEORI SALURAN PELBAGAI (MULTIPLE CHANNEL THEORY) p Teori ini menyatakan bahawa selagi maklumat yg diterima melalui saluran yg berbeza maka pelaku boleh menangani tugasan yg pelbagai pada satu masa p Pelaku mahir boleh menangani pelbagai maklumat dalam satu masa jika maklumat tersebut tidak memerlukan usaha yg banyak p Kebanyakan pelaku mahir boleh memproses pelbagai maklumat secara automatik INPUT SENSORI MEMBUAT KEPUTUSAN OUTPUT MEMBUAT KEPUTUSAN OUTPUT

Memory PERSEPSI DAN PERHATIAN SELEKTIF PERCEPTION p persepsi adalah identifikasi stimulus (stimulus identification) identification

Memory PERSEPSI DAN PERHATIAN SELEKTIF PERCEPTION p persepsi adalah identifikasi stimulus (stimulus identification) identification p Semasa maklumat diterima drp persekitaran, pelaku perlu memberi makna, makna menginterpritasi dan mengenal pasti elemen-elemen yg penting dan berkaitan p Persepsi mengandungi tiga elemen: n Mengenal pasti (detection) n Membanding (comparison) n Pengiktirafan (recognition) PERHATIAN SELEKTIF (SELECTIVE ATTENTION) p Proses memilih / mengatur sebahagian maklumat yg berkaitan drp pelbagai maklumat yg diterima p Perhatian mengagihkan maklumat kpd memori jangka pendek yg memberi masa kpd individu utk menganalisisnya secara sedar p Pelaku mahir dpt beri tumpuan kpd aspek-aspek penting sesuatu kemahiran yg membolehkannya meminggirkan elemen-elemen lain

Memory SISTEM MEMORY SISTEM RESEPTOR / SENSORI INPUT SENSORI PENYIMPANAN JANGKA PENDEK PERHATIAN SELEKTIF

Memory SISTEM MEMORY SISTEM RESEPTOR / SENSORI INPUT SENSORI PENYIMPANAN JANGKA PENDEK PERHATIAN SELEKTIF MAKLUM BALAS MEMORI JANGKA PENDEK OUTPUT MOTOR MEMBUAT KEPUTUSAN MEMORI JANGKA PANJANG

Memory MODEL ASAS PROSES MEMORI INPUT SENSORI p Merujuk kpd maklumat drp persekitaran SENSORI

Memory MODEL ASAS PROSES MEMORI INPUT SENSORI p Merujuk kpd maklumat drp persekitaran SENSORI PENYIMPANAN JANGKA PENDEK (SHORT-TERM SENSORY STORAGE) p Kws otak yg menerima maklumat dan menyimpannya sementara (kurang dr 1 saat) utk diproses p Maklumat yg tak penting akan hilang dan diganti dgn maklumat yg baru PERHATIAN SELEKTIF (SELECTIVE ATTENTION) p Proses memilih maklumat yg berkaitan drp pelbagai maklumat yg diterima drp persekitaran MEMORI JANGKA PENDEK p Bahagian otak yg menyimpan maklumat dlm masa yg singkat (20 - 30 saat) selepas diimbas sbg maklumat yg penting p Membawa 5 & 9 item maklumat yg berbeza p Boleh ditingkatkan melalui `chunking’ p Boleh digunakan sbg penyelesaian masalah atau dihantar ke memori jangka panjang utk disimpan secara tetap

Memory MODEL ASAS PROSES MEMORI JANGKA PANJANG p Bahagian otak yg mengekalkan maklumat dlm

Memory MODEL ASAS PROSES MEMORI JANGKA PANJANG p Bahagian otak yg mengekalkan maklumat dlm tempoh yg lama – sepanjang hayat (maklumat yg dipelajari dgn baik) p Memori jangka panjang tidak terhad dan tidak boleh dilupa tetapi memerlukan kod utk mengeluar / memanggil semula MEMORI PROCEDURAL p Memori tentang bagaimana membuat sesuatu, mengulang semula pergerakan. MEMORI SEMANTIC p Memori pengetahuan dan konsep MEMORI EPISODIC p Memori peristiwa penting dlm hidup MEMBUAT KEPUTUSAN p Proses di mana hasilan yg dikehendaki telah dipilih MAKLUM BALAS p Proses menghantar maklumat kembali kpd pelaku melalui hasilan pergerakan atau posisi pelaku

Memory MENINGKATKAN INGATAN (RETENTION) BAGAIMANA RINGKAS MENINGKATKAN INGATAN LATIHAN (Practice) PENYATUAN (Associate) JELAS LONGGOKAN

Memory MENINGKATKAN INGATAN (RETENTION) BAGAIMANA RINGKAS MENINGKATKAN INGATAN LATIHAN (Practice) PENYATUAN (Associate) JELAS LONGGOKAN (Chunking) TERSUSUN (Organize)

Memory MENINGKATKAN INFORMASI INGATAN TAHU BAGAIMANA p Didik pelaku tentang butir-butir kemahiran p Jelaskan

Memory MENINGKATKAN INFORMASI INGATAN TAHU BAGAIMANA p Didik pelaku tentang butir-butir kemahiran p Jelaskan tentang apa dan bagaimana melakukan kemahiran RINGKAS p Jangan bebankan memori jangka pendek – (memori jangka pendek hanya boleh menampung maklumat yg terhad) JELAS p Arahan mudah dan jelas p Asingkan kemahiran-kemahiran yg serupa bagi membolehkan pelaku melihat perbezaan di antaranya LONGGOKAN (CHUNKING) p Banyak maklumat boleh disimpan dlm memori jangka pendek sekiranya ia dilonggokan TERSUSUN p Susun dan atur proses pembelajaran bagi menjamin maklumat tersebut menjadi bermakna PENYATUAN p Hubung, kait dan satukan maklumat baru dgn maklumat lama LATIHAN p practice makes perfect p Ulangan sebarang maklumat dan kemahiran akan membolehkan maklumat dan kemahiran tersebut dapat diingat

Reaction Time MASA TINDAK BALAS (Reaction time) MASA TINDAK BALAS REACTION TIME (RT) p

Reaction Time MASA TINDAK BALAS (Reaction time) MASA TINDAK BALAS REACTION TIME (RT) p Masa di antara tercetusnya stimulus dan bermulanya respon p Keupayaan yg diwarisi atau tret (trait) p Stimulus mungkin terdiri drp: n Kinaesthesia paling cepat n pendengaran n sentuhan n Penglihatan (vision) n kesakitan n Bau paling lambat MASA PERGERAKAN (MOVEMENT TIME) p Masa yg diambil bagi melengkapkan tercetusnya sesuatu pergerakan MASA RESPON (RESPONSE TIME) p Masa yg diambil utk memproses maklumat dan seterusnya membuat respon MASA RESPON = MASA TINDAK BALAS + MASA PERGERAKAN

Reaction Time MASA TINDAK BALAS MUDAH (SIMPLE REACTION TIME) p Berkait rapat dgn satu

Reaction Time MASA TINDAK BALAS MUDAH (SIMPLE REACTION TIME) p Berkait rapat dgn satu stimulus dgn satu kemungkinan respon PEMILIHAN MASA TINDAK BALAS (CHOICE REACTION TIME) p beberapa stimuli diberikan tetapi hanya satu perlu dipilih untuk diberi tindak balas p Lebih banyak pilihan, lebih banyak maklumat perlu diproses dan lebih banyak masa diperlukan utk memproses maklumat tersebut dan lebih banyak masa utk tindak balas p Hick’s Law – lihat graf

Reaction Time TEMPOH BIASAN PSIKOLOGIKAL (PSYCHOLOGICAL REFRACTORY PERIOD - PRP) TEMPOH BIASAN PSIKOLOGIKAL (PRP)

Reaction Time TEMPOH BIASAN PSIKOLOGIKAL (PSYCHOLOGICAL REFRACTORY PERIOD - PRP) TEMPOH BIASAN PSIKOLOGIKAL (PRP) p Kehadiran stimulus yg kedua akan melambatkan pemerosesan maklumat dan mengakibatkan jeda masa (PRP) di antara stimulus yg berkaitan dgn respon yg bersesuaian p Contoh : `dummy’ dlm permainan Rugby CONTOH: p S 1 (1 st stimulus) mewakili dummy p S 2 (2 nd stimulus) mewakili pergerakan yg sepatutnya p Jika dummy (S 1) S 1 merupakan stimulus yg sepatutnya maka masa tindak balas adalah R 1 p Pada masa yg sama, S 2 berlaku. . Tetapi pelaku tidak boleh memulakan responnya sehingga reaksi sepenuhnya R 1 telah diproses oleh otak p Oleh yg demikian tempoh masa (PRP) PRP R 2 boleh bermula selepas S 2 dilakukan p Pelaku yg punyai pelbagai `dummy’ (Mat Dawson / Jason Robinson) dpt membiarkan pihak lawan tidak punyai masa utk bertindak (salah tackle)

Reaction Time p p p FACTOR-FAKTOR YG MEMPENGARUHI MASA TINDAK BALAS Umur n Semakin

Reaction Time p p p FACTOR-FAKTOR YG MEMPENGARUHI MASA TINDAK BALAS Umur n Semakin tua semakin lambat Jantina n Lelaki lebih pantas berbanding wanita n Tetapi lelaki lebih cepat berkurangan masa tindak balas apabila umur makin meningkat berbanding dgn wanita Peningkatan intensiti stimulus akan meningkatkan masa tindak balas Cth: Bunyi yg kuat akan mencetuskan masa tindak balas lebih pantas berbanding bunyi yg perlahan Ketinggian individu org yg tinggi lebih perlahan kerana jarak yg perlu dilalui oleh maklumat drp otak ke otot aktif adalah besar Tahap arousal mempengaruhi masa tindak balas (kebimbangan mengganggu kesediaan individu utk bertindak) `Cue-Cue’ Cue-Cue pelaku perlu mengenal pasti cue-cue yg terpenting spt bahasa dan posisi tubuh utk membuat antisipasi (anticipate) terhadap stimulus

Reaction Time PERANAN ANTISIPASI (ANTICIPATION) p p Antisipasi adalah keupayaan utk meramal peristiwa akan

Reaction Time PERANAN ANTISIPASI (ANTICIPATION) p p Antisipasi adalah keupayaan utk meramal peristiwa akan datang drp isyarat awal atau peristiwa lampau Masa tindak balas boleh dicepatkan jika pelaku berupaya utk antisipasi reaksi-reaksi tertentu Pelaku-pelaku mahir berupaya utk membuat antisipasi kekuatan, kekuatan kelajuan dan arah stimulus Ini membolehkan pelaku meminggirkan PRP (psychological refractory period) satu persatu

Reaction Time MENINGKATKAN MASA TINDAK BALAS MENGENAL PASTI CUE p Menyusun dan mengatur stimulus

Reaction Time MENINGKATKAN MASA TINDAK BALAS MENGENAL PASTI CUE p Menyusun dan mengatur stimulus yg terpenting MENGENAL PASTI CUE YG BERKAITAN p Memilih stimulus yg berkaitan dgn meminggirkan pilihan alternatif MEMBUAT KEPUTUSAN p Merancang strategi supaya respon ‘automatic’ boleh dilaksanakan terhadap stimulus yg mudah PERUBAHAN FOKUS PERHATIAN p Latihan pengalihan tumpuan dgn cepat drp satu situasi kpd situasi yg lain akan meningkatkan masa tindak balas MENGAWAL TAHAP ANXIETY p anxiety akan meningkatkan masa respon (diselesaikan melalui strategi ketenangan) MENCIPTA MOTIVASI YG OPTIMUM p psyching up MEMANASKAN BADAN - WARM-UP p Memastikan organ deria dan sistem saraf berada pada tahap otimum utk menterjemah maklumat dan otot-otot utk bertindak terhadapnya

SEKIAN TERIMA KASIH

SEKIAN TERIMA KASIH