Patientlagen 2014 821 Patientlagen 2014 821 Gller frn

Patientlagen (2014: 821)

Patientlagen (2014: 821) • Gäller från och med januari 2015 • Syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning samt till att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. • Omfattar hälso- och sjukvård, men inte tandvården

Inledande förtydliganden (kap 1) • Med hälso- och sjukvård avses dels åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador, dels sjuktransporter. • Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. • Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. • Patienten ska få sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som är av god kvalitet och som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. • När hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas.

Kap 2 TILLGÄNGLIGHET

Tillgänglighet • Hälso- och sjukvården ska vara lätt tillgänglig. • Patienten ska, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast få en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. • Patienter ska erbjudas en vårdgaranti. Den ska innehålla en försäkran om att den enskilde inom viss tid får 1. kontakt med primärvården, 2. besöka läkare inom primärvården, 3. besöka den specialiserade vården, och 4. planerad vård. • Om vårdgarantin inte uppfylls, ska patienten få vård hos en annan vårdgivare utan extra kostnad för patienten.

Kap. 3 INFORMATION

Informationsplikten förtydligas Patienten ska få information om: • sitt hälsotillstånd • metoder för undersökning, vård och behandling • hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning • vid vilken tidpunkt vård kan förväntas • det förväntade vård- och behandlingsförloppet • väsentliga risker för komplikationer och biverkningar • eftervård • metoder för att förebygga sjukdom eller skada

Informationsplikten förtydligas Patienten ska även få information om • möjligheten att välja behandlingsalternativ och vårdgivare • möjlighet att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt • vårdgarantin • möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård utanför landet

Informationsplikten förtydligas • När patienten är ett barn ska även barnets vårdnadshavare få information så länge sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta. • Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. • Mottagarens önskan om att avstå från information ska respekteras.

Informationsplikten förtydligas • Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen.

Informationen ska anpassas efter mottagarens ålder och mognad • Barn har samma rätt till information som andra • Även mycket små barn kan ta till sig viss information • Information ska utformas med omsorg och ges på ett hänsynsfullt sätt utifrån barnets mognad och situation

Information ska anpassas efter mottagarens erfarenhet och språkliga bakgrund • Tidigare erfarenhet av sjukvård • Erfarenhet och förståelse för vad som händer i kroppen • Patienter som inte förstår eller talar svenska fullt ut har rätt till samma goda information som andra patienter • Vårdpersonalen ska anlita tolk och har ett ansvar för att utforma sin information så att den blir tillgänglig för alla

Information ska anpassas efter mottagarens andra individuella förutsättningar • Utbildningsbakgrund • Könsidentitet • Religion • Kognitiva och andra funktionsnedsättningar • Livssituation • Andra omständigheter som kan påverka hur informationen bör ges

Forskning visar att … … patienter glömmer 30 -80 procent av den medicinska information som ges av hälso- och sjukvårdspersonal (Kessels, 2003) … hälften av informationen missförstås (Anderson et al. 1979) … upp till 45 procent av patienterna inte kan redogöra för de största riskerna med sin operation trots att de har skrivit på ett medgivande (Graham, 2003)

Krav på skriftlig information • Många patienter har svårt att ta till sig den muntliga informationen som ges under besöket • Informationen kan vara detaljerad och patienten är ofta i en ovan och svår situation • Informationen ska lämnas skriftligen om det behövs med hänsyn till mottagarens individuella förutsättningar eller om personer ber om det • Genom skriftlig information kan den som fått informationen gå tillbaka i efterhand och exempelvis kontrollera vissa detaljer eller andra uppgifter.

Information vid utskrivning från slutenvård • En patient som skrivs ut från sluten vård ska få sammanfattande information om den vård och behandling som getts under vårdtiden, om avsikten är att patienten ska få insatser från socialtjänst, kommunal hälso- och sjukvård eller den landstingsfinansierade öppna vården. • Om information finns tillgänglig, ska patienten även få uppgifter om vem som är patientens fasta vårdkontakt, tidpunkt för när samordnad individuell planering avses genomföras och uppgifter om befintliga planer för vård och omsorg efter utskrivningen.

Resonemang kring Patientlagen • Uppgift om den information som lämnats till patientens vårdnadshavare och övriga närstående ska dokumenteras i patientjournalen • Principen om barnets bästa ska ge vägledning när information ges till barnet

Kap. 4 SAMTYCKE

Samtycke • Hälso- och sjukvård får endast ges om patienten samtycker. • Innan samtycke inhämtas ska patienten få information enligt 3 kap. • Samtycke kan lämnas skriftligen, muntligen eller genom att på annat sätt visa att han eller hon samtycker till den aktuella åtgärden. • Patienten får när som helst ta tillbaka sitt samtycke. • Om en patient avstår från viss vård eller behandling, ska han eller hon få information om vilka konsekvenser detta kan medföra. • Patienten ska vid en nödsituation få sjukvård även om hon eller han inte är i stånd att ge sitt samtycke.

Barnets inställning till vård • När patienten är ett barn ska barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas. • Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad.

Resonemang kring Patientlagen • Hälso- och sjukvårdspersonalen har, tillsammans med vårdnadshavarna, ett ansvar för att utreda barnets inställning. • Inte aktuellt när patienten är ett spädbarn. • Mycket små barn kan dock ha en inställning till en åtgärd och det är viktigt att ge även dessa barn utrymme att få uttrycka sin åsikt. • När det gäller små barn är det vårdnadshavaren som har bestämmanderätten.

Resonemang kring Patientlagen • Om barnet fyllt 15 år och är i stånd att göra en rimlig bedömning av samtyckets innebörd och verkan, räcker det inte med enbart vårdnadshavarens samtycke. • Även om barnet själv kan samtycka kan barnet vara i behov av råd och stöd i större utsträckning än en vuxen patient. • Vårdnadshavarens möjlighet att ge barnet rätt att själv bestämma bör inte få leda till: • att vårdnadshavaren övervältrar sitt ansvar som beslutsfattare på barnet • att det för barnets trygghet är väsentligt att inte tvingas fatta beslut som han eller hon inte känner sig mogen för

Resonemang kring Patientlagen • Även om barnet är moget nog att själv fatta beslut om vård/ behandling bör vi sträva efter att involvera vårdnadshavare • om det är förenligt med barnets bästa och om inte barnet motsätter sig det • Vårdnadshavarna har även fortsättningsvis ett lagstadgat ansvar för barnet tills det är 18 år

Resonemang om ålder och mognad • Barn avgör inte på egen hand om de är tillräckligt mogna att fatta beslut • Den som är ansvarig för vården bedömer när barnet kan delta i beslut kring vården

Patientlagen om medinflytande och självbestämmelse • Ger barn ett medinflytande inom hälso- och sjukvården • Ger även de barn som har tillräcklig mognad rätt till självbestämmande inom hälso- och sjukvården • Barnet har rätt att motsätta sig, själva initiera och samtycka till en vårdåtgärd.

Kap. 5 DELAKTIGHET

Delaktighet • Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. • Hänsyn ska tas till patientens önskemål och individuella förutsättningar. • Närstående ska få möjlighet att medverka om lämpligt, sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta.

Resonemang kring Patientlagen • Viktigt att barn med funktionsnedsättning inte diskrimineras när det gäller rätten att komma till tals i sin vård och behandling. • Viktigt att underlätta för barn med andra språk än svenska att kunna uttrycka sina åsikter. • Principen om barnets bästa är intimt förknippad med barnets rätt att få uttrycka sina åsikter.

Kap. 6 FAST VÅRDKONTAKT OCH INDIVIDUELL PLANERING

Fast vårdkontakt och individuell planering • Patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet ska tillgodoses. • Olika insatser för patienten ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt. • En fast vårdkontakt ska utses för patienten om han eller hon begär det, eller om det är nödvändigt för att tillgodose hans eller hennes behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. • Patienten ska få möjlighet att välja en fast läkarkontakt inom primärvården. • För en enskild som har behov av både hälso- och sjukvård och insatser från socialtjänsten ska en individuell plan upprättas under de förutsättningar som anges i 16 kap. 4 § hälso- och sjukvårdslagen.

Kap. 7 VAL AV BEHANDLINGSALTERNATIV OCH HJÄLPMEDEL

Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel • När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten få möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. • Patienten ska få den valda behandlingen, om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat. • Patienten har inte rätt att välja en sådan behandling som kommunen ansvarar för utanför den kommun inom vilken han eller hon är bosatt, om denna kommun kan erbjuda en behandling som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel • När det finns olika hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning tillgängliga ska patienten ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. • Patienten ska få det valda hjälpmedlet, om det med hänsyn till hans eller hennes behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat.

Kap. 8 NY MEDICINSK BEDÖMNING

Ny medicinsk bedömning • En patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet att inom eller utom det egna landstinget få en ny medicinsk bedömning. • Patienten ska erbjudas den behandling som den nya bedömningen kan ge anledning till om 1. behandlingen står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, och 2. det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat.

Kap. 9 VAL AV UTFÖRARE

Val av utförare • En patient som omfattas av ett landstings ansvar för hälso- och sjukvård ska inom eller utom detta landsting få möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård.

Kap. 10 PERSONUPPGIFTER OCH INTYG

Personuppgifter och intyg • Personuppgifter ska utformas och i övrigt behandlas så att patientens och övriga registrerades integritet respekteras. • Den som är skyldig att föra patientjournal ska på begäran av patienten utfärda intyg om vården. • Bestämmelser om journalhandlingar, behandling av personuppgifter och tystnadsplikt finns i: • Patientdatalagen • Offentlighets- och sekretesslagen • Patientsäkerhetslagen

Kap. 11 SYNPUNKTER, KLAGOMÅL OCH PATIENTSÄKERHET

Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet Patientnämndernas roll har förstärkts och de ska: • Tillhandahålla eller hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta till vara sina intressen • Främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal • Hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet

Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet Om det har inträffat en vårdskada ska patienten snarast få information om: • Händelsen som har inträffat • Vilka åtgärder som ska vidtas • Möjligheten att anmäla klagomål och begära ersättning • Information m patientnämndernas verksamhet

Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet • Vårdgivaren ska snarast besvara klagomål från patienter och deras närstående. • Klagomålen ska besvaras på lämpligt sätt och med hänsyn till klagomålets art och den enskildes förmåga att tillgodogöra sig information. • Vårdgivaren ska ge en förklaring till vad som har inträffat och en beskrivning av vilka åtgärder som man vidtar för att förebygga liknande händelser. • Inspektionen för vård och omsorg ska efter anmälan pröva klagomål mot verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård och mot hälso- och sjukvårdspersonal. • Patienten och dennes närstående ska få möjlighet att delta i vårdgivarens patientsäkerhetsarbete.

Relevanta lagar • Hur hälso- och sjukvårdsverksamhet ska organiseras och bedrivas finns i hälso- och sjukvårdslagen (2017: 30). • Om hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter och ansvar för vården av patienter finns i patientsäkerhetslagen (2010: 659). • Om behandling av personuppgifter finns i Patientdatalagen (2008: 355). • Om sekretess inom allmän hälso- och sjukvårdsverksamhet finns i 25 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009: 400). • Om klagomål finns i Lagen (2017: 372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården • Om möjligheten att begära ersättning finns i patientskadelagen (1996: 799) • Om barnets rättigheter finns i Barnkonventionen

Att diskutera • • Vad ställer patientlagen för krav på oss? Vilka utmaningar och svårigheter ser vi? Vilka möjligheter ser vi? Hur ser vi till att patienter och anhöriga förstår och kommer ihåg den information de får? Vilken kunskap har vi för att anpassa information? Får information, samtycke och delaktighet ta den tid som behövs? Är det något i vårt arbetssätt som behöver förändras? Har vi rutiner för att anpassa information till patientens situation?

Kontaktinformation Susann Swärd Människorätts- och barnrättsstrateg susann. sward@kronoberg. se 0709 -844 558