Organisk kemi Kolfreningarnas kemi Varfr finns det s

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi

Varför finns det så många olika kolföreningar? �Kol kan binda till fyra andra atomer,

�Molekylmodell �Strukturformel �Summaformel

Kolväten �Innehåller endast kol och väteatomer �Är opolära, olösliga i vatten, blandar sig med ex fett �Bildar CO 2 när de brinner i luft

Metanserien �Metan �Etan �Propan �Butan �Pentan �Hexan �Heptan �Oktan � 1 -4 kolatomer = gas, 5 -16 kolatomer = flytande, 17 eller fler kolatomer = fast

Mättade kolväten Om alla bindningsmöjligheter används så säger man att kolvätet är mättat. Alla kolvätena i metanserien är mättade kolväten

Omättade kolväten � Om inte alla bindningsmöjligheter används till att binda andra atomer så kan kolatomerna binda till varandra med två eller tre bindningar � Dubbelbindning: eten, propen � Trippelbindning: etyn, propyn � Omättade kolväten reagerar gärna med andra ämnen.

Alkoholer �Etanol är den alkohol som finns i alkoholhaltiga drycker. �Alla alkoholer är en kolvätekedja med en eller flera OH-grupper, hydroxidgrupper �Alla alkoholers namn slutar på –ol, första delen kommer från kolvätets namn

�Metanol �Etanol �Propanol �Butanol �Glykol �Glycerol

Organiska syror �Växter, djur och bakterier kan bilda organiska syror. �Innehåller karboxylgrupp, kolatom binder till syreatom med dubbelbindning och OH-grupp. �Alkoholer kan bli syror

Estrar �Luktar starkt och gott �Bildas när en alkohol och en syra reagerar.

Estrar �Ger fruktsmak �Lösningsmedel

Fossila bränslen �Stenkol �Olja �Naturgas �Rester av djur och växter som ej förmultnade pga syrebrist �Pressades ihop hårt och utsattes för värme, olika temperaturer och tryck för stenkol, olja och naturgas

Råolja �Råoljan behöver delas upp i grupper av kolväten med liknade egenskaper �Görs i ett oljeraffinaderi �Raffinera=förädla eller rena

Fraktionerad destillation

�Oljan upphettas så den blir gas �Gasen leds in i ett torn, som blir kallare högre upp �Stora kolväten har hög kokpunkt, blir vätska vid tornets botten �Mindre kolväten kondenseras högre upp �Oljan delas upp i fraktioner, grupper av kolväten

�Asfalt, mer än 40 kolatomer, används som vägbeläggning �Paraffin, mer än 40 kolatomer, används i hudvårdsprodukter �Smörjolja, 21 -40 kolatomer, används för att smörja rörliga delar i motorer och maskiner �Eldningsolja, 21 -40 kolatomer, tung eller lätt

�Dieselolja, 16 kolatomer, används som bränsle �Fotogen, 11 -15 kolatomer, används som bränsle i jetplan, det enda av råoljan som användes på 1800 talet �Bensin, 5 -10 kolatomer, används i bilar, propellerplan �Gasformiga kolväten, 1 -4 kolatomer, främst propan och butan = gasol

Krackning �För lite av kolväten med 5 -10 kolatomer �Större kolväten slås sönder = krackning