Ordet ekonomi kommer frn grekiskan och betyder hushllning

Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: ü Vad som ska produceras ü Hur det ska gå till ü Vem som ska producera ü Hur resultatet ska fördelas

Det ekonomiska kretsloppet 1

• BNP = värdet av alla varor och tjänster, till exempel vård, utbildning och service som produceras i ett land, kallas Bruttonationalprodukten.

• Offentliga sektorn = all verksamhet som bedrivs av stat, landsting och kommuner. Inom den offentliga sektorn är det mest tjänster som utförs. De flesta anställda är tex. lärare, poliser, vårdpersonal. • Privata sektorn = är det sammanfattande namnet på alla landets privatägda företag. De flesta tillverkar varor, tex. bilar, möbler, maskiner. Men många utför också tjänster tex. restauranger, banker och resebyråer. Till den privata sektorn hör också företag som ägs av sina medlemmar tex. Coop.

Hushållets ekonomi • Hushållets inkomster – lön, bidrag, arbetslöshetsersättning, sjukpenning m m. • Hushållets utgifter – Hyra, huslån, bil, telefon, el, försäkringar, mat m. m. • Det lönar sig att ringa runt och kolla priser i olika elbolag, försäkringsbolag tex. Man kan ersätta kontokortsskulder med banklån. Man kan baka eget bröd och åka kollektivt. Det lönar sig också att planera sin ekonomi med budget, samt att vara prismedveten!

• Bruttoinkomst = ett hushålls inkomster innan skatt och bidrag. • Nettoinkomst = den inkomst man har efter skatt och andra avdrag som arbetsgivaren har dragit av. • Disponibel inkomst = det som kan användas till konsumtion och sparande

Företagets ekonomi För att producera varor och tjänster behöver ett företag: ü material, råvaror och energi ü Arbetskraft ü Realkapital som är maskiner, fordon, byggnader och annan utrustning. Allt detta kostar pengar, som företagets ägare måste investera.

• Om ett företag kan sälja sina varor för mer pengar än man lagt ut för tex. material och löner = VINST! • Vinsten kan delas ut till ägarna, eller kan dessa fortsätta investera = ökad produktion, ekonomisk tillväxt.

• Om företagets kostnader är större än inkomsterna = Förlust • Det fungerar inte under någon längre tid, löner och räkningar måste betalas, går det riktigt illa får företaget lägga ner sin verksamhet.

Den onda cirkeln Ett företag tvingas lägga ner, arbetarna förlorar sina jobb. En del får arbetslösersättning, flyttar från orten, osäkerheten om framtiden ökar. När folk inte kan handla, eller flyttar från orten, får affärerna inga kunder. Posten stänger sitt kontor, Bussarna går inte lika ofta. När servicen blir sämre flyttar ännu fler. De unga som har barn, flyttar först, Antalet barn i skola och förskola minskar, kommunen förlorar skatteinkomster från både företag och hushåll. Kommunens bidrag från staten minskar samtidigt som fler människor måste få ekonomisk hjälp för att klara sig.

Den goda cirkeln Folk flyttar till orten, Kommunen får nya inkomster. Antalet invånare som betalar skatt ökar. Företag flyttar till en ort, fler ungdomar stannar och får arbete. Servicen byggs ut, busslinjerna blir fler, nya butiker öppnas, bostäder, skolor, byggs ut.

Marknaden – mötesplats för köpare och säljare ü När en vara är färdig, ska den säljas, priset bestäms av hur många som vill köpa bilen = efterfrågan. ü Priset bestäms också av hur många bilar som kan tillverkas = utbud. ü Alla varor bjuds ut till försäljning på en marknad. Marknaden omfattar alla som vill sälja och köpa. Företaget vill att priset ska bli så högt att det täcker kostnader för tillverkning, material, löner, forskning och utveckling. Dessutom ska försäljningen ge vinst, ett överskott, som dels ska täcka utdelning av pengar till ägarna, dels investeras i ny forskning och utveckling.

Utbud och efterfrågan är alltså den mängd varor och tjänster som företagen vill sälja och som folk vill köpa. Förhållandet mellan utbud och efterfrågan bestämmer dels priset, dels om en vara ska sälja bra eller inte.

Några enkla ekonomiska lagar: ü Om många vill köpa en vara som det bara finns ett fåtal av kan säljaren sätta ett högre pris. üOm få människor vill köpa och mängden varor är stor måste säljaren sänka priset. ü Om du är ensam om att sälja en vara som många vill ha kan du ta bra betalt. üOm många vill sälja samma vara samtidigt sjunker priset.

Fri konkurrens - Monopol • Fri konkurrens = fri marknad där varorna tävlar om kunderna, det är bra eftersom tävlingen tvingar företagen att hålla låga priser och en hög kvalitet på varorna. • Monopol = Då är ett företag ensam på marknaden, har inga konkurrenter att tävla emot, kan sätta ett högt pris och ändå få mycket sålt, om de har en vara som folk inte klarar sig utan. Staten kan lagstifta om monopol på vissa varor och tjänster, till exempel på alkohol och apoteksvaror. Staten kan också förhindra att oönskade monopol uppstår tex. genom lagstiftning

• Sveriges ekonomiska system bygger på fri konkurrens och fri prisbildning, företagen får tillverka vad de vill och bestämma sina priser själva. • Konkurrensverket, en statlig myndighet, bevakar marknaden och ser till att konkurrensen mellan företagen fungerar.

Spara Man kan spara på olika sätt: ü Sparbössa eller spargris. ü Banken, eller i aktier och obligationer. ü Gamla saker som ökar i värde, smycken. ü Köpa hus, eller lägenhet. Det viktigaste är att pengarna växer, när du sparar på bank får du ränta, när du säljer av aktier och obligationer har de förhoppningsvis vuxit i värde, när du säljer huset eller lägenheten har marknadsvärdet ökat och du kan sälja med vinst.

Bankernas uppgift Hushållen Arbetar i företagen Sparar i banken Banken Lånar ut pengar till både hushåll och företag. Företag ger lön till hushållen, sparar i banken.

Lån och ränta Inlåningsränta – banken betalar en avgift till spararen, oftast någon procent på det som man satt in. Utlåningsränta – den avgift som man får betala när man lånar pengar av banken. Utlåningsräntan är alltid högre än inlåningsräntan. Inteckning – när banken lånar ut till någon som vill köpa ett hus tar den en del av huset i pant tills att lånet är betalt. Nyemission – säljer man aktier i företaget för att få loss pengar så att man kan investera i företaget, tex. modernisera. Genom att placera pengar i banken, i fonder eller i aktier, gör pengarna nytta. De hjälper till att skapa arbete, genom att andra kan låna dem under tiden du inte själv behöver dem.

Olika banker Riksbanken Världens äldsta, grundades 1668 Den enda som får ge ut mynt och sedlar Statens bank Bankernas bank Dess främsta uppgift är att kontrollera inflationen så att pengarna behåller sitt värde Reglerar detta med Styrräntan Vanliga banker Tex. Handelsbanken Sparbanken Gripen Banker som ägs av försäkringsbolag och affärskedjor. Bankärenden görs hemma via Internet.

Försäkringar Försäkringsbolagens uppgift är i första hand att ge ett ekonomiskt skydd om något oförutsett händer. När du försäkrar ditt hem, bil eller ditt liv betalar du en avgift = premie, för att få ut pengar om det skulle hända en olycka.

Pensioner • Är en sorts försäkring • Man betalar en avgift varje månad så länge som man arbetar. • Från det att du fyller 16 tjänar du in din framtida pension när du arbetar, gör militärtjänst, vårdar egna barn, får sjukpenning eller ersättning från arbetslöshetskassa. • Summan av alla dina pensionsavgifter, liksom hur de placeras och förräntas, avgör hur stor din pension blir. • Alla har rätt till en minimipension • Banker och försäkringsbolag erbjuder pensionsförsäkringar. • Sparar man en del av sin inkomst i dag eftersom man bara får omkring 65 % av lönen i den vanliga pensionen.

Statens ekonomi Hushåll Skatter och avgifter Sparande Stat och kommun Bidrag, tex. barnbidrag Lån och bidrag Bank Lån Företag Skatter och avgifter Sparande

Statens inkomster och utgifter Inkomstkällor: ü Skatter och avgifter Utgifter: ü Sociala utgifter, tex. pensioner, sjukersättningar, barnbidrag och bostadsbidrag ü Räntor på statens lån, statsskulden. Om inkomster och utgifter är lika stora säger man att budgeten är balanserad. Om utgifterna är större än inkomsterna har staten ett budgetunderskott.

Skatter Du betalar skatt till stat och kommun och får: • Skola, sjukvård och pension • Hjälpa andra som behöver tex. sjukpenning • Stödja kommunerna, underhålla vägnätet, betala försvaret, domstolar och polisen.

Direkta skatter = den skatt vi betalar på inkomsten och den skatt som företagen betalar. När vi säljer ett hus, aktier eller andra värdepapper betalar vi också direkt skatt. Indirekta skatter = betalar vi på alla varor och tjänster vi köper, dels är det mervärdeskatten (moms), som alla företag, tex. affärer tar ut varje gång man handlar, och som företaget sen betalar till staten. Punktskatter räknas också hit, tex. skatt på sprit, tobak och bensin.

Arbetsgivaravgifter • En av statens viktigaste • • inkomstkällor. Arbetsgivaren betalar ca 40 % av varje anställds lön. Täcker bland annat anställdas sjukförsäkring och pension.

Skatt till kommun och landsting • Betalar mellan 27 -34 kronor per 100 -lapp i skatt, storleken beror på var du bor och hur rik kommunen är.

Ekonomin svänger • Högkonjunktur: - Fullt ös på ekonomin, många vill köpa - - och sälja. Lätt att få arbete, lönerna stiger. Efterfrågan på varor och tjänster ökar Fler människor får fler pengar. • Lågkonjunktur: - Ekonomin går på halvfart. - Arbetslösheten ökar, företag läggs ner. - Människor får mindre pengar att röra - sig med. Efterfrågan på varor och tjänster minskar. Högkonjunktur och lågkonjunktur avlöser varandra med olika mellanrum.

Inflation • Priserna ökar på grund av: När det är goda tider har fler gott om pengar och kan köpa mer, tillverkarna höjer då priserna. Råvaror blir dyrare, lönerna blir högre. När priserna stiger får man mindre för pengarna. Värdet på pengarna – penningvärdet – och hur mycket pengarna räcker till – köpkraftenförsämras = Inflation.

Ekonomisk politik Staten kan på olika sätt styra och påverka landets ekonomi: ü Varierar beroende på vilket parti som har ü ü ü regeringsmakten. Viktigaste för staten är full sysselsättning för att få ekonomisk tillväxt. Ett styrmedel är skatten, genom att höja momsen kan regeringen bromsa konsumtionen. Genom att sänka skatten för vissa grupper och höja bidragen, kan regeringen fördela pengar så att det blir mer rättvist. Hur löner och priser bestäms lägger sig regeringen inte i, lönernas storlek bestäms av parterna på arbetsmarknaden, arbetsgivare och fackförbund.

Handel över gränserna Stat och kommun Utlandet Tull Lån och bidrag Tull Import Företag Export Skatter och avgifter

Handelsbalans • Positiv bytesbalans: - Länder som säljer för mer än de köper. Ex. Norge. • Negativ bytesbalans: - Länder som köper för mer än de säljer. Ex. U-länder, de måste låna pengar för att betala sina inköp.

Handelshinder Varje land skyddar sin industri från utländsk konkurrens; - Lägger tull på importerade varor, så att de blir dyrare än samma typ av vara som produceras i landet. - Man kan också begränsa importen från ett visst land. Frihandelsområde; - Tex. inom EU har man slopat tullarna sinsemellan.