Ontologiska frgor Ontologiska frgor i kognitionsvetenskap behandlar egenskaper

Ontologiska frågor • Ontologiska frågor i kognitionsvetenskap behandlar egenskaper hos psykologiska resp. fysiska tillstånd och processer, och deras förhållande till varandra • Fyra centrala problem – Förhållandet mellan psykologiska och fysiska händelser i informationsbehandlande system • Människor och datorer – Tolkningen av teorier som beskriver mänsklig intelligens i termer av informationsbehandlande system • Biologisk LISP eller abstrakta modeller? – Egenskaper hos vissa psykologiska tillstånd med innehåll • Tro, hopp och kärlek – Hur kognitionsvetenskap kan förklara inre upplevelser • Smaken av choklad

Funktionalism • Turingmaskiner – En ändlig remsa, indelad i celler – Ett läs- och skrivhuvud – En ändlig mängd interna tillstånd – En maskintabell • (tillstånd, tecken (tecken, riktning, tillstånd) – En universell Turingmaskin kan beräkna alla beräkningsbara funktioner – Ger en modell för relationen mellan tillstånd i ett informationsbehandlande system och biologiska tillstånd i hjärnan • • Funktionalism – Samlingsnamn på teorier inspirerade av denna analogi Tre typer av funktionalism – Maskinfunktionalism – Psyko-funktionalism – Generisk funktionalism

Maskinfunktionalism • • • Turingmaskinen är både… – Ett fysisk system, och – En abstrakt beräkningsmekanism Relationen kropp-själ är oproblematisk – Varje fysiskt tillstånd… – Är också ett visst maskintillstånd… – Och motsvarar något beräkningstillstånd Detsamma gäller människor – Turingmaskinen kan representera alla informationsbehandlande system som människor förkroppsligar – Den är ett ändligt fysiskt system (som vi) – Vi är alla funktionellt ekvivalenta med någon Turingmaskin • • Maskintillstånd och psykologiska tillstånd – Ett visst maskintillstånd är också ett visst funktionellt tolkat fysiskt tillstånd – På samma sätt motsvarar ett visst psykologiskt tillstånd ett visst funktionellt tolkat fysiskt tillstånd Det fysiska är inte det viktiga – En Turingmaskin kan byggas i vilket material som helst • Metall, plast, kisel, nervceller… – Mänskliga neurologiska tillstånd kan betraktas som maskintillstånd. . . – Och därefter som psykologiska tillstånd – Psykologiska egenskaper hos mentala tillstånd och processer beror inte av deras fysiska

Psyko-funktionalism • • Antalet maskintillstånd är begränsat – Turingmaskinen har en fix, ändlig lista av maskintillstånd – Men även om antalet maskintillstånd är ändligt kan den oftast utföra ett oändligt antal beräkningar Antalet beräkningstillstånd är obegränsat – En maskin som adderar heltal kan ha en ganska liten maskintabell – Men om vi beskriver dess funktion i termer av beräkningstillstånd ser vi att den kan befinna sig i ett oändligt antal sådana • 1+1=2 …. 1+2=3 1+3=4 1+4=5 – Även om alla dessa beräkningstillstånd är ekvivalenta med någon sekvens av av • • Psyko-funktionalism – Psykologiska tillstånd hos en människa står i samma slags förhållande till den människa som uppvisar dem som en Turingmaskins beräkningstillstånd gör till den maskinen Två motiv för att ersätta maskinfunktionalism med psyko-funktionalism – Antalet psykologiska tillstånd, som verkar obegränsat – De kriterier vi för fram som väsentliga när vi tillskriver psykologiska tillstånd till människor och maskiner

Psyko-funktionalism (2) • Antalet psykologiska tillstånd – Vi tror obegränsat många saker • 1, 2, 3, 4, 5… • – Kognitionsvetenskapen måste förklara många fler psykologiska tillstånd än någon Turingmaskins alla maskintillstånd – Detta betyder inte att hjärnan kan anta ett oändligt antal fysiska tillstånd – Men vi får en mycket rikare beskrivning av ett ändligt system Beskrivningstekniska skäl – Även om antalet psykologiska tillstånd är ändligt finns det ändå en anledningatt beskriva dem i psyko-funktionalistiska termer – Två olika Turingmaskiner kan ju implementera samma beräkning, t. ex. addition, men på helt olika sätt • – Så olika maskintillstånd motsvarar ju, i någon mening, samma sak – Det faktum att två olika uppsättningar fysiska tillstånd handlar om väsentligen samma sakfångas genom att beskriva maskinerna i termer av deras beräkningstillstånd – Om vi är Turingmaskiner skulle många olika maskiner kunna realisera vår psykologi – Dessutom verkar det som om våra skäl till att tillskriva psykologiska tillstånd till oss själva (och maskiner) inte har något att göra med maskintabeller. . . Psykologiska tillstånd karakteriseras snarare av dras förhållande till – Andra tillstånd,

Generisk funktionalism • Vad karakteriserar egentligen funktionalismen? – Både maskin- och psyko-funktionalism använder Turingmaskinen som analogi – Men detta är inte det väsentliga • Funktionalismens grundtanke – Är att psykologiska termer inte behöver förstås som någon slags omskrivning för vare sig neurofysiologiska eller beteendemässiga beskrivningar • ”Funktionalismen kryssar mellan CSIT: s Scylla och behaviorismens Carybdis”

Generisk funktionalism (2) • Central state identity theory – Hävdar att psykologiska termer står för neurofysologiska beskrivningar – Innebär att om två personer tänker på samma sak befinner sig deras hjärnor i samma tillstånd – Medför att endast neurofysiologiskt människolika varelser kan uppvisa psykologiska tillstånd – Och ibland t. o. m. att två personer inte skulle kunna uppvisa samma tillstånd • Behaviorismen – Hävdar att psykologisk vokabulär är en slags stenografi för beteende-beskrivningar – Innebär att om två personer har samma önskan delar de en uppsättning beteendemässiga benägenheter – Medför att två personer med olika beteenden inte kan dela samma önskan

Generisk funktionalism (3) • Central state identity theory – För CSIT är det viktigt att relatera psykologiska tillstånd till interna, neurofysiologiska tillstånd – Fördelar • Två personer kan dela en önskan, trots skillnader i personlighet • Ger ett enkelt svar på frågan hur det fysiska och mentala förhåller sig till varandra – Nackdelar • Kan inte förklara hur två neurologiskt olika personer kan tänka på samma sak • Utesluter intelligenta Mars-människor och datorer • Behaviorism – För behavioristen är det viktigt att relatera psykologiska tillstånd till samband mellan stimuli och responser – Fördel • Förklarar hur två neurologiskt olika personer kan tänka på samma sak (genom att handla på ett visst sätt) – Nackdelar • Fångar inte hur två personer kan dela samma önskan, trots skilda personligheter • Beskrivningsnivån, m. m. . .

Generisk funktionalism (4) • • Funktionalisten håller med behavioristen – Om att kopplingen mellan psykologiska tillstånd och organismens intryck och beteenden är en central del av tillståndensegenskaper – Och att psykologiska tillstånd är oberoende av deras fysiska källor Funktionalisten håller med CSIT – Om att det är viktigt att titta “på insidan” av organismen, och relatera de interna tillstånden till varandra för att tillskriva fysiska tillstånd psykologisk innebörd • • • Funktionalisten skiljer sig från de båda – Genom att föreslå att förhållandet mellan det fysiska och det mentala är av typen token-identity Token-identity theory – Innebär att ett visst psykologiskt skeende kan identifieras med ett visst fysiskt skeende Type-identity theory – Däremot, är “starkare” och hävdar att varje typ av psykologiska skeenden kan identifieras med en viss typ av fysiska eller beteendemässiga skeenden – Både CSIT och behaviorismen är sådana teorier

Generisk funktionalism (5) • Själva kryssandet. . . – Åstadkoms genom att funktionalismens token-identity theory är flexiblare – Man förbinder sig inte att identifiera specifika psykologiska tillstånd med specifika maskintillstånd – Men tillstår att varje specifikt psykologiskt tillstånd motsvarar något fysiskt tillstånd, i någon funktionell beskrivningsmodell – Man lämnar dock frågan om vilken beskrivningsmodellen är öppen • Beskrivningsmodellen är dock funktionell – Detta innebär att den måste ta hänsyn till den funktionella roll som psykologiska tillstånd spelar i det system som studeras – Den funktionella rollen • Fångas av tillståndets relation till intryck (indata), • Relationen till beteenden (utdata), och • Relationen till andra tillstånd

Tolkning av teorierna • • • En realistisk tolkning – Uppfattar en kognitiv teori som de facto “sann” och försäkrar att de processer och strukturer den ställer upp faktiskt “finns i huvudet” En instrumentalistisk tolkning – Däremot, betraktar teorin som en modell som möjliggör förutsägelser och förklaringar men förutsätter inte att den speglar någon psykologisk “verklighet” Tre generella strategier – För att förklara ett (komplext) informations-behandlande system – Hårdvarunivå – Programnivå – Mentalistisk (intentional) nivå • • Hårdvarunivån – Beskriver systemet ledning för ledning – Noggrann och detaljerad men opraktisk – Förklarar inte beteendet på ett tillfredsställande sätt – Går ej att generalisera till andra system som gör samma sak men skiljer sig i fysisk uppbyggnad Programnivån – Beskriver systemet procedur för procedur – Fångar likheter mellan fysiskt olika system – Enklare, men kan fortfarande bli opraktiskt komplicerad – Förklarar inte vissa saker (som flyttals-fel) – Går ej att generalisera till andra

Tolkning av teorierna (2) • • Den mentalistiska nivån – Beskriver systemet med ord som ”prioriterar”, ”förutser”, ”planerar”, ”undviker”… – Förutsägelserna och förklaringar blir inte så exakta – Hanterar varken hårdvarufel eller “buggar” – Men det är relativt lätt att “förstå” systemet, och det går ofta ganska fort – Och sådana teorier är relativt lätta att testa och implementera – Framförallt går förklaringen att generalisera till alla system som arbetar efter samma övergripande strategi Realism eller instrumentalism? – Kognitionsvetare uttrycker sig oftast på programnivån och den mentalistiska nivån – Men vilka anspråk på “realism” • • • Realististen – Fördelarna med mentalistiska beskrivningar talar för en realistisk tolkning av kognitiva teorier – De fångar viktiga funktionellt gemensamma drag hos olika människor (och datorer) Instrumentalisten – Fördelarna gör teorierna användbara förutsägelser och förklaringar, men behöver därmed inte säga något om “sanningen” – Det faktum att vi förlorar detaljkunskap och förklaringsförmåga på högre nivåer tyder på att vi byter sanning mot bekvämlighet De flesta kognitionsvetare – Utgår från mer eller mindre realistiska tolkningar av teorier om kognition

Propositionella attityder och qualia • Så här långt… – Har vi utvecklat funktionalismen som ligger till grund för den kognitiva ansatsen – Och vi har undersökt vad det innebär att ha ett realistiskt synsätt på tolkningen av teorier om kognition • I fortsättningen… – Ska vi titta närmare på specifika typer av psykologiska tillstånd • Hur ska kognitionsvetenskapen förstå dem? • Hur passar de in i den funktionalistiska filosofin? • Vilka avgränsningar medför en stringent filosofisk behandling av dessa fenomen när det gäller kognitionsvetenskapens förklaringsområde? – Propositionella attityder och qualia • De förra inbegriper förhållningssätt som ”tro”, ”hoppas”, ”önska ”, och deras innehåll verkar vara propositioner om världen. Propositionella attityder är intressanta för att de uttrycker relationer mellan individ och omvärld. • Qualia är inre upplevelser av psykologiska tillstånd som ” smaken av choklad”, ” upplevelsen av rött”. Dessa är intressanta just för att de inte uttrycker några relationer.

Propositionella attityder • • Kärnan i idén om informationsbehandlande system – Är att systemets tillstånd kan tolkas så att de har ett innehåll, att de handlar om något Propositionella attityders roll i kognitionsvetenskapen – Det är inte klart huruvida de bör ingå i en komplett kognitionspsykologi – Eller om de bara är folkpsykologiska begrepp (ungefär som ädelmetaller inom kemin) • Hur kan de förklaras? – Vissa hävdar att kognitionsvetenskapen måste tillhandhålla en fullständig beskrivning av ” tro” och hur den förhåller sig till minnen och beteenden – En del menar att vissa aspekter kan förklaras kognitivt, men att andra kräver en sociologisk beskrivning – Andra säger att ” tro” m. m. Är folkpsykologiska begrepp som måste omdefinieras i mer detaljerade termer för att studeras (kognitions)vetenskapligt – Och några tycker att sådana begrepp överhuvudtaget inte går

Propositionella attityder (2) • Propositionella attityder är problematiska – Det verkar som om de borde kategoriseras efter sitt innehåll, men det är inte helt enkelt – Sam, Betty och Kilroy… – Om innehållet är det viktiga • Verkar de tro samma sak – Om trons funktionella roll är det viktiga • Så tror de inte samma sak • Deras attityder har olika förhållanden till andra attityder, intryck och beteenden – Kognitionsvetenskapens dilemma • Är att förklara tro i funktionella termer, men samtidigt fånga det faktum att vad som förenar Sams och Bettys attityder är att de handlar om ett visst objekt • • Individualism – Kallas ansatsen att identifiera tro i termer av specifika interna tillstånd i ett informationsbehandlande system Två huvudinriktningar – Är metodologisk solipsism, och – Naturalistisk individualism

Metodologisk solipsism • Inget existerar utanför det egna medvetandet – Även om vi inte tror detta kan vi i alla fall studera mentala tillstånd och processer utan att ta hänsyn till världen utanför – Vi gör detta genom att begränsa kognitiva teorier till att behandla formella operationer på formella representationer eller tillstånd – Vi befattar oss inte med möjliga tolkningar eller innebörder dessa tillstånd eventuellt har för systemet i sin omgivning • • Motivet – Ett informationsbehandlande system har inte tillgång till omvärlden annat än genom sina föreställningar – De operationer det utför tar inte intryck av tolkningar som görs av dess interna tillstånd Ur systemets synvinkel – Är symbolerna meningslösa och reglerna på förhand givna – Men vi kan i efterhand tillskriva symboler och operationer mening utifrån vår betraktelse av systemets beteenden i dess omgivning

Metodologisk solipsism (2) • Den metodologiske solipsistens förklaring – Börjar med att karakterisera alla tillstånd och processer formellt – Varje tillstånd - tro, hopp, tvivel - kan så småningom identifieras med något av dessa tillstånd – Sedan tolkar vi – Vi försöker tillskriva mening till symboler och operationer på ett sätt som gör att systemet som helhet verkar fungera på ett rimligt sätt – De flesta av systemets attityder verkar stämma, och dess beteende i världen verkar ändamålsenligt… – Så Sam och Betty har båda bearbetat varsin sträng av formella symboler som vi kan tolka – Men ingen av dessa strängar är kopplad till Kilroy – Representationerna har endast att göra med de koncept de handlar om och betyder vad de betyder oavsett vad de refererar till i världen (om något) – På detta sätt kan vi förklara den relationella egenskapen hos kognitiva tillstånd genom att enbart hänvisa till interna processer när vi beskriver

Naturalistisk individualism • • • Vissa menar dock – Att vi måste ta mer hänsyn till meningen hos interna tillstånd än vad den metodologiska solipsismen tillåter – Visserligen är tro ett internt tillstånd hos det informationsbehandlande systemet, men vi kan inte identifiera och förklara den utan att titta utanför individen Naturalismen – Ligger i intresset för organismens situation i förhållande till naturen Individualismen – Ligger i synsättet att tillståndet i sig självt står att finna helt inom individen • Argumentet – En bra kognitiv förklaring av beteende som motiveras av tro borde förklara hur denna tro förhåller sig till beteendet, och till de omständigheter som ger upphov till den – Om tro karakteriseras som otolkade symboler och processer kan vi inte förklara deras koppling till vare sig intryck eller beteenden – Innehållet spelar roll! – Kognitiva teorier måste identifiera tillstånd i termer av deras innehåll – För att åstadkomma detta måste vi undersöka tillståndens koppling till organismens omgivning

Naturalistisk individualism (2) • Naturalistens utmaning – Den metodologiske solipsisten som ska förklara beteendet hos ett komplext system i kognitiva termer måste först bestämma sig för vilka fysiska tillstånd och processer som ska räknas som funktionella – Det enda sättet att göra detta är att betrakta hur systemet interagerar med dess omgivning och relatera fysiska skeenden till olika yttre stimuli och beteenden - och sedan tolka tillståndet i enlighet med det • Kognitionsvetare – Måste ta sig från den fysiska beskrivningsnivån till den funktionella – För att göra det måste man tolka systemet – Och det enda sättet att samla data som berättigar en viss tolkning är att betrakta naturalistiska fenomen • Den metodologiske solipsisten har fel, på två sätt – Det finns inga otolkade formella beskrivningar av ett fysiskt system – Enbart solipsistiska data kan inte utgöra grunden för en tolkning av ett fysiskt systems tillstånd som informations-behandlande tillstånd

Icke-individualistiska förhållningssätt • • Den icke-individualistiska naturalisten – Håller med den naturalistiska individualisten om att vi måste prata om innehåll för att karakterisera tro – Och att det är omöjligt att innehåll utan att titta i världen Men som icke-individualist – Menar denne att tro, i sig självt, är ett naturalistiskt fenomen – Det är alltså väsentligen en relation mellan en organism och världen, snarare än ett tillstånd hos organismen • • Klottret på väggen – Uttrycker en tanke om världen genom dess förhållande till språket och till språkets brukare – Texten i sig betyder ingenting på Mars – Att vara någons bror är en relation till denne, och inte en individuell egenskap Icke-individualisten och kognitionsvetenskapen – Antingen bestämmer man sig för att ”tro” inte är lämpligt att studera inom kognitionsvetenskap, och att denna endast ska syssla med individualistiska fenomen – Eller föreslår man att området breddas så att det omfattar • Inte bara interna informationsprocesser • Utan också deras relationer till

Sammanfattning, propositionella attityder • Vi har sett övertygande argument – För och emot solipsism och naturalism – För och emot individualism och icke-individualism • Attitydernas relationella karaktär är besvärlig – Å ena sidan verkar de vara av nödvändighet individuella konstruktioner, eftersom de figurerar i intern informations-behandling – Å andra sidan verkar de av nödvändighet utgöras av förhållanden mellan symboler och saker i omvärlden, eftersom de har innehåll • Därför bör vi kanske tvivla på deras existens – Trots folkpsykologiska beskrivningar av människor som troende och önskande kanske dessa tillstånd är en chimär – Propositionella attityder finns inte – I så fall måste kognitionsvetenskapen förklara ett informationsbehandlande system utan att tillgripa sådana begrepp (Churchland) – Hur detta ska gå till är oklart

Qualia • Qualia är – Är den filosofiska termen för de upplevda egenskaperna hos ett mentalt tillstånd – Hur det upplevs att känna smaken av choklad är en uppsättning qualia – Att smaka choklad går bra även utan några upplevelser • • • T. ex. en mekanisk provtagare som mäter kemisk sammansättning – Att känna smaken av choklad går bra även utan choklad • T. ex. hypnos eller droger • Qualia är distinkta – Åtminstone konceptuellt, från de funktionellt beskrivna tillstånd de normalt förekommer tillsammans med – Huruvida de faktiskt kan åtskiljas från dessa tillstånd är en annan • Vissa tillstånd har inga kvalitativa egenskaper – Propositionella attityder, t. ex. – Men sinnesintryck, känslor och sinnesstämningar verkar ha det Tre frågor om qualia – Hur skiljer sig kvalitativa tillstånd från propositionella attityder? – Vilka problem ställer de till med för kognitionsvetenskapen? – Behöver vi bry oss om dem? Skillnaden – Mellan qualia och attityder är att de senare alltid verkar inbegripa en relation mellan subjekt och objekt – Den kvalitativa egenskapen hos ett sinnesintryck verkar däremot vara ett enkelt faktum, utan relation till något annat - en

Problemet med qualia • • Funktionalismen – Ger oss ett bra sätt att identifiera psykologiska tillstånd med fysiska tillstånd – Nämligen i termer av hur de förhåller sig till varandra och till systemets in- och utdata – Tillståndets intrinsiska egenskaper är inte relevanta för beskrivningen – Allt som betyder något är relationerna till andra tillstånd Men qualia – Verkar inte kunna beskrivas på detta sätt – Relationer verkar saknas – Och intrinsiska egenskaper kanske är viktiga • • Homunculi-problemet. . . – Varje liten gubbe implementerar en av Turingmaskinens kvintupler – Systemet i stort är funktionellt ekvivalent med dig Alla kungens män. . . – Systemet är inte helt otänkbart, och skulle kunna vara funktionellt ekvivalent med dig en stund Humunculi och qualia – Även om systemet delar alla dina propositionella attityder, är det otroligt att det skulle dela dina qualia Kina springer maraton – Kan befolkningen (eller roboten de kontrollerar) känna din smärta? – Den kan (som du) tro att den har ont

Problemet med qualia (2) • Problemet med frånvarande qualia – (1) Det verkar som om qualia är psykologiska fenomen som är en väsentlig del av många psykolofiska tillstånd – Därför bör kognitionsvetenskapen förklara dem – (2) Men till skillnad från propositionella attityder är qualia monadiska egenskaper hos psykologiska tillstånd, och inte funktionella attribut – Detta visas ju av det faktum att det mycket väl kan finnas två funktionellt identiska system varav det ena uppvisar qualia (du) och det andra inte (Kina och roboten) • • Alltså – Kan qualia inte karakteriseras funktionellt – Är tillstånd med funktionella egenskaper inte uteslutande funktionella – Är vissa tillstånd inte funktionella – Är funktionalism inte en tillräcklig beskrivning av mentala tillstånd – Kan den funktionalistiskt inriktade kognitionsvetenskapen inte fullständigt förklara det den vill förklara Två utvägar – Förneka att qualia har med kognitionsvetenskapen att göra – Bemöta argumenten • Antingen genom att hävda att de är orimliga • Eller genom att hävda att homunculisystemen faktisk uppvisar qualia

Förvisa qualia • • Som funktionalister – Beskriver vi kognitiva fenomen som funktionella tillstånd i ett system Vi kan förvisa qualia ur kognitionsvetenskapen – Om vi dels kan visa att qualia inte är funktionella tillstånd, – Och dessutom att de inte är relevanta för kognitiva beskrivningar – Alltså att (2) stämmer, men inte (1) • Hur gör vi det? – Visserligen är många psykologiska tillstånd kvalitativa – Men de behöver inte nödvändigtvis vara det (ur ett psykologiskt perspektiv) – På samma sätt som vi inte kräver att de ska vara antingen neurofysiologiska eller mekaniska – Visa egenskaper hos ett psykologiskt tillstånd är helt enkelt inte relevanta för dess psykologiska identitet – Funktionellt identiska tillstånd kan mycket väl variera kvalitativt, såväl som fysiskt – Kvalitativa egenheter är ovidkommande för kognitiva

Funktionalisera qualia • • Om vi vill ge en funktionell beskrivning av qualia – Kan vi fråga oss vari skillnaden ligger mellan det tillstånd du befinner dig i, och det Kina och roboten befinner sig i Två möjliga svar – Det finns ingen skillnad • Homunculi-systemen och datorer har qualia – Någon icke-funktionell egenskap skiljer dem åt • Homunculi-system har qualia – Vad är smärta, mer än det som orsakas av … och ger upphov till (komplexa) uppsättningar föreställningar, önskningar, o. s. v. som … och benägenheter att … – Att bena ut alla. . . är jobbigt, men möjligt – Och du - försök övertyga något som just blivit skadat; som talar om för dig att det har ont; och som agerar som om det hade ont, att det misstar sig om det tror att det faktiskt har ont, ty även om det uppvisar alla de ” rätta” föreställningarna, önskningarna och beteendena, och av de ” rätta” anledningarna , så saknar

Funktionalisera qualia (2) • • Om någon icke-funktionell egenskap – Skiljer kvalitativa tillstånd från homunculi-systemets tillstånd – Vad är den då? – För att ställa till problem för oss måste denna egenskap vara något som gör en skillnad i vårt kognitiva liv – Annars är den inte viktig, och vi kan bortse ifrån den Skillnaden borde ligga i – Att det genuint kvalitativa tillståndet utövar någon effekt på våra föreställningar och önskningar som homunculisystemets tillstånd inte gör • Men i så fall – Kan vi som funktionalister hävda att, eftersom våra föreställningar är funktionella, kan vi definiera kvalitativa tillstånd i termer av de föreställningar de förorsakar – Och skillnaden mellan genuint kvalitativa tillstånd och homunculisystemets tillstånd är då en funktionell skillnad – Alltså är det omöjligt för ett sådant system att vara funktionellt ekvivalent med oss, men samtidigt skilja sig kvalitativt från oss

För och emot qualia • Men fortfarande – Kan det ju vara så att det finns en skillnad mellan kvalitativa och icke -kvalitativa tillstånd som inte visar sig funktionellt – En ren, monadisk, upplevelse – Och på samma sätt som många olika företeelser kan resultera i föreställningen att vi ser en elefant, kan olika företeelser resultera i föreställningen att vi har ont • Verkliga elefanter, droger, feberyrsel… • Verklig smärta, drömmar, homunculismärta… – Men bara för att verklig smärta och homunculi-smärta är relaterade på samma sätt till alla funktionella tillstånd, behöver de inte vara desamma, eller kännas likadana • På samma sätt som den hallucinatoriska drogen och elefanten • • • Och ändå – Kan försvararen av qualia att de faktiskt ligger inom kognitionsvetenskapens ansvarsområde – Att känna smärta är inte bara en ovidkommande egenhet hos ett psykologiskt tillstånd – Det är det psykologiska tillståndet – Därför måste kognitionsvetenskapen försöka förklara qualia Är man snäll – Kan man säga att problemet ligger i kognitionsvetenskapens syn att fysisk instantiering är oväsentlig för psyko-logiska egenskaper - i abstraktionen av det mentala från det fysiska Är man stygg – Kan man hävda att det psykologiska väsentligen är det