Om lsfrstelse och textsamtal bakgrund n Pisaunderskningarna n
Om läsförståelse och textsamtal
bakgrund n Pisaundersökningarna n ”poor comprehenders” n Läsning=avkodning och förståelse
Tidig läsning n n n Bilder och sagor Spänning, dialog Tydlig berättarröst
Den här dagen är de hemma allihop, när pappa kommer från skogen. Det är något konstigt med pappa. Han säger ingenting. Stilla sätter han sig i kökssoffan. - Vad är det, säger mamma. Är du sjuk? Pappa skakar på huvudet. Barnen ställer sig framför honom. -Säg vad det är, säger mamma. Jag blir så ängslig. -Jag har sett henne, säger pappa. Alla förstår genast. Ingen annan än Skogsfrun skulle få pappa att bli så högtidlig. (ur Leos bok av Kerstin Sundh)
Skönlitterär läsning Tydlig författarröst n Förförståelse för formen från tidig läsning ” Emil i Lönneberga, han som bodde på gården Katthult i Småland, har du någonsin hört talas om honom? ” n Boksamtal
Faktatexter n n n Att läsa för att skaffa sig kunskap Texterna har inte berättande drag Koncentrerat innehåll (satsförkortningar, passiv form, svagare textbindning, fler substantiv)
n Texterna kräver att man kan: ta tillvara förförståelse skilja på sökläsning och djupläsning veta när man förstår och inte förstår veta vad man skall göra när man inte förstår (Lundberg, 2006)
Passiva och aktiva läsare n n n Passiv läsning- läsning på ytan Avkodningen inte automatisk, koncentrationen går åt här ”bearbetning på lägre nivå ger mindre kapacitet till bearbetning” Otillräcklig förförståelse ”Läsning på komfortnivå” Självbild- ” jag duger inte”. Matteuseffekten.
n ”för att befästa och utveckla sin läsförmåga måste man emellertid varje dag läsa på gränsen till sin förmåga”
En aktiv läsare n n Har lässtrategier: Ny text kräver ansträngning. Skumläser. Stryker under, antecknar. Kan bedöma sin egen förståelse, går tillbaka, tar sammanhanget till hjälp, reviderar sina kunskaper… Vågar ifrågasätta texten, vet att man måste inferera
Man måste lära eleverna att bli aktiva läsare n n Inte bara svensklärarens uppgift Få lärare arbetar (tillräckligt) med detta. Att läsa faktatexter kräver träning i aktiv läsning - textsamtal! Elever kan inte lämnas med lärobokstexter själva.
Strukturerade textsamtal- träning i att läsa faktatexter aktivt Ställa frågor till författaren (minska avståndet mellan läsaren och författaren) n Komma med förslag till omformuleringar n
n n n Segementering Frågor, reflektioner, diskussioner (jfr kontrollfrågor) Ingångsfrågor: Vad är det författaren vill säga? (questioning the author) Uppföljningsfrågor: Vad menar författaren med det? Hur hänger det ihop med vad vi tidigare fått veta? Läraren sammanfattar innan man går vidare
n n n Frågorna skall uppmuntra eleverna att ” gå i närkamp med texten” Läraren skall styra samtalet (ingen allmän diskussion) ” Våga undervisa!”
berättarröst n n minskar distansen författare-läsare Inbjuder läsaren till dialog
murbruk n n n därför att, alltså, annars, därför, trots att, ledde till, så, berodde på, så att, gjorde att, medförde, även om Uttryck för orsak - verkan samband (kausalitet) För litet murbruk gör texterna svåra att förstå
Inferens n n n ” att läsa mellan och bortom raderna” ” det stod inte i texten” ” vi visste inte att vi fick svara sådant som inte stod i texten” ”murbruket” underlättar inferens korta satser utan murbruk gör texten svår att förstå
n n Faktatexter med både berättarröst och kausalitet hjälper invandrarelever till större textförståelse Texter som är kulturspecifika är svårare för dessa elever
- Slides: 18