Ojmlikhetens anatomi Per Molander Frgor att begrunda Varfr
Ojämlikhetens anatomi Per Molander
Frågor att begrunda • Varför är alla samhällen ojämlika? • Kan fördelningen påverkas? • Vad leder ojämlikhet till?
Spela kula
Typiskt dynamiskt uppträdande i bilaterala förhandlingsrelationer
Den långsiktiga fördelningen på en marknad är starkt ojämlik Vänstra kurvan Ginikoefficienten, högra kurvan förmögenhetsandel för (uppifrån) de rikaste 1%, 1 -5% respektive 5 -10%. Källa: Fernholz & Fernholz, J. Econ. Dyn. & Control 44, 251 -269 (2014).
Fördelning av disponibel inkomst OECD-länder kring år 2000 Land, år Danmark, 2000 Nederländerna, 1999 Finland, 2000 Slovenien, 1999 Norge, 2000 Sverige, 2000 Österrike, 2000 Luxemburg, 2000 Tyskland, 2000 Frankrike, 2000 Belgien, 2000 Schweiz, 2000 Taiwan, 2000 Irland, 2000 Japan, 1992 Kanada, 2000 Australien, 2001 Italien, 2000 Grekland, 2000 Spanien, 2000 Storbritannien, 1999 Israel, 2001 Portugal, 2000 USA, 2000 Gini-koefficient 0, 225 0, 231 0, 246 0, 249 0, 251 0, 252 0, 257 0, 260 0, 275 0, 278 0, 279 0, 280 0, 296 0, 313 0, 315 0, 317 0, 334 0, 336 0, 343 0, 346 0, 363 0, 368
Fördelningspolitikens instrument • Utbildningspolitik - påverkar förutsättningar - bidrar till kollektiva nyttigheter • Socialförsäkring i offentlig regi - avtalsförsäkringar kräver dubbel administration, har sämre fördelningsprofil • Arbetsmarknadspolitik • Skattepolitik - val av skattebaser - skattekvoten olämpligt mått
Jämlikhet i förutsättningar bidrar till ekonomisk tillväxt Källa: World Development Report 2006
Ojämlikhet minskar tillväxtens effekter på absolut fattigdom Källa: World Development Report 2006
Jämlikhet leder till ökad mobilitet (’the Great Gatsby curve’) Generationsöverföring Källa: Miles Corak, J. Econ. Persp. 27(3), 79 -102.
Jämlikhet leder till ökad tillit i samhället 70 Sverige Danmark Iran Norge Nederländerna 60 Finland Kina Indonesien 50 Japan 40 Tyskland Tillit Egypten USA Storbritannien 30 Frankrike 20 Chile Turkiet Slovakien 10 0 Thailand Sydafrika Portugal Zimbabwe Rumänien Brasilien 0 0. 1 0. 2 Källa: Henrik Jordahl i Handbook of social capital 0. 3 (2009) 0. 4 Giniindex 0. 5 0. 6 0. 7 0. 8
- Slides: 11