och utvecklingsstrning ASD och IDD hos vuxna 19

och utvecklingsstörning (ASD och IDD) hos vuxna 19 mars 2015 Lena Nylander, psykiater, med dr Lund Lena Nylander 2015 1

Historik autism • Berättelser/beskrivningar sedan 800 år • Leo Kanner 1943 var den som först beskrev barn med autism och utvecklingsstörning • Hans Asperger 1944 beskrev barn med autism och normal begåvning + tal • Lorna Wing 1981: Aspergers syndrom; autismspektrum (ASD) • ICD-10 1993; DSM-IV 1994 • DSM-5 2013 Autism (Autism Spectrum Disorder/ASD) Lena Nylander 2015 2

Autism är kognitiva funktionsnedsättningar • Annorlunda sätt att ta in och bearbeta information - en annorlunda hjärnfunktion som är funktionshindrande • Från tidig barndom/medfött, är alltså utvecklingsrelaterade; påverkar, och påverkas av utvecklingen • Finns oftast kvar i vuxen ålder, särskilt om personen har utvecklingsstörning Lena Nylander 2015 3

Problemen vid autism • Är genomgripande, tydliga, funktionshindrande och har funnits sedan tidig barndom • Kan finnas vid alla nivåer av IQ, men är vanligare vid låga nivåer • Medelsvår/svår utv-störning: 42% har autism • Hög begåvning är ovanligt Lena Nylander 2015 4

Autismspektrumstörningar (ASD) i ICD-10/DSM-IV • autism i barndomen/autistiskt syndrom (autism, klassisk autism, Kanners syndrom) • Aspergers syndrom (felaktig benämning: ”högfungerande” autism) • atypisk autism/PDD-NOS, felaktig benämning: ”autismliknande tillstånd”) Lena Nylander 2015 5

Autism • Gemensamt: bristande förmåga till social förståelse och samspel, samt repetitiva beteenden • Autismspektrumtillstånd (ASD) finns hos minst 0. 6%, kanske uppåt 1%, av befolkningen • Fler män än kvinnor Lena Nylander 2015 6

Autism i DSM-5 – en dyad • A. Varaktiga brister i social kommunikation och social interaktion i multipla miljöer – 3 symtom • B. Begränsade, repetitiva beteendemönster, intressen och aktiviteter, inkl sensoriska avvikelser/perceptionsstörningar – 2 av 4 symtom • C. A och B finns i tidig barndom • D. Symtomen orsakar funktionsnedsättning • E. Störningarna förklaras inte bättre av (enbart) intellektuell funktionsnedsättning Lena Nylander 2015 7

Autism i DSM-5 • Bedömning av om IDD (utvecklingsstörning) föreligger • Bedömning av stödbehov och svårighetsgrad för vart och ett av dyadens båda områden (A och B) • 3 nivåer: 1. I behov av stöd 2. I behov av omfattande stöd 3. I behov av mycket omfattande stöd Lena Nylander 2015 8

Vanligt problem, hos minst 50% • Perceptionsstörningar = annorlunda bearbetning och tolkning av information från sinnesorganen, ffa hörsel, känsel • Kan ge beteendeproblem, ”tvång”, ”fobier”, hyperaktivitet, uppmärksamhets- och koncentrationsproblem • Ibland annorlunda lustupplevelser • Boktips: Olga Bogdashina Lena Nylander 2015 9

Också vanligt: • Monomodalt processande – en sinneskanal i taget, svårigheter att tänka på mer än en sak i taget • Uppmärksamhetsstörning – fokuserar ”fel” • Långsamhet • Annorlunda motivation • Sömnstörning • Utmanande beteenden Lena Nylander 2015 10

Teorier om autistiskt tänkande (kognitiva funktioner) • Brister i mentalisering (theory of mind/To. M, kognitiv empati) • Brister i central koherens • Brister i exekutiva funktioner, inklusive svårigheter med automatisering och generalisering Lena Nylander 2015 11

Normal mentalisering (social fantasi) • Förmåga att förstå att andra har ett eget inre liv • Förmåga att föreställa sig vad andra vet och inte vet • Förmåga att dra slutsatser om andras tankar, känslor, avsikter och önskningar • Förmåga att dra slutsatser om andras avsikter utifrån deras beteenden • Förmåga att skapa samförstånd, samarbeta • Skydd mot ”affektsmitta” Lena Nylander 2015 12

Mentalisering forts…. • • • Förmåga att låtsas Förmåga att ljuga och luras Förmåga att förstå vad andra vill höra Förmåga att använda ”vita lögner” Förmåga att manipulera andra, att ligga steget före – mental kapprustning Lena Nylander 2015 13

Mentalisering forts…. • Utvecklingsstörning + ASD - ”mindblind” • Normalbegåvning + ASD - ”närsynta”; långsamt, mödosamt, explicit inlärt • Man föredrar sådant som inte är svårt… Lena Nylander 2015 14

Något om ”empati” • Kognitiv empati = mentalisering • Affektiv empati = medkänsla; visas genom hänsynsfullt beteende • Affektiv empati/medkänsla förutsätter kognitiv empati (förståelse måste finnas för att man ska kunna ha medkänsla) • Vid autism + utvecklingsstörning tydlig och svår brist i kognitiv empati Lena Nylander 2015 15

Normal (stark) ”central koherens” • En förmåga, tydlig hos och typisk för de allra flesta människor, att snabbt se helhet, sammanhang och mening • Tydlig och stark benägenhet att bearbeta information i sitt sammanhang • Snabb, ofta slarvig, men användbar informationsbearbetning • Global strategi för informationsbearbetning Lena Nylander 2015 16

Vilken nytta har man av stark central koherens? • Sammanhang och mening blir snabbt tydliga – i situationer, i synintryck, i tal och text • Kommunikation blir meningsfull – beror på vem som säger, vad som sägs, i vilket sammanhang och vilket syfte • Viktigt i alla sociala sammanhang Lena Nylander 2015 17

Vad innebär svag central koherens (typisk för autism)? • Detaljorienterad strategi för informationsbearbetning - man börjar med detaljer och kommer inte (mycket) längre • Detaljerna blir viktigast - en detalj som ändras kan innebära en helt ny situation Lena Nylander 2015 18

Vad innebär svag central koherens? • Nedsatt förmåga att integrera information från olika kanaler • Fragmenterat upplevande – man får ingen ledtråd av sammanhanget utan bara av formen • Fragmenterat tänkande • Ingen ordningsföljd (t ex orsak – verkan, tid) Lena Nylander 2015 19

Svag central koherens • Mest specifikt för autismspektrum? • Svårigheter att förstå sammanhang (”vad det är frågan om”), socialt och kommunikativt • Världsbilden består av fragment utan samordning och sammanhang (t ex tid, orsak/verkan) Lena Nylander 2015 20

Vad innebär svag central koherens? • Slumpvisa associationer av händelser/upplevelser– man kopplar ihop två företeelser som har råkat inträffa samtidigt och blir frustrerad om det ena inträffar och inte det andra • Slumpvisa associationer av språk och företeelser – ”nya” ord • Små förändringar i omgivningen kan vara ohanterliga Lena Nylander 2015 21

Vad innebär svag central koherens? • Svårigheter/oförmåga att använda relativa uttryck/begrepp, t ex pronomen eller adjektiv • Svårigheter/oförmåga att skapa symboler – språket uppfattas konkret Lena Nylander 2015 22

Följder av svag central koherens vid utvecklingsstörning • För många med autism och utvecklingsstörning är det talade språket på en alldeles för hög nivå • Även de som använder (många) ord förstår dem oftast inte, eller förstår dem enbart utan kontext, som glosor Lena Nylander 2015 23

”Kontextblindhet” • Svårare vid lägre begåvningsnivåer • Oerhört funktionshindrande – ”ser allt men förstår inget”, missuppfattningar, obefogad rädsla, social oförståelse, bristande flexibilitet, bristande generalisering mm mm Lena Nylander 2015 24

Exekutiva funktioner • Förmågan att upprätthålla en väl vald strategi för att uppnå ett senare mål • Förmågan att styra sitt beteende på ett ändamålsenligt, energisnålt och flexibelt sätt • Paraplyterm för en mängd olika delfunktioner • Förmågan är beroende av god funktion i hjärnans pannlober Lena Nylander 2015 25

Känslomässig störning? • Personer med ASD har samma känslor som andra • Personer med ASD har ofta svårigheter att uttrycka, uppfatta och hantera känslor, alltså kommunikationsproblem, interaktionsproblem • Ofta starka känslomässiga reaktioner Lena Nylander 2015 26

Diagnostik… • Det finns inget prov eller specifikt test som ger utslag för autismspektrum • ASD är beteendediagnoser • Man letar efter ”genomgripande mönster”, under livet och aktuellt, som innebär funktionshinder • Kognitiv utvecklingsanamnes är oftast utslagsgivande • Skall ej göras som ensamarbete! Lena Nylander 2015 27

Orsaker till autismspektrumtillstånd • Överlappande med orsaker till utvecklingsstörning? • Hjärnan är annorlunda ”kopplad”? • Flera/många gener, som samspelar med miljöfaktorer pre-/peri-/postnatalt • Psykosociala faktorer ger inte autism, men kan minska livskvalitet Lena Nylander 2015 28

Sårbarhet för sjukdom Autism och utvecklingsstörning innebär var för sig en ökad sårbarhet för sjukdom – somatisk såväl som psykisk. Svårundersökta, svårbehandlade – omgivningen måste involveras! ”Vad vill doktorn veta? ” ”Info från sjukvården” Beteenderegistrering Lena Nylander 2015 29

Kroppsliga sjukdomar • Viktiga att tänka på vid förändringar av beteende och vanor, och särskilt när personen har dåligt eller inget språk Lena Nylander 2015 30

Läkemedel • Ingen medicin kan ”bota” ASD • Självklart måste en person med ASD få medicin om han/hon har någon sjukdom som kan förbättras medicin • Svåra beteendestörningar kan ibland minska med viss medicin- kroppslig orsak måste ha uteslutits • Medicin får aldrig ersätta andra insatser, ex pedagogik eller miljöinsatser Lena Nylander 2015 31

Läkemedel • Många med ASD är mycket känsliga för mediciner - insättning och utsättning måste ske med försiktighet och doserna anpassas • Varje medicinering är ett försök där man ej kan förutsäga resultatet, och måste följas upp noggrant Lena Nylander 2015 32

Positivt och viktigt • Personer med autismspektrumtillstånd (liksom andra) utvecklas • De primära svårigheterna blir inte värre, snarare bättre (under förutsättning att miljön inte motverkar detta!) • En autismvänlig, stimulerande och utvecklande miljö bidrar till minskning av funktionshinder! Lena Nylander 2015 33

Mer information: • www. autism. se • www. autismforum. se • ”Så här kan man göra - AST hos vuxna”. Vägledningsdokument på Socialstyrelsens hemsida • Regionalt vårdprogram: www. vardsamordning. se Lena Nylander 2015 34

Lena Nylander 2015 35

Lena Nylander 2015 36