Oceanerna Mera vatten n land Mera vatten n

Oceanerna Mera vatten än land

Mera vatten än land 70% av jordens yta täcks av vatten (hav) l 3 stora oceaner l

Mera vatten än land Hav: 1. Stilla Havet, ½ av jordens vattenyta 2. Atlanten 3. Indiska oceanen l

Mera vatten än land Bihav, tex: 1. Medelhavet 2. Karibiska havet Nordsjön 3. Nordsjön l

Mera vatten än land Delar av Oceanerna tex: 1. Atlanten: Sargassohavet 2. Indiska oceanen: Arabiska sjön 3. Stilla havet: Berings hav l

Oceanerna Havsbotten

Havsbotten

Havsbotten

Havsbotten l Shelf – kontinentalsockel – grund del av havsbotten närmast land. - viktiga fiskevatten - olja och naturgas

Havsbotten l Kontinentalbrant - havsbotten stupar brant ner djuphavsslätterna mot

Havsbotten l Djuphavsslätt - 80% av havsbotten - ej så slät - finns bergskedjor

Havsbotten l Bergskedjor under vatten - i Atlanten: Mittatlantiska ryggen, världens längsta bergskedja

Havsbotten l Djuphavsgravar - Marianergraven djupast 11000 ( 11 km) under havets yta m.

Oceanerna Havsvatten

Havsvatten Vattnets tre former: 1. Ånga 2. Vätska 3. Is l

Havsvatten l 94 % av jordens vatten är havsvatten = saltvatten l Resten: insjöar, floder och berggrund = färskvatten

Havsvatten l Saltet i havsvatten kommer från vittrande berggrund, följer med flodvatten ut i haven. l Saltvatten har en salthalt på 3, 5 % eller lägre. I Östersjön låg salthalt beroende på många flodutlopp och låg avdunstning.

Havsvatten l Bräckt vatten: saltvatten och färskvatten uppblandat = mycket låg salthalt.

Oceanerna Havets rörelser

Havets rörelser l Ytvatten - vind startar rörelse - vattnet rör sig i cirklar, ej framåt - ju mer blåst ju högre vågor. Vågtoppar förvandlas till skum = ”Vita gäss”

Havets rörelser Vågor i cirkelrörelser mot strand

Havets rörelser l Vågor - Kan bli upp till 30 m höga - avstånd mellan vågor på haven 60 – 150 m. Vid långvarig storm upp till 300 m - hastighet varierar med vindstyrka

Havets rörelser l Bränningar Vågen bromsas mot botten eller undervattensgrund, reser sig, bryter, blir till skummande kaskader. Vid botten bildas en utåtriktad ström som kan dra med sig sand och tyngre föremål.

Havets rörelser l Dyning Vinden avtar och sjön lägger sig, en viss lång blank vågrörelse ligger kvar

Havets rörelser l Tsunami - jättevåg, våglängd med flera hundra km. När den närmar sig land tornar vattnet upp sig, 20 – 30 m höga brytande vågor. - kan bero på vulkanutbrott eller jordskalv

Havets rörelser

Havets rörelser l Havsströmmar = vatten som rör sig över längre sträckor. - Drivkraft: 1. Solens ojämna uppvärmning av världshaven 2. Vind 3. Jordens rotation

Havets rörelser

Havets rörelser l Golfströmmen - Från Mexico till Europa - Viktig roll i Nordens klimat. Varmt vatten och ljumma västliga vindar ger flera graders värme

Havets rörelser l Labradorströmmen - Från Nordpolen mot Atlanten - Kan påverka sjöfarten mellan Europa och Amerika (isberg följer med strömmen)

Havets rörelser l Tidvatten = Växlingarna mellan ebb och flod, lågvatten och högvatten. Styrs av månens och solens dragningskraft. - Skillnaden större där det är grundare, då vattnet trängs ihop, i tex vikar.

Havets rörelser

Havets rörelser l Eftersom dragningskraften minskar när avståndet till månen ökar, blir det högvatten även på den motsatta sidan av jorden

Havets rörelser l Var 14: e dag Springflod l När månen och solen ligger i samma linje och bådas dragningskraft påverkar samtidigt

Havets rörelser l När månen och solen står i rät vinkel – Nipflod. l Månens dragningskraft större än solens då den ligger närmare