Objektiviteter 1 Ingemar Bohlin Institutionen fr filosofi lingvistik

Objektiviteter 1 Ingemar Bohlin Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs universitet

Denna föreläsning n Alternativa titlar: n n n Objektivitet och standardisering Formaliserade procedurer och informell expertis En enda text: n Megill 2

Bakgrund n n Ett krav som ställs på alla samhällssektorer: verksamheterna bör bygga på tillförlitlig kunskap och följa gällande regelverk Evidensrörelsen är ett tydligt exempel n n Evidensbaserad medicin, praktik, policy Men tendensen är mer allmän än så n n n Juridik: rättssamhällets principer, “rule of law” Regelverk, normer, standarder Objektivitet 3

Bakgrund n n n Överallt, såväl i vetenskaplig som i ickeakademisk professionell praktik, vidtas åtgärder för att verksamheter ska leva upp till dessa krav Delkursens och föreläsningens huvudtema: olika sätt att förstå sådana ansträngningar Fokus på variation: skillnader, spänningar n Ett framträdande tema inom vetenskaps- och teknikstudier (science and technology studies, STS) 4

Bakgrund n n En central fråga i debatter om evidensbaserad praktik: hur definieras evidens? En än mer grundläggande fråga: hur definierar vi objektivitet? n n n Parallell till journalistik: Objektivitet anses helt avgörande – men betraktas samtidigt som ett ouppnåeligt ideal Samma spänning gör sig gällande i diskussioner om vetenskap 5

Megill n n n Begreppet objektivitet är komplicerat, och har givits olika innebörder Presenterar ett begreppsligt ramverk byggt på ett antal historiska studier Fyra innebörder n n En filosofisk, absolut En disciplinär En dialektisk (eller interaktionell) Och en “procedurell” (procedural) 6

Megill n n n Kontentan, preliminärt: Absolut objektivitet är en illusion, ett luftigt ideal Två huvudsakliga sätt att operationalisera objektivitet existerar – det disciplinära och det procedurella n Dialektisk objektivitet är av underordnad betydelse 7

Megill n Absolut objektivitet n Gemensamt för logisk empirism och Popper: enskilda observationer • Förutsättningslöshet n n Kuhn: data är teoriberoende Disciplinär objektivitet Disciplinära kriterier eller “community standards” som bas för ett ämnesområdes jurisdiktion n Normen för objetivitet: konsensus inom en “research community” n “Communities” kan vara små - eller stora, som i fallet climate change n 8

Megill n Procedurell objektivitet n n Värdet av formalisering Begränsning av utrymmet för subjektivitet, bedömningar, omdöme • Hands off • Automatisering n Dialektisk objektivitet n n n Nietsche, Heidegger, ett sätt att förstå socialantropologi Megills intresse för subjektivitet Katten slinker in genom bakdörren 9

Megill n n I en bemärkelse är gränsen mellan procedurell och disciplinär objektivitet flytande Community standards kan inbegripa formaliserade procedurer n n Vissa discipliner bygger i hög grad på instrument, andra inte Modellberäkningar, laboratorievetenskap, statistisk teknik Etnografi och intervjustudier I en annan bemärkelse är gränsen relativt skarp n Experter och kommittéer kontra metoder 10

Megill Två reservationer om användningen av begreppet disciplinär objektivitet: 1. Verksamheter som kan beskrivas i termer av disciplinär objektivitet präglas inte av subjektivitet n n n Megill betonar kontrasten mellan disciplinär objektivitet och subjektivitet Inte individuella uppfattningar 2. Begreppet kan förleda oss att anta att anspråk på objektivitet görs i verksamheterna n Så behöver inte vara fallet – åtminstone inte om vi väljer att tillämpa begreppet utanför vetenskaplig praktik 11

Megill n Steget till verksamheter utanför akademin är betydelsefullt n n n Megill tar inte detta steg Porter, däremot, ägnar byråkratier lika stor uppmärksamhet som vetenskap Vi har mycket att vinna på att tillämpa begreppen disciplinär och procedurell objektivitet på icke-akademisk professionell praktik n Kan ge viktiga insikter om verksamhternas villkor 12

Megill n n n Kontentan, på nytt: Givet att den säkerhet föreställningen om absolut objektivitet utlovade var en illusion står två olika strategier till buds Att förlita sig på metoder n n Standardisering av mått och instrument, formalisering av procedurer Eller att förlita sig på expertkunnande n som i ett väsentligt avseende är icke-formaliserat 13

n Fortsättning följer… 14