Nyheter december 2019 till och med januari 2020

Nyheter december 2019 till och med januari 2020 Sveriges skolchefer

Tillskott till välfärden under 2020 • Regeringen föreslår att fem nya miljarder ska gå till vård, skola och omsorg under 2020. 3, 5 miljarder till kommunerna och 1, 5 miljarder till regionerna. • Vänsterpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna har med stöd av Sverigedemokraterna, föreslagit att sju och en halv miljarder ska gå till välfärden. En halv miljard av denna satsning ska tas från anslaget till lärarassistenter. • Hur det går med dessa satsningar avgörs av riksdagen senare i vår.

Nya villkor för likvärdighetsbidraget • Regeringen har beslutat att kostnadsvillkoret för statsbidraget om likvärdighet ska tas bort under 2020. Det innebär att även de kommuner som har oförändrade eller sänkta kostnader per elev kan få bidraget. • Statsbidraget fördelas efter ett index baserat på elevernas socioekonomiska bakgrund. Alla huvudmän förskoleklass och grundskola är berättigade till bidraget. • Under 2020 uppgår bidraget till 4, 9 miljarder kronor.

Samlat statsbidrag för lärarnas karriärsteg • Regeringen har beslutat om ett nytt samlat statsbidrag för karriärsteg för lärare, förstelärare och lektorer. Syftet är att förenkla systemet och det ersätter tre tidigare bidrag. • Det nya statsbidraget förändrar inte kraven för vilka som kan utses till förstelärare och lektorer. • I statsbidraget ingår även en socioekonomiskt viktad del som riktas till skolor med särskilt svåra förutsättningar. • Statsbidraget betalas ut från och med höstterminen 2020.

Satsningar för fler lärare • Regeringen har beslutat att tilldela elva universitet och högskolor sammanlagt 30 miljoner kronor till för att möta lärarbristen. • Pengarna ska bland annat gå till att starta olika former av arbetsintegrerad lärarutbildning.

Fler skolformer inkluderas i satsning på specialpedagogik • Regeringen har beslutat att fortbildningsinsatsen Specialpedagogik för lärande utvidgas till att även omfatta förskolan, förskoleklassen, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. • Förändringen ska gälla från och med hösten 2021.

Skolverket ser fortsatt stort behov av lärare • ”Det kommer att saknas cirka 45 000 behöriga lärare och förskollärare om 15 år. ” • ”Jämfört med Skolverkets förra lärarprognos innebär det att den beräknade framtida bristen minskar, men läget är fortsatt bekymmersamt. ” • Prognosen finns nu uppdelad per län och det går att göra egna sökningar i Skolverkets sökverktyg.

Positiv svensk PISA-trend PISA 2018 bekräftar den uppåtgående trend som visades i PISA 2015. • En uppgång i samtliga ämnen. • Resultaten tillbaka på samma nivå som 2006. • Resultaten är bättre än OECD genomsnittet. • Mindre skillnader mellan pojkar och flickor. • Likvärdighet på genomsnittsnivå. • Jämfört Finland, Danmark, Norge och Island har Sverige en lägre grad av likvärdighet. • Elever som går i skolor med en mindre gynnsam socioekonomisk elevsammansättning riskerar att få sämre undervisning.

Utvecklingen i PISA Läsförståelse 2000 -2018 Bild hämtad från Dagens Nyheter 2019 12 04

Faktakunskaper betonas i förslag till förändrade kursplaner • ”Fakta betonas tydligare, skillnader mellan årskurser tydliggörs och kunskapskraven har förbättrats. Det är huvuddragen i de förslag till förändringar i kurs och ämnesplaner som Skolverket nu överlämnar till regeringen. ”

Digitala nationella prov först 2023 • ”Tidplanen för införande av digitala nationella prov är justerad. ” • ”Det innebär att provtjänsten kommer tas i bruk 2022 för ett antal betygsstödjande digitala bedömningsstöd och de första digitala nationella proven kommer att genomföras 2023. ” • Justeringen görs för att ge både Skolverket och skolorna den förberedelsetid som behövs. ”

Svenska som andraspråk granskat Skolinspektionen har granskat utbildningen i svenska som andraspråk i årskurserna 7– 9. • ”På majoriteten av skolorna görs ofullständiga bedömningar av elevers behov • På flertalet skolor finns svagheter i rektors ledning och utveckling av ämnet • Flera skolor har hög kvalitet i undervisningen men på mer än hälften behöver den delvis utvecklas: • På några skolor får en del elever undervisning i ämnet svenska istället Undervisningen saknar ofta ett andraspråksperspektiv Undervisningen planeras inte alltid utifrån att eleverna ska få många tillfällen att muntligen kommunicera”

Yrkesinriktad komvux på entreprenad granskad Skolinspektionen har granskat kvaliteten i huvudmännens uppföljning och kontroll av yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning på entreprenad. De viktigaste resultaten: • ”Allmänt hållna avtal ger inte stöd för huvudmännens uppföljning • Kvantitativ information följs upp men inte den kvalitativa • Viktiga kvalitetsaspekter som APL och validering tappas i uppföljningen • Risk att information stannar hos rektorn • En majoritet av utbildningsanordnarna behöver utveckla kvaliteten inom viktiga områden • Kvalitetsbrister i utbildningarna hade kunnat förebyggas med en bättre uppföljning och kontroll”

Maxtaxa och blöjor i förskolor Värmdö ansåg att en fristående förskola inte hade rätt att ta ut avgifter för blöjor och fick rätt både i förvaltningsrätten och kammarrätten. Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat att de inte ger prövningstillstånd. Det innebär att kammarrättens dom gäller. SKR: s uppfattning är att kammarrättens dom inte är något prejudikat och att det inte går att dra generella slutsatser från detta fall. • ”SKR anser i dagsläget inte att det finns underlag för att rekommendera att kommunerna ska ändra sina rutiner vad gäller tillhandahållande av blöjor i förskolan. Men det finns naturligtvis skäl att noga följa rättsutvecklingen. ”

Utredningsförslag om nya regler för konfessionella skolor Utredaren Lars Arrhenius föreslår bland annat: • Definitioner som rör konfession ska införas i skollagen. • Konfessionella inslag ska endast få förekomma om huvudmannen för verksamheten har anmält tillsynsmyndigheten att verksamheten har en konfessionell inriktning. • Kraven på att deltagande är frivilligt ska skärpas. • Ett etableringsstopp ska införas. Befintliga verksamheter får finnas kvar om huvudmannen har anmält tillsynsmyndigheten att verksamheten har en konfessionell inriktning.

Regeringen ser över komvux • Komvux ska i fortsättningen vara en bas för kompetensförsörjningen till arbetslivet. Förändringen innebär att komvux inte bara ska utgå ifrån individens behov av utbildning, utan också från behoven på arbetsmarknaden. • Den som har störst behov av utbildning ska prioriteras. Skollagen, ändras så att de med störst behov av utbildning prioriteras. Det blir lättare för en person som redan har en gymnasieutbildning, men som löper risk för arbetslöshet eller ohälsa, att via komvux växla yrke eller bransch. • Staten tar ett ökat ansvar för finansieringen av gymnasial yrkesutbildning inom komvux (yrkesvux). Av tio utbildningsplatser ska kommunen finansiera tre och staten sju. • Regeringen vill stimulera utbildningar där språkstudier vävs in i yrkesutbildningen.

Var tredje elev i utsatta områden klarar inte att bli behöriga till gymnasieskolan • Tidningen Grundskolan har granskat resultaten de senaste fem åren för avgångseleverna i 59 av de 60 områden som polisen klassat som utsatta. • I genomsnitt var det 35 procent av eleverna som inte klarade kraven för gymnasiebehörighet.

Slöjförbud i Skurup? • Den politiska majoriteten i Skurup, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Skurupspartiet, har beslutat att förbjuda ”huvudduk, burka, niqab och andra klädesplagg som har som syfte att dölja elever och personal”. Tidningen Lag &Avtal skriver: • ”När Skolverket tittade på frågan 2012 kom myndigheten fram till att det inte är tillåtet eller förenligt med religionsfriheten och diskrimineringslagen att införa generella förbud mot slöja i skolan. ”