Nyanlnda barnelever Riktlinjer Jaana Sandberg utvecklingsledare Center fr

Nyanlända barn/elever & Riktlinjer Jaana Sandberg, utvecklingsledare Center för Skolutveckling Utbildningsförvaltningen Oktober 2016

Vad vet vi om de nyanlända barn/eleverna? § En heterogen grupp § Många av eleverna förlorar kunskap och tid § En organisatorisk lösning passar inte alla § Studiehandledning en central resurs för lärande § Alla lärare behöver kompetens kring nyanlända barn/elevers lärande 2

Vem är det vi pratar om? ”[…] att gå i en förberedelseklass för att sedan integreras i ordinarie klasser, att brottas med svenska glosor och grammatik och att fortfarande kämpa med att erövra modersmålet, att umgås med gamla och knyta kontakter med nya kamrater, att hantera skolans och föräldrarnas krav och förväntningar och samtidigt få lov att vara barn. ” Bunar, N. (2010: 45) Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. 3

4

Behörighet till gymnasieskolan 2016 § Födda i Sverige. Behörigheten ökar från 90, 2 till 91, 2 procent. § Invandrat före ordinarie skolstart. Behörigheten ökar från 86, 0 till 88, 8 procent. § Invandrat och börjat i årskurs 1 -5. Behörigheten ökar från 71, 7 till 74, 0 procent. § Invandrat och börjat i årskurs 6 -9. Behörigeten ökar från 26, 0 till 30, 0 procent § Okänd bakgrund. Behörigheten har minskat från 13, 1 till 3, 6 procent. 5

Riktlinjer ur ett rättighets- och inkluderingsperspektiv Respektera, Skydda, Infria rättigheter § I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. § Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. § (SFS 2010: 800, 4§) 6

Mer än minivå? - Vad är det vi vill? § Att stärka rättighetsperspektivet i förskolan/skolan. Att infria nyanländas rättigheter har avgörande betydelse för barnen/eleven och dess familj, men också för Göteborgs strävan att vara en socialt hållbar stad för alla. § Att ytterligare utveckla en inkluderande och likvärdig förskola/skola som i hög grad fungerar för alla barn/elever, oavsett deras bakgrund. Alla former av barnens/elevers olikheter utmanar skolans struktur, kultur och dess kompetens. Samtliga strategiska områden berörs. § Att öka professionaliseringen: Definierade begrepp och riktlinjer kan bidra till gemensam förståelse och gemensamt språk i staden. § Att utveckla en tydlig gemensam grund för fortsatt utveckling av organisatoriska, pedagogiska och relationella förutsättningar som gynnar nyanlända barn/elevers lärande. 7

Framgångsfaktorer för nyanlända elevers lärande på huvudmanna- och skolenhetsnivå § Riktlinjer för organisation och mottagande av nyanlända elever och utbildning för nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska § • Organisation, mottagande och elevresultat följs upp och analyseras som en del i det systematiska kvalitetsarbetet § • Resurser till utbildningen som fördelas efter barns och elevers olika försättningar och behov § • Strategier för kompetensutveckling Källa: Skolverket 8

Framgångsfaktorer för nyanlända elevers lärande på skolenhetsnivå § Samsyn i förhållningssätt § Alla ser de nyanlända eleverna som hela skolans ansvar § Förutsättningar för elevens sociala delaktighet § Alla lärare har kunskap om nyanlända elevers lärande § En inledande bedömning genomförs av elevens kunskaper och erfarenheter § Utbildningen och undervisningen planeras och genomförs utifrån det bedömningen visar om elevens förutsättningar och behov Källa: Skolverket 9

Framgångsfaktorer i undervisningen Eleverna möts av/erbjuds § höga förväntningar § kvalificerad andraspråksundervisning § språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning § möjlighet att utveckla ämneskunskaper och språk parallellt § studiehandledning på modersmålet § Modersmålsundervisning Källa: Skolverket 10

Språk- och kunskapsutveckling § För att nyanlända elever snabbt ska komma vidare i sin kunskapsutveckling i alla ämnen behöver undervisningen utformas utifrån elevernas förutsättningar och behov. § Genom bl. a. studiehandledning på modersmålet kan nyanlända elever fortsätta med en åldersadekvat kunskapsutveckling utan att studierna försenas i väntan på att eleven lär sig svenska. § Insatser för att stärka huvudmännens kapacitet att organisera lärmiljön så att den stöder elevernas kunskapsutveckling. § Nyanlända elever lär sig sitt andraspråk samtidigt som de undervisas på detta språk i ämnesundervisningen. Därför bör all undervisning genomsyras av språkutvecklande ämnesundervisning för att öka de flerspråkiga elevernas förutsättningar att klara av utmaningen att parallellt utveckla kunskaper i det svenska språket och kunskaper i skolans olika ämnen. Ur: Insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska 2016 -2019 (U 2015/3356/S) 11

Verksamhet som präglas av interkulturellt förhållningssätt

Göteborgs stads riktlinjer för nyanl ända § Reviderade riktlinjer för nyanlända elevers rätt till utbildning http: //centerforskolutveckling. goteborg. se/files/Reviderade%20 riktlinjer%20 nyanlanda%20 Gbg %20 stad. pdf 13

KONTAKT: Jaana Sandberg Center för skolutveckling Utbildningsförvaltningen Göteborgs Stad jaana. sandberg@educ. goteborg. se