NVDB Utbildning block 4 Gng cykel och mopedvgnt

NVDB Utbildning block 4 Gång-, cykel- och mopedvägnät inklusive dess företeelsetyper Version 2021 -04 -06 2021 -12 -21 2

Förkunskaper för detta bildspel • Innan du tittar på detta bildspel bör du ha kunskaper motsvarande det som förmedlas i NVDB-skolan Block 1 – grundutbildning och Block 2 vägnätsredigering. • Under bildspelets gång rekommenderas tillgång till dataproduktspecifikationer och ”Regler vid ajourhållning av NVDB” för att göra egna fördjupningar. Dokumenten finns tillgängliga här: http: //www. nvdb. se/sv/dokumentation/ 2021 -12 -21 3

Så här använder du bildspelet • På nästa bild finns en översikt från vilken man kan hoppa till valda delar. • Klickar man med musknappen på denna symbol hoppar man till valt avsnitt. • Klickar man med musknappen på denna symbol hoppar man tillbaka till översikten. • På somliga av bildspelets sidor finns ytterligare information i fältet Anteckningar (vilka kan aktiveras under fliken Visa Anteckningar) 2021 -12 -21 4

Översikt • • • Inledning Kundnytta Gång- och cykelnät i NVDB Allmänt om generalisering Generalisering av gång- och cykelnät Att tänka på…. Kvalitetskrav för gång- och cykelnätet Hur ska gång-, cykel- och bilnät samexistera? Exempel på generalisering och konnektering Företeelser på gångnät och cykelvägnät Ändringslogg 2021 -12 -21 5

Gång- och cykelnät Dataproduktspecifikation Det svenska vägnätet gäller för allt vägnät, dvs. bil-, cykel- och gångnät. Cykelnät och Gångnät bildar tillsammans ett GCM-nät. GCM står för Gång-, Cykel och Moped där moped avser moped klass II. Begreppet cykelnät används här för vägnät där fotgängare, cyklister och mopedister (klass II) samsas och gångnät för alla vägar som är avsedda för fotgängare men inte för fordon. Företeelsetypen Vägtrafiknät anger vilken nättyp som vägen har -- bil-, cykel- eller gångnät. 2021 -12 -21 6

Olika nättyper i vägtrafiknät Cykelnät Bilnät Gångnät 2021 -12 -21 7

Olika trafikantgrupper Endast motordrivna fordon, t. ex. motorväg Endast motordrivna fordon och cyklar, t. ex. ”gångtrafik förbuden” Motordrivna fordon, cyklar och fotgängare, dvs. de flesta gator och vägar Bilnät Endast cyklar, t. ex. cykelfält Cykelnät Endast cyklar och fotgängare, t. ex. GCMbanor Gångnät 2021 -12 -21 8

Hur trafikanter samsas på vägnätet bilar+cyklar Cykelvägnät Exempel: Cykelvägnätet omfattar cykelnätet + delar av bilnätet. Gångvägnätet omfattar gångnätet + delar av cykelnätet och delar av bilnätet. 2021 -12 -21 G C M -n ä te t 9

Cykelnätet Kommunalt och enskilt cykelnät finns nu lagrat i NVDB med en sammanlagd längd på ca 20 000 km. Dessutom finns ca 3 000 km statligt cykelnät. 2021 -12 -21 10

Cykelvägnät resp. cykelnät Cykelvägnätet består av alla vägar som får användas för cykeltrafik. Vägar som det inte är tillåtet att cykla på är t ex motorvägar, trottoarer, gångbanor och där förbud mot cykel förekommer. Dessa vägar ingår inte i cykelvägnätet. Cykelnätet är alla vägar som är avsedda för cykeltrafik men inte bil- eller gångtrafik, exempelvis kan det vara cykelbana, cykelfält, vägpassager i plan avsedda för cykeltrafik med eller utan vägmarkering och sträckor som knyter samman cykelnät och bilnät. Bilnätet är alla vägar som är avsedda för biltrafik, allt från motorväg till skogsbilväg. Cykeltrafik kan gå på cykelnät samt den del av bilnätet som är upplåtet för cykeltrafik. Avsnitt på bilnätet som ur vissa aspekter är speciellt utpekade för cykeltrafik är ”Cykelled” samt ”Rekommenderad bilväg för cykeltrafik”. 2021 -12 -21 11

En gång till… Skillnaden mellan cykelvägnät och cykelnät? Ett cykelvägnät består av alla vägar som får användas för cykeltrafik Cykelnätet är alla vägar som är avsedda för cykeltrafik, exempelvis: ücykelbana ücykelfält üvägpassager i plan med vägmarkering avsedda för cykeltrafik t ex Ø Cykelöverfart/ cykelpassage Ø övergångsställe üeller utan vägmarkering Ø gatupassage utan utmärkning Bilnätet är alla vägar som är avsedda för biltrafik, allt från skogsbilväg till motorväg Bilnät som tillåter cykeltrafik Vissa stråk och sträckor på bilnätet pekas ut som speciellt lämpliga för cykeltrafik: ü cykelled samt ü rekommenderad bilväg för cykeltrafik ”vanliga vägar och gator” Cykeltrafik kan gå på cykelnät samt den del av bilnätet som är tillåtet för cykeltrafik 2021 -12 -21 Vägar som det inte är tillåtet att cykla på är t ex ü motorvägar ü trottoarer ü gångbanor och där ü förbud mot trafik med cykel förekommer. Dessa vägar ingår inte i cykelvägnätet 12

Gångvägnät resp. gångnät Gångvägnätet utgörs av alla bilvägar och GCM-banor som är upplåtna för fotgängare. Gångnätet består av trottoarer och gångvägar (gångbanor) avsedda för fotgängare och som inte är upplåtna för fordon. Dessutom ingår ytor som normalt används för gående men som inte är terräng. Exempel på sådana ytor är torg och kajer. Gångnätet ses i detta sammanhang som ett komplement till bilnätet och cykelnätet. Därför ingår inte bilnätet och cykelnätet i gångnätet enligt denna definition trots att dessa oftast är upplåtna för fotgängare. För att i NVDB särskilja bilnät, cykelnät och gångnät från varandra används företeelsetypen ”Vägtrafiknät”. Typ av konstruktion anges för gång- och cykelnätet med företeelsetypen GCM-vägtyp där varje delsträcka får ett värde beroende på vilken typ av konstruktion gång- och cykelnätet har, t. ex. gångbana eller cykelpassage. 2021 -12 -21 13

Kundnytta Cyklister och fotgängare Digitalt GCM-vägnät till nytta för cyklister och fotgängare. Exempel: • Hitta kortaste cykelvägen till affären, jobbet eller vänner. • Hitta kortaste gångvägen från tågstationen till affärsmötet. • Hitta säkraste skolvägen för barnen om de cyklar eller går till skolan. • Hitta en säker (upplyst) cykelväg eller promenadväg. • Planera cykelväg för rekreation. • Cykelreseplanerare t. ex. http: //www. trafiken. nu/goteborg/cykelreseplanerare/ 2021 -12 -21 14

Kundnytta kommunal verksamhet Digitalt GCM-vägnät till nytta för drift och underhåll samt annan kommunal verksamhet. Exempel: • Planering av skolvägar och skolskjutsplanering. • Planering/optimering av färdväg för hemtjänsten. • Planering av drift och underhåll på gång- och cykelnät. 2021 -12 -21 15

Gång- och cykelnät i NVDB 2021 -12 -21 16

Vilken typ av vägnät skall finnas i NVDB Grundregel De vägar som skall ingå i NVDB är ”Sådana vägar, gator, torg och andra leder eller platser som allmänt används för trafik med motorfordon eller cykeltrafik”. 2021 -12 -21 17

Vägar för cykeltrafik ska ingå i NVDB Vägar för cykeltrafik som skall ingå • Cykelbanor och cykelfält 2021 -12 -21 • Gatupassage, cykelöverfart/cykelpassage och övergångsställe • Cykelstråk över öppna ytor (torg, kaj, gångfartsområde) • Färjeleder där färjan tar ombord cyklar • Förbindelser mellan cykelbanor som inte utgörs av cykelbana (t. ex. en kortare passage där cykeln bör ledas) 18

Vägar för gångtrafik kan även ingå i NVDB Vägar för gångtrafik som kan ingå • Gångbanor och trottoarer 2021 -12 -21 • Gatupassager och övergångsställen • Gångstråk över öppna ytor (torg, kaj, gångfartsområde) • Trappor, rulltrappor, perronger, passager genom byggnader • Färjeleder där färjan inte tar fordon • Ramp för rörelsehindrade 19

Gångvägar som inte ska ingå i NVDB Vägar för gångtrafik som inte ska ingå • Stigar 2021 -12 -21 • Motionsspår • Vandringsleder 20

Generalisering 2021 -12 -21 21

Generaliseringsregler för vägbanenivån Funktionella krav Kraven på logisk konsistens för vägnätets topologi och krav på nodens placering – dess geometri. • • Vägnätets förbindelsemöjlighet ska kunna återges. Enkelhet i topologin ska eftersträvas. Vägnätet ska inte i onödan brytas upp i korta referenslänkar. Det ska gå att känna igen sig vid en uppritning av vägnätet, dvs. den kartografiska presentationen ska vara god. Data fångat med olika metoder såsom geodetisk mätning, GPS-mätning, fotogrammetrisk kartering etc. skall kunna ligga till grund för en generalisering. 2021 -12 -21 22

Vägnätsgeneralisering för gång- och cykelnät – vägmitt • Grundregeln är att referenslinjen skall avbilda cykelbanans och gångbanans mittlinje eller cykelfältets mittlinje. • Referenslinjens variation i sidled skall minimeras. Hänsyn ska därför inte tas tillfälliga breddningar av cykelbana eller cykelfält. • I komplicerade korsningar måste ibland kravet på lägesnoggrannhet och form sättas i andra hand efter kravet på topologisk enkelhet. D. v. s. för att få så få noder som möjligt i korsningen kan referenslinjen i korsningsytan komma att avvika ifrån den tänka körbana eller gångbana som den skall avbilda. • Kontinuitet eftersträvas för referenslinjen. Det innebär t. ex. att ett cykelfält eller en trottoar som tillfälligt upphör i en korsning ändå skall avbildas kontinuerligt genom korsningen eller över en utfart. 2021 -12 -21 23

Vägnätsgeneralisering för gång- och cykelnät – Specialregel för färjeleder och hissar • Geometrin för en vägsträcka som utgörs av färjeled redovisas som en sträcka som följer den troliga rutten för färjan. • Geometrin för den vertikala sträcka som en hiss representerar kan inte hanteras i NVDB. Man måste därför ge avkall på korrekt geometrisk återgivning och låta sträckan luta så att plankoordinaterna vid hissens nedre och övre läge ligger ca. en meter från varandra. 2021 -12 -21 24

Referenslinjens placering 2021 -12 -21 25

Generalisering – placering av noder Noder skall endast placeras på följande ställen i vägnätet: • Där vägar (inkl. gång- och cykelnät) korsar varandra i plan. Noden placeras i referenslinjernas skärningspunkt. • Vid vägars ändpunkt. • Där en ny väg (cykel- eller gångbana) ansluter till en befintlig väg. • Noderna placeras så att längden (i xy-planet) mellan två noder inte understiger 2 m. (Undantag för hissar där en meter accepteras. ) Detta kan leda till att länkarna ibland dras ihop till en enda nod. I bilnät får avståndet inte understiga 5 meter. 2021 -12 -21 26

Generaliseringsregler för gång- och cykelnät • Liknar de som gäller för bilnätet. • För gång- och cykelnätet gäller att trottoar, gångbana, cykelbana och cykelfält är att betrakta som körbanor. • Länkar bör inte vara kortare än 2 meter. • Kontinuitetsregeln tillämpas i korsningar, över in- och utfarter etc. • Förbindelsepunkter mellan gång-, cykel- och bilnät skall markeras med nod. • Gång- och cykelnät på öppna ytor - t. ex. torg, parkering, gångfartsområden - avbildas med en eller flera referenslänkar som redovisar förbindelsemöjligheterna över ytan. • Övergångsställe och cykelpassage som går intill varandra ska ha en gemensam referenslinje. 2021 -12 -21 27

Generaliseringsregler för påbjuden gångbana och cykelbana (uppdelad) • • • Skylten talar om att det är en uppdelad gång- och cykelbana. Gångbanan och cykelbanan skiljs åt med en spärrlinje. Normalt visar skylten vilken bana som är gångbana och vilken som är cykelbana. Oftast målas det på asfalten också. I dessa fall registreras endast en referenslinje. Då gång och cykelnät går på samma yta men det är en påtaglig skillnad i konstruktion, färg och/eller material för de båda trafikslagen skall de representeras med var sin referenslinje. Kanalisation: Gångnät och cykelnät är avskilt ifrån varandra och/eller från bilnätet med en separation. Separation kan t ex vara ett räcke, kantsten eller skiljeremsa. Då separation förekommer resulterar det i att de olika nättyperna representeras med egna referenslinjer. Refuger i gång- eller cykelnätet utgör ett undantag. 2021 -12 -21 28

Generaliseringsregler • En cykel- eller gångbana avbildas med egna referenslänkar. • Vinkeln vid anslutningen mot bilnätets referenslinje eller mellan gång- och cykelnätens referenslinjer bör inte understiga 45 grader 2021 -12 -21 29

Avbildning av cykelbana och cykelfält • • Bilden visar hur en övergång mellan cykelbana och cykelfält avbildas samt hur cykelfältet kopplas till bilnätet, då cykelfältet upphör, med en vinkelrät anslutning. Värdet för attributet cykelvägtyp sätts till ”Cykelbana” för delen till vänster och ”Cykelfält” för delen till höger (se vidare företeelsestyp GCM-vägtyp längre ner) 2021 -12 -21 30

Gång- eller cykelnät ansluts till en befintlig vändplats Bilnätet slutar i noden vid vändplatsens slut och där ansluter gång- eller cykelnätet. 2021 -12 -21 31

När blir det gemensam nod med bilnätet i korsning? 1. 2. 3. 2021 -12 -21 Bilden visar hur en cykelbana ansluts mot bilnätet då avståndet från den vinkelräta anslutningen är större än 2 meter till närmaste nod i bilnätet. Bilden visar även hur ett övergångsställe med intilliggande cykelpassage ansluts mot trottoarer och bilnätet med noder. Skärningspunkter i plan mellan gångnät, cykelnät och bilnät skall markeras med nod. Bilden visar hur trottoarer ansluts med noder till cykel- och bilnät. 32

När blir det gemensam nod med bilnätet i korsning? 1. 2. 2021 -12 -21 Bilden visar hur en cykelbana ansluts mot bilnätet då avståndet från den vinkelräta anslutningen är mindre än 2 meter från närmsta nod på bilnätet. Nere till höger visas hur linjen för trottoaren som kommer nerifrån vinklas in till en gemensam nod med övergångställets nod då de ansluts till trottoaren som löper från vänster till höger då det är mindre än 2 meter. 33

Kontinuitetsregeln Kontinuitet eftersträvas för referenslinjen. Det innebär t. ex. att ett cykelfält eller en trottoar som tillfälligt upphör ändå skall avbildas kontinuerligt. Bilden illustrerar hur ett cykelfält fortsätter över korsningen och övergångstället trots att vägmarkeringen för cykelfältet tillfälligt upphör. Motsvarande gäller för trottoaren där gångnätet fortsätter över korsningen trots att övergångställe saknas. 2021 -12 -21 34

Kontinuitetsregeln Kontinuitet eftersträvas för referenslinjen. Det innebär t. ex. att ett cykelfält eller en trottoar som tillfälligt upphör ändå skall avbildas kontinuerligt Cykelbanor och cykelfält avbildas med en kontinuerlig linje då de återkommer inom 20 meter. Gångbanor och trottoarer avbildas med en kontinuerlig linje då de återkommer inom 50 meter Bilden illustrerar hur ett cykelfält fortsätter över utfarten trots att vägmarkeringen för cykelfältet tillfälligt upphör. Motsvarande gäller för trottoaren där gångnätet fortsätter över utfarten trots att trottoar saknas. 2021 -12 -21 35

Torg, gångfartsområde och parkeringsyta Gång- och cykelnät på öppna ytor - t. ex. torg, parkering, gångfartsområden - avbildas med en eller flera referenslänkar som redovisar de huvudsakliga stråk som trafikanter färdas över ytan. Om näten korsar varandra skall de konnekteras med en nod. 2021 -12 -21 36

Adresspunkters anslutning till vägnätet Varje adresspunkt ska kunna projiceras ortogonalt och med fri passage på någon del av vägnätet med ett avstånd av max 5 meter. 2021 -12 -21 37

Att tänka på för gång- eller cykelnät • • • 2021 -12 -21 Skilj på avsluta och ta bort. Förändra bara när förändringar skett i verkligheten! Håll nätet konnekterat – Skapa inga glapp! Då man skapar nytt eller ändrat vägnät: Se till att företeelserna finns! Bil-, cykel och gångnät kan gå mycket nära varandra men får inte korsa varandra oavsiktligt. 38

Vägnätsförändring När får man skapa en ny referenslänk? • Ny referenslänk får endast skapas: – När en ny vägsträcka har byggts – När man upptäcker att en väg saknas i NVDB – Vid ombyggnad t. ex. : • Nytt cykelfält • Ny trottoar • Ny cykelöverfart – Vid korrigering av felaktig generalisering där de saknade delarna måste läggas in och/eller skapa möjlighet företeelser som måste läggas på. 2021 -12 -21 39

Förstör inte historiken! • Tänk på att det kan finnas historiska (avslutade) länkar som är kopplade till aktuella noder och vise versa. • Man måste alltid ha koll på det historiska vägnätet när man lägger till eller rättar vägnät. 2021 -12 -21 40

Kvalitetskrav för gång- och cykelnät • • Cykelnät är ett obligatoriskt nät på samma sätt som bilnätet. Det är frivilligt för en kommun att avtala att leverera gångnät till NVDB men om man levererar så ska fullständighet för åtminstone det friliggande gångnätet eftersträvas. Noggrannheten för geometrilinjen måste vara så hög att inte cykelfältets geometrilinje som löper utmed en gata vinglar fram och tillbaka över bilnätets geometrilinje eller att t. ex. linjer för cykelfält och trottoar korsar varandra oavsiktligt. De olika nättypernas geometrilinjer ska ligga på rätt sida i förhållande till varandra. Rimlig proportion för avståndet mellan bilnät, cykelfält och trottoar relaterat till vägbredd. • Minsta avstånd mellan noder är 2 meter. • Kontinuitetsregeln: Gång-och cykelnät som tillfälligt gör uppehåll i en korsning eller förbi t. ex. en busshållplats eller utfart ska ändå ha en referenslinje som är kontinuerlig genom korsningen eller förbi hållplatsen/utfarten. • 2021 -12 -21 41

Hur ska gång-, cykel- och bilnät samexistera? 2021 -12 -21 42

Geometri respektive topologi 2021 -12 -21 • Det är viktigt att den som redigerar vägdata har kunskap om vad geometri respektive topologi är. • Geometrin kan liknas med en kartbild – en geometrisk avbildning eller presentation av verkligheten. • Topologin gör det möjligt att navigera i kartan - den talar om vilka förbindelser som finns i nätverket, dvs. i vilka punkter man kan göra vägval. 43

Topologi för gång- och cykelvägnätet Var noga med att knyta samman bil-, cykel- och gångnät där så är lämpligt. Då gång- och cykelnät korsar bilnät i plan ska det finnas en nod i skärningspunkten. Det är tillåtet att fortsätta färden på bilnätet till fots, på cykel eller moped om ingen företeelse hindrar det. Det är viktigt att koppla gång- och cykelnätet till bilnätet i de punkter där man kan välja att fortsätta färden på bilnätet trots att gång- och cykelnätet egentligen inte ansluter till bilnätet utan fortsätter parallellt. Ruttning för cyklister och fotgängare blir annars orimlig. 2021 -12 -21 44

Hur ska man cykla från A till B? Exemplet ovan visar tydligt vad konsekvensen blir om man inte konnekterar nätet korrekt. Så som vägnätet är inlagt i bilden kan man inte ta sig den kortaste vägen från punkt A till B utan är tvungen att cykla en lång omväg. Blå streckad linje visar cykelnät i NVDB vid detta tillfälle. Röd linje är bilnät. Markerat område visas på nästa bild. 2021 -12 -21 45

Streckade gula linjer är exempel på cykelbanor och cykelöverfarter som saknas i databasen men som finns i verkligheten och som är väsentliga vid navigering för cyklister. Om de inte registreras i databasen blir konsekvensen att cyklisterna får färdas onödigt långa sträckor. 2021 -12 -21 46

Konnektering av GCM-vägnät För att ruttplanering ska kunna genomföras fullt ut krävs att alla delar i det nät som kan trafikeras är anslutna till varandra. Minsta avbrott i nätet, gör att en ruttplanering inte ”kommer fram” den vägen. Det här innebär att du som dataleverantör av t. ex. cykelnät bör tänka på det i de leveranser som sker till NVDB, dvs hur cykelnätet ska hänga ihop/vara konnekterat med bilvägnätet. På följande bilder kommer exempel på hur vägnätet kan konnekteras i några olika fall. 2021 -12 -21 47

Exempel: Generalisering cirkulation med cykelnät 2021 -12 -21 48

Exempel: Generalisering fyrvägskorsning med cykelnät 2021 -12 -21 49

Exempel på generalisering Här ska det finnas förbindelser (noder) 2021 -12 -21 50

Exempel på generalisering Här ska det finnas förbindelser (noder) 2021 -12 -21 51

Exempel på generalisering Här ska det inte finnas förbindelser (noder) 2021 -12 -21 52

Exempel på generalisering Här ska det inte finnas förbindelser (noder) 2021 -12 -21 53

Företeelser på GCM-vägnätet 2021 -12 -21 54

Företeelser på GCM-vägnätet som är specifika för gång-, cykel- och mopedtrafik • GCM-Vägtyp • GCM-Separation • GCM-Belyst 2021 -12 -21 55

Företeelser på cykelvägnätet och bilvägnätet som är specifika för cykeltrafik • • C-Cykelled – kan registreras på både bil- och cykelvägnät C-Rekommenderad bilväg för cykeltrafik – registreras på bilvägnätet. 2021 -12 -21 56

Företeelsetyper på bilnätet som kan vara gemensamma med gång- och cykelnätet • Farthinder • GCM-Passage Företeelsetyperna finns på bilnätet men kan även förekomma i korsningen mellan bilnät och gångeller cykelnät. Företeelsen placeras i noden där bilnätet och gång- eller cykelnätet korsar varandra. 2021 -12 -21 57

Företeelsetyper på bilnätet som även kan förekomma på gång- och cykelnätet 2021 -12 -21 Administrativa uppgifter • Väghållare • Gatunamn • Övriga vägnamn Trafikregler • Förbjuden färdriktning • Förbud mot trafik Vägteknisk beskrivning • Bro och tunnel • Färjeled • Höjdhinder upp till 4, 5 meter • Slitlager • Vägbredd • Väghinder Övriga företeelser • Vägtrafiknät (Nättyp=bilnät, cykelnät eller gångnät) 58

Vägtrafiknät • Vägtrafiknät är en märkning av vägsträckor som antingen kan vara bilnät, cykelnät eller gångnät. • Vägtrafiknät är av stor betydelse för urval av vägnät vid leverans och bearbetning i olika sammanhang och ska därför vara heltäckande på allt vägnät och ha hög kvalitet. • Färjeleder för biltrafik ska klassas som bilnät medan färjeleder som inte tar bilar men kan ta cyklar klassas som cykelnät. Om färjan inte tar fordon klassas den som gångnät. 2021 -12 -21 59

GCM-Vägtyp 2021 -12 -21 60

GCM-Vägtyp GCM-vägtyp anger konstruktion för varje del av gång- och cykelnätet. Ska finnas heltäckande på gång- och cykelnätet. På de olika nättyperna kan följande konstruktionstyper förekomma: Cykelnät • • • 2021 -12 -21 Cykelbana Cykelfält Cykelöverfart i plan/Cykelpassage och övergångsställe Annan cykelbar förbindelse Cykelbana ej lämplig för gång Både gång- och cykelnät • • • Övergångsställe Gatupassage utan utmärkning Annan ej cykelbar förbindelse Fortsättning i nätet Trappa Torg Kaj Öppen yta Färja Koppling till annat nät Gångnät • • • Gångbana Trottoar Passage genom byggnad Ramp Perrong Rulltrappa Rullande trottoar Hiss Snedbanehiss Linbana Bergbana 61

GCM-Vägtyp Cykelbana och cykelfält Cykelbana: En väg eller en del av en väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped klass II. För att det ska vara cykelbana på en bilväg räcker det inte med att det är en heldragen linje utan det måste vara i kombination med vägmärket. Denna skylt talar om att det är en cykelbana. Cyklister ska köra på denna väg. Normalt får även Moped klass II använda den om det inte finns en tilläggstavla som talar om att mopeder ej är tillåtna. Cykelfält: Ett särskilt körfält som genom vägmarkering anvisats för cyklande och förare av moped klass II. 2021 -12 -21 62

GCM-Vägtyp Cykelöverfart, Cykelpassage och Övergångsställe Definitioner nedan enligt Förordning 2001: 651 om vägtrafikdefinitioner. Tillägg har gjorts i definitionen för Cykelpassage till att även omfatta cykelpassage över järnväg trots att vägmarkering saknas där. 2021 -12 -21 63

GCM-Vägtyp Övergångsställe och Cykelpassage 2021 -12 -21 64

GCM-Vägtyp Gatupassage utan utmärkning En del av en väg som är avsedd att användas av cyklande eller förare av moped klass II i cykelnätet eller av gående i gångnätet för att korsa en körbana eller gångbana men som inte har vägmarkering i form av övergångsställe eller cykelpassage. 2021 -12 -21 65

GCM-Vägtyp Gatupassage utan utmärkning Referenslinjen för cykelnät fortsätter genom korsningen men cykelbanan eller trottoaren gör ofta ett avbrott då den korsar en bilväg utan att det finns ett övergångsställe eller cykelpassage. Cykelbana, cykelfält, gångbana eller trottoar Noden är viktig för topologin och gör det möjligt att fortsätta cykel- eller gångfärden på gatan nedåt i bilden. 2021 -12 -21 Attributvärdet i GCMvägtyp sätts till ”Gatupassage utan utmärkning”. 66

GCM-Vägtyp - Fortsättning i nätet Kontinuitet eftersträvas för referenslinjen. Det innebär t. ex. att ett cykelfält eller en trottoar som tillfälligt upphör ändå skall avbildas kontinuerligt. Bilden illustrerar hur ett cykelfält fortsätter över utfarten trots att vägmarkeringen för cykelfältet tillfälligt upphör. Motsvarande gäller för trottoaren där gångnätet fortsätter över utfarten trots att trottoar saknas. Cykelbanor och cykelfält avbildas med en kontinuerlig linje då de återkommer inom 20 meter. Gångbanor och trottoarer avbildas med en kontinuerlig linje då de återkommer inom 50 meter. Attributvärdet i GCMvägtyp sätts till ”Fortsättning i nätet”. 2021 -12 -21 67

GCM-Vägtyp Koppling till annat nät 2021 -12 -21 68

GCM-Vägtyp Annan cykelbar förbindelse Knyter samman cykelvägnätet då ”verkligheten” är sådan att det annars uppstår oacceptabla omvägar. Exempel på ”Annan cykelbar förbindelse” kan vara en stig genom ett litet skogsområde eller över en grönyta som frekvent används av cyklister. 2021 -12 -21 69

GCM-Vägtyp Annan ej cykelbar förbindelse I gång- och cykelvägnätet är det möjligt att lägga in förbindelser som är frekvent använda av fotgängare eller cyklister för att undvika omvägar 2021 -12 -21 70

GCM-vägtyp Gångbana En gångbana binder ofta ihop andra nättyper eller leder fram till specifika ”mål”. Moped och cykeltrafik förekommer inte på gångbanor. Påbjuden gångbana Denna skylt talar om att det är en gångbana. Fotgängare ska välja denna väg. Övriga trafikanter får ej använda denna väg, om inte något specifikt anges. 2021 -12 -21 71

GCM-Vägtyp Trottoarer är inte upplåtna för fordon utan är enbart avsedda för fotgängare. Trottoaren är oftast något upphöjd i förhållande till gatan vilket gör att fotgängarna kan känna sig lite tryggare. 2021 -12 -21 72

GCM-Vägtyp Passage genom byggnad En passage är oftast någon särskilt anordnad gång genom någon form av hinder, t. ex. en passage genom ett hus i form av någon form av korridor. Vanligast menar man då i detta fall någon form av förbindelsegång. Ibland kan det också vara en förbindelsegång som förbinder två hus. 2021 -12 -21 73

GCM-Vägtyp Ramp är en kort sluttning - ett sluttande plan för att exempelvis rullstolsburna ska kunna passera ett höjdhinder. 2021 -12 -21 74

GCM-Vägtyp Perrong är den upphöjda yta som passagerare väntar på eller stiger på/av ett spårfordon. Benämns även plattform och refug vid spårväg. 2021 -12 -21 75

GCM-Vägtyp - fortsättning • Trappa är en konstruktion ämnad att underlätta passagen mellan två skilda nivåer. • Rulltrappa är en anordning för att transportera människor och består av en trappa vars trappsteg förflyttas uppåt eller nedåt. • Rullande trottoar är ett rullband (även rullramp, transportband, m. m. ) är ett transportmedel för personer. De liknar rulltrappor men är svagt lutande (rullramp) eller helt horisontella (rullande trottoar). • Linbana är en transportanläggning i vilken folk transporteras i exempelvis gondoler. • Bergbana är en typ av spårtrafik med större stigningsvinkel än vad som är normalt för järnväg och spårväg. T. ex. Skansens bergbana i Stockholm 2021 -12 -21 76

GCM-Vägtyp - fortsättning Hiss En hiss är ett transportmedel för personer eller varor mellan våningsplan i byggnader. T. ex. Katarinahissen i Stockholm. Snedbanehiss (ej vertikala hissar) Nästan alla hissar är helt vertikala men det finns undantag, t. ex. i Stockholms tunnelbana där det finns några hissar som går parallellt med rulltrapporna och därför går på snedden (ett mellanting mellan hiss och bergbana), denna hissmodell kallas för snedbanehissar. I Göteborg finns en sådan hiss i Hammarkullens spårvagnsstation. I Malmö finns det sådana hissar i stationen Triangeln i citytunneln. 2021 -12 -21 77

GCM-Vägtyp - fortsättning Torg Ett torg är en planerad öppen plats i en tätort, som är en del av det offentliga rummet. Kaj En kaj är en anlagd yta vid en strand med en byggd mur mot vattnet, där fartyg kan lägga till. En kaj kan vara sammanbyggd med en pir eller brygga, och är även en del av en hamn. 2021 -12 -21 78

GCM-Vägtyp - fortsättning Öppen yta, t. ex. gångfartsområde och parkeringsyta Gång- och cykelnät på öppna ytor - t. ex. torg, parkering, gångfartsområden - avbildas med en eller flera referenslänkar som redovisar de huvudsakliga stråk som trafikanter färdas över ytan. Om näten korsar varandra skall de konnekteras med en nod. 2021 -12 -21 79

GCM-Vägtyp Färja En färja är ett fartyg i linjetrafik på en fast bestämd väg över en å, en flod, en sjö eller ett hav. Huvuduppgiften är att transportera personer eller fordon till andra sidan. T. ex. Waxholmsbåtarna Färja anges som konstruktionstyp då färden i gång- och cykelnätet sker med båt/färja. I dessa fall ska även företeelsetypen Färjeled registreras. Se företeelsetypen Färjeled. 2021 -12 -21 80

Cykelföreteelse på både bil- och cykelnät: Cykelled • Sammanhängande stråk avsett eller lämpligt för cykeltrafik. • Kan förekomma på både bilnät och cykelnät. • Cykelleden har oftast ett namn som är skyltat och leden har huvudsakligen pekats ut för visst syfte, en primär användning, som kan vara pendling, turism eller motion eller en kombination av dessa värden. 2021 -12 -21 81

Cykelföreteelse på bilnät: C-Rekommenderad bilväg för cykeltrafik • Bilvägar som är rekommenderade för cykeltrafik • Kan bara förekomma på bilnät. • Pekar ut lämpliga vägar i bilnätet i syfte att – skapa kontinuitet i cykelnätet, – leda cykeltrafiken till de gator som är mest lämpade för cykeltrafik ur trafiksäkerhetssynpunkt eller av annat skäl. 2021 -12 -21 82

Varför rekommendera bilväg som cykelväg? Skälet till att rekommendera vissa bilvägar som lämpliga för cykeltrafik är att de anses ha en högre trafiksäkerhet för cyklister än andra bilvägar och/eller knyter samman cykelnätet då det annars uppstår glapp. Exempel på anledning till högre trafiksäkerhet är: – – – – Sänkt hastighet Vägens bredd minskas genom exempelvis ”midjor”. (Om bred och rak kör bilarna fort) Siktröjning, skymd sikt p g a träd och buskar bör ej förekomma Anlägga cykelöverfarter, cykelpassager och övergångsställen, gärna upphöjda och med mittrefug och förskjutna en bit från korsningen Staket och räcken byggs där så krävs för att höja säkerheten Förstärkt belysning Stopplikt på anslutande vägar Bra vinterväghållning 2021 -12 -21 83

GCM-Belyst • Anger om belysning finns längs cykel- eller gångbanan • Bilnätets belysning täcker oftast in trottoarer och cykelfält och ska då registreras på gång- resp. cykelnätet • Kan vara av intresse av trygghetsskäl • Företeelsetypen registreras med sträckutbredning på referenslänkar vars vägtrafiknät är angivet som “cykelnät” eller ”gångnät” • Saknar attribut 2021 -12 -21 84

GCM-Separation • • Anger typen av separation gång- och cykelnät har till bilnät. Företeelsetypen registreras bara på referenslänkar där värdet nättyp i vägtrafiknät är “Cykelnät” eller ”Gångnät”. • Sida för separationen ska anges. Anger typ av separation. • Kantsten • Skiljeremsa • Räcke • Vägmarkering (förekommer endast för cykelfält) • Okänt för Exemplet visar en ”Cykelbana” där separationen är en skiljeremsa (Röd färg Företeelsen ”GCM-Separation” registreras där värdet för attributet Separation sätts till ”Skiljeremsa”. Det anges också på vilken sida separationen ligger i förhållande till referenslänkens riktning. Skiljeremsa registreras i företeelsetypen GCM-Separation då kantsten, räcke eller vägmarkering saknas och avståndet mellan bilnätets vägbana och gång- respektive cykelnätets vägbana är smalare än ca 5 meter. Kontinuitet ska eftersträvas vilket leder till att kortare sträckor med breddökning > 5 m inte ska beaktas. Om ingen GCM-Separation registrerats antas separationen vara ”friliggande”. 2021 -12 -21 85

Samband mellan olika GCM-företeelsetyper 2021 -12 -21 86

Samband mellan olika GCM-företeelsetyper, forts Exempel: Om företeelsetypen Vägtrafiknät har värdet ”gångnät” kan GCM-belyst och GCM-vägtyp förekomma. GCM-Vägtyp kan ha 20 olika värden på gångnätet. 2021 -12 -21 87

Många företeelser förekommer även på bilnätet ADMINISTRATIVA FÖRETEELSER • Vägtrafiknät • Väghållare • Gatunamn • Övrigt vägnamn • Referenslinjetillkomst VÄGTEKNISKA FÖRETEELSETYPER • Bro och tunnel • Färjeled • Höjdhinder upp till 4, 5 meter • Slitlager • Vägbredd • Väghinder TRAFIKREGELFÖRETEELSETYPER Levereras inte från kommun till NVDB utan skapas på annat sätt • Förbjuden färdriktning • Förbud mot trafik 2021 -12 -21 88

Väghållare • Väghållare i detta sammanhang är den som skall hålla vägen och svara för väghållningen, vilket inte behöver vara densamma som den som praktiskt utför byggande, drift och underhåll av vägen. Väghållare är alltså den som är ansvarig för väghållningen. Dvs. den organisation som juridiskt är ansvarig (ägare) för vägen men då ägarskapet är oklart avses den som av hävd är ansvarig för väghållningen. • Att kommunen praktiskt utför byggande, drift och underhåll av en enskild väg innebär inte att kommunen blir väghållare för vägen. (Då kommunen sköter vägen av "hävd", trots att man vet att den är enskild, ligger ansvaret för väghållningen hos den enskilde väghållaren men denne har överlämnat ansvaret för driften till kommunen. ) 2021 -12 -21 89

Att tänka på för Väghållare • Ska finnas på allt vägnät oavsett nättyp och ska alltså vara heltäckande på både gång- och cykelnätet. • Väghållartyp måste alltid anges. • Om byte av väghållare ska ske måste samråd hållas mellan den nye och den gamle väghållaren. 2021 -12 -21 90

Gatunamn • Gatunamn är det officiella adressbildande namnet på gatan. Andra namn ska läggas i företeelsetypen Övrigt vägnamn. • Namnet har satts genom kommunalt beslut (t. ex. namnberedningen). Namnet är vanligtvis skyltat. • Att företeelsen gatunamn har hög kvalitet är av stor betydelse för navigering eller då LTF skapas och kopplas mot vägnätet. • En gata med ett visst gatunamn kan ibland dela sig i två parallella eller flera divergerande länkar. Företeelsen skall ha sin utbredning på alla dessa länkar. • I de fall ett gatunamn börjar eller slutar i en korsning bör utbredningen företeelsen starta respektive sluta i noden som representerar korsningen. • Utbredningstypen är ”Vägutbredning med värd”. 2021 -12 -21 91

Att tänka på för Gatunamn • Namn på gatan ska alltid finnas i attributet Namn (kommunalt beslut för adressbildande namn). • Värd/gäst måste anges. En är värd och övriga är gäst när två eller flera gatunamn finns på samma fysiska sträcka. Vanligtvis anges värd. • Riktningen bör anges i gatans adressriktning, vanligtvis anges ”med” eller ”mot”. • Länkroll, vanligtvis ”normal” annars är det syskonlänkar eller grenar. • Alla referenslinjer i gaturummet*) ska ha gatunamn, dvs både bil-, gång- och cykelnät. • Utbredning: Ett gatunamn registreras alltid som en enda företeelse per nättyp med en eller flera utbredningar. 2021 -12 -21 92

Vad är gaturum? • Gaturum: Rum bildat av gata och bebyggelse med tomtmark i stad eller tätort. Gaturummet kännetecknas av att gatan står i ett nära förhållande till bebyggelsen som vanligen ligger längs en fast byggnadslinje och utgör väggar i rummet. Plank och staket, häckar och träd kan också bilda väggar och i viss mån tak i gaturummet. • Ett typiskt gaturum är symmetriskt uppbyggt och består av huvudelementen bebyggelse, trottoar och kantstödsavgränsad körbana. 2021 -12 -21 93

Gatunamn i gaturummet Alla referenslinjer i gaturummet ska ha gatunamn. • I gaturummet kan flera referenslinjer gå jämsides, dvs. bilnät med syskonlänkar (esplanader) eller på båda sidor om refuger dessutom trottoarer, cykelnät med cykelfält, cykelbanor, cykelöverfarter etc. Alla dessa samexisterar i gaturummet och alla ska då ha gatunamn. • Nyttan finns bl. a. i navigeringstillämpningar. • Då cykelbanan lämnar gaturummet ska gatunamnet inte längre ha utbredning på cykelbanan. • Om cykelbanan tillfälligt lämnar gaturummet, för att t ex runda ett hinder, bör dock kontinuitet i ”Stationsgatan” gatunamnet eftersträvas. på gren i cykelnätet ”Stationsgatan” på cykelbana, syskonlänk i bakriktning i cykelnätet ”Stationsgatan” på syskonlänk i bakriktning i bilnätet 2021 -12 -21 ”Stationsgatan” på syskonlänk i framriktning i bilnätet ”Stationsgatan” på cykelbana, syskonlänk i framriktning i cykelnätet 94

Mer om Gatunamn • Värd/gäst: På vissa vägavsnitt kan flera gatunamn samexistera. T ex i en trafikplats. Den ena är då värd och de övriga gäster på vägavsnittet. Värd/gäst måste anges. • Länkroll: Talar om vilken roll de olika körbanorna har. En gata är antingen ”normal”, parallella körbanor (syskonlänkar) typ esplanad, cykelfält, trottoarer eller förbindelsevägar (grenar). Detta, tillsammans med värd/gäst, gör det möjligt att beräkna gång- och cykelnätets längd. Länkroll måste alltid anges och har värdena normal, syskon fram, syskon bak eller gren. • Riktning: En gata bör registreras i den riktning som är adressriktning. 2021 -12 -21 95

Övrigt vägnamn Skyltade och icke skyltade namn som inte är adressbildande men som används som identitetsbegrepp oavsett typ av väg. Att tänka på för Övrigt vägnamn: • Namnsättande organisation och alla andra attribut måste finnas. • Samtidig företeelse, dvs. det kan finnas flera namn på samma sträcka. • Utbredningen behöver inte vara sammanhängande. • Övrigt vägnamn börjar och slutar normalt i nod. 2021 -12 -21 96

Förbjuden färdriktning Lokala trafikföreskrifter (LTF) är sällsynt förekommande på gång- och cykelnätet. OBS! Cykelfält är oftast enkelriktade p g a att Trafikförordningen föreskriver att: ”Vid färd på väg skall fordon föras i det körfält som är längst till höger i färdriktningen och som är avsett för fordonet. ” Undantag: ”Om körbanan är indelad i körfält som anvisats för olika vägvisningsmål genom körfältsvägvisare, får fordon föras i det körfält som är lämpligast med hänsyn till den fortsatta färden. ” Detta leder till att cykelfält oftast ska ha förbjuden färdriktning trots att det inte finns en LTF utan beroende på vägutformningen! 2021 -12 -21 97

Förbud mot trafik • Sällsynt förekommande på cykelnätet och då oftast gällande moped. • På gångnätet är fordon förbjudna. • Skapas genom att en LTF beslutas och skickas till Transportstyrelsens RDT-databas. Avser oftast att motorfordon eller mopeder inte får använda cykelbanan. • På vissa bilvägar är det förbjudet att gå OBS! Motorvägar och motortrafikleder har generellt förbud mot trafik för långsamt gående fordon som t ex cykel. Dessa ingår därför inte i cykelvägnätet 2021 -12 -21 98

Bro och tunnel • Konstruktioner som tillåter trafik över eller under vattendrag, dalgångar, vägar, byggnader, järnvägar och cykelvägar eller genom berg eller jord. • För konstruktion anges underfart, överfart eller tunnel. • Om nod saknas där väglinjer skär varandra så ska det finnas en överfart och/eller en underfart (eller tunnel). OBS! I dagligt tal säger man ofta ”cykeltunnel” eller ”gångtunnel” men det rör sig i de allra flesta fall om en vanlig underfart. Väglinjer på markytan som korsar linjer för tunnlar ska inte registreras som ”överfart”. 2021 -12 -21 99

Bro och tunnel • Underfart är en planskild korsning eller vägport • Tunnel är en passage som omges av berg, jord eller vatten • Överfart är en bro och för den ska även konstruktionslängd anges. Vid registrering av väglinjer är Bro och tunnel viktig för att veta om det ska vara nod eller ej, där linjer skär varandra, dvs. planskild korsning eller inte. Vid kartframställning är Bro och tunnel viktig för att kunna åskådliggöra vilka väglinjer som går över respektive under varandra. 2021 -12 -21 100

Färjeled i gång- och cykelnätet • Färjeleden tillhör cykelnätet om färjan kan ta cyklar men inte bilar och den tillhör gångnätet om den bara transporterar personer. • Vägförbindelse över vattendrag med fartyg. Färjeleden redovisas med en egen länk som börjar och slutar vid landfästena för bryggan eller rampen. • Färjeledens geometri redovisas som en linje mellan noderna vid landfästet. Linjen skall följa den troliga rutten för färjan. • Färjeledsnamn ska alltid finnas och vara detsamma som färjeledens namn t. ex. Djurgårdsfärjan. • För övriga färjeleder bör namnet så långt som möjligt spegla ledens förbindelsepunkter (start och slut), t. ex. Kärringön-Hällevikstrands brygga. • Enbart ett fåtal företeelsetyper registreras för färjeleder. Dessa är Väghållare och Vägtrafiknät. Vidare kan ev. C-Cykelled och Driftbidrag kommunalt registreras där de förekommer. 2021 -12 -21 101

Höjdhinder upp till 4, 5 meter • • • Höjdhinder i form av bro eller annan konstruktion som medför begränsning av fri höjd upp till 4, 5 meter. På gång- och cykelnätet är det frivilligt att leverera höjdhinder mellan 2, 6 och 4, 5 meter men upp till 2, 6 meter måste alla höjdhinder registreras. Höjdhindertyp måste anges. (vägport, bro, tunnel, övrigt hinder) Fri höjd måste anges och ska avse den fria höjden under hindret på körbanan, dvs. inte ovan vägrenar. Punktutbredning För vägport eller annat hinder registreras utbredningens läge mitt under höjdhindret. För tunnlar registreras en utbredning vid änden av tunneln. 2021 -12 -21 102

Slitlager • Slitlagertyp måste anges (belagt eller grus). • Som Belagd räknas beläggningar av typen bitumen (asfalt), betong, gatsten, oljegrus eller Y 1 G. • Som Grus räknas slitlager av grus och förseglat grus men även vägar utan slitlager. • Slitlager ska inte registreras på färjeleder. 2021 -12 -21 103

Vägbredd • Vägbanans medelbredd. • För belagd väg avses avståndet mellan beläggningskanterna, kantstöden eller vägmarkering och kantstöd. För grusväg avses bärig bredd, dvs. den del av vägbanan som uppfyller den angivna bärigheten. • Det finns inget krav på fullständighet för vägbredd på gångoch cykelnät. 2021 -12 -21 104

Väghinder • Typ av hinder måste anges. • pollare • eftergivlig grind • ej öppningsbar grind eller cykelfålla • låst grind eller bom • betonghinder • spårviddshinder • övrigt • Punktutbredning • Förekommer främst på gång- och cykelnätet förutom vägbommar på skogsbilvägar samt spårviddshinder på gator enbart avsedda för busstrafik 2021 -12 -21 105

Kvalitetskrav företeelser • Företeelsetyper som enligt dataproduktspecifikationerna kan förekomma på bil-, cykel- och gångnät ska för gång- och cykelnät följa företeelsetypens kravnivå enligt Q-klass 3. • Företeelsetyperna som är speciella för gång- och cykelnät eller förcykeltrafik har egna kvalitetskrav som är beskrivna i respektive dataproduktspecifikation. 2021 -12 -21 106

Kvalitetskrav för GCM-Vägtyp GCM-vägtyp ska vara heltäckande på allt gång- och cykelnät. Vid levereras av GCM-nät gäller för GCM-Vägtyp följande krav för ”Maximalt tillåten avvikelsekvot”. 2021 -12 -21 – Aktualitet (antal dagar): 365 Leverans av företeelsen inom ett år efter ”öppnad för trafik” – Fullständighet företeelse: 0, 5% Företeelser av typen GCMvägtyp ska finnas på minst 99, 5% av gång- och cykelnätet. – Fullständighet attribut: – Tematisk noggrannhet: 0% 0, 5% Samtliga attribut ska ha värden. 99, 5% av värdena ska vara rätt. 107

Tillkomsthistorik / metadata Beskrivning av objektets tillkomst (fångstmetod m. m. ) • Referenslinjetillkomst • Företeelsetillkomst 2021 -12 -21 108

Referenslinjetillkomst Egen företeelsetyp 2021 -12 -21 109

Referenslinjetillkomst • • En beskrivning av den process som skapat och hanterat data om referenslinjen. Ska alltid finnas för alla referenslinjer. Ansvarig organisation är den organisation som är ansvarig för det levererade underlaget till referenslinjen. För varje förekomst av företeelsetypen Referenslinjetillkomst kan ett eller flera ”Processteg referenslinje” registreras. Detta möjliggör en beskrivning av den process i vilken data har skapats och hanterats. Processteg Referenslinje är ett sammansatt attribut som beskriver ett separat steg i processen för insamling och behandling av referenslinjens geometridata. 2021 -12 -21 110

Företeelsetillkomst • • • 2021 -12 -21 Egen företeelsetyp (men kan betraktas som ett attribut till andra företeelser) Företeelsetillkomst är kopplad till resp. företeelse och den beskriver dess tillkomst. Ska finnas för alla företeelser. 111

Företeelsetillkomst • En beskrivning av den process i vilken data för en företeelse har skapats och hanterats. • Syftet med att beskriva tillkomsthistorik är främst att göra data spårbara. Dvs. att märka dem så att man skall kunna identifiera källan. Utöver spårbarhet ger tillkomsthistoriken även en kortfattad beskrivning av den process i vilken data skapats. • Företeelsetillkomst är en företeelsetyp som inte har några utbredningar. Istället kopplas den alltid till en eller flera företeelser av andra typer. T. ex. kan flera företeelser av typen Slitlager ha en företeelse av typen Företeelsetillkomst kopplad till sig. Denna företeelse beskriver då hur data om slitlagret tillkommit. • Ansvarig organisation är den organisation som är ansvarig för det levererade underlaget till företeelsen då den registreras i NVDB. 2021 -12 -21 112

Ändringslogg Datum • Datum 2021 -04 -01 Bild • Beskrivning 2021 -12 -21 Beskrivning • Bild Ny mall för hela blocket. Anpassning till de justerade generaliseringsreglerna i TDOK 2021: 0028 Regler vid ajourhållning av NVDB Redaktionella ändringar. 113

Nu är gång- och cykelnätet genomgånget! 2021 -12 -21 114