Ntverkstrff Diabetessjukskterskor 190213 Anette Bjurman Anna Ingvarsson legitimerade

Nätverksträff Diabetessjuksköterskor 190213 Anette Bjurman Anna Ingvarsson legitimerade dietister

Primärvårdens Hälsoenhet 0470 59 22 90 primarvardenshalsoenhet@kronoberg. se Remiss till: Primärvårdens Hälsoenhet Växjö/Ljungby Växjö Ljungby Norrgatan 15 Kungshögsgatan 25

ALKOHOL FYSISK AKTIVITET TOBAK Primärvårdens Hälsoenhet KOST och MATVANOR SPEL OM PENGAR NARKOTIKA

Gemensamt erbjuder vi • Mångårig erfarenhet och tvärprofessionella kompetenser • Kvalificerat rådgivande samtal med hög kompetens i MI (Motiverande samtal) • Stödet finns samlat på ett ställe för patienten • Tid, fokus och kontinuitet för levnadsvanefrågorna • Preventiva insatser, på olika sätt

HJÄRT- KÄRLSJUKDOM IBS ÖVERVIKT/FETMA OHÄLSOSAMMA MATVANOR Dietist inom Primärvårdens Hälsoenhet INTOLERANSER MALNUTRITION DIABETES TYP II

Dietister på hälsoenheten Anna Ingvarsson Anette Bjurman 100 % 95 % 100 % Primärvårdsdietisterna Primärvårdens Hälsoenhet 2019 Pia Axberg Boström

Nuvarande uppdrag-diagnoser • Celiaki vuxna • Laktosintolerans • Diabetes typ II • Malnutrition • Fetma • Ménières sjukdom • Gikt • Obstipation • Hyperlipidemi • IBS • Järnbrist • KOL i kombination med undervikt /fetma Primärvårdsdietisterna Primärvårdens Hälsoenhet 2019

Våra remittenter är: • Länets vårdcentraler(även privata) samt; • Länsövergripande hemsjukvård – kan idag remittera i specifik remiss i cosmic. • Slutenvården, ex magtarmmottagningen, hjärtmottagningen, ortopedmottagningen mf l • Egen remiss (När diagnoserna motsvarar vårt uppdrag) • Privata läkare • Företagshälsovård Primärvårdsdietisterna Primärvårdens Hälsoenhet 2019

Matvanor spelar roll för hälsan ü Bra matvanor kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, typ 2 diabetes och olika former av cancer (Ref: NNR 2012) ü Upp till 30 procent av cancerfallen skulle kunna förebyggas med bra mat, fysisk aktivitet och normal vikt (Ref: World Cancer Research Found) ü Övervikt och fetma är en av de största riskfaktorerna för sjukdom och död i västvärlden (Ref: WHO)

Ett Hälsosamt Kostmönster Ökat intag av Byt ut Grönsaker Rotfrukter Ärter/bönor/linser Vitt mjöl, produkter av vitt siktat mjöl Spannmålsprodukter med fullkorn Charkprodukter Rött kött Frukt och bär Smör- smörbaserade matfetter Vegetabiliska oljor, oljebaserade matfetter Drycker och livsmedel med tillsatt socker Godis och kakor, snacks Fisk och skaldjur Feta mejeriprodukter Magra Salt mejeriprodukter Nötter och fröer Begränsa intaget av Alkohol Kostförändringar som gynnar energibalans och hälsa i den Nordiska befolkningen. Källa: NNR 2012

Livsmedel med mervärde Grönsaker, Rotfrukter & Baljväxter Det finns ett vetenskapligt stöd för att mer än 250 gram grönsaker och baljväxter per dag minskar risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar för den som har diabetes. Effekten är större ju mer man äter (upp till 600 gram). Frukt och Bär Det finns ett vetenskapligt stöd för att frukt i kombination med grönsaker och baljväxter sänker dödligheten hos den som har diabetes. Fullkornsprodukter Det finns ett vetenskapligt stöd för att fullkornsprodukter (cerealier) minskar total dödlighet och dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar hos den som har diabetes.

Fisk Det finns ett vetenskapligt stöd för att fisk fler än en gång per vecka sänker dödligheten och minskar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar för den som har diabetes. Det finns ett vetenskapligt stöd för att fet fisk som innehåller mycket n-3 -fettsyror (omega 3) sänker dödligheten hos den som har diabetes Nötter & Jordnötter Det finns ett vetenskapligt stöd i befolkningsstudier för att fem portioner (à 30 gram) nötter och jordnötter per vecka, sänker LDL kolesterol och triglycerider i blodet och minskar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar

Kaffe Det finns ett vetenskapligt stöd för att personer med diabetes som dricker fler än två koppar kaffe per dag löper mindre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar än de som inte dricker kaffe i samma utsträckning. Salt Rekommendationen för intag av salt till personer med diabetes är densamma som till befolkningen i övrigt (6– 7 gram per dag). Ett stort intag av salt ökar risken för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom. Det kan vara bra att ha i minnet att genomsnittskonsumtionen av salt i Sverige är väsentligen högre (10– 12 gram per dag), och många borde således minska sitt saltintag.

Fibrer -Främjar god tarmflora vilket är positivt för en bra blodsockernivå -Lättare att hålla vikten (ökar mättnadskänslan) -Förebygger typ 2 diabetes, hjärt-kärlsjukdom & viss cancer -Jämnare blodsocker -Sänker det onda kolesterolet -Motverkar förstoppning i kombination med vätska -Stimulerar tuggning → ökad salivproduktion → bra för tänderna -1/10 äter tillräckligt

Kolhydrater Sockerarter : Glukos (druvsocker), Fruktos (fruktsocker), Sackaros (rörsocker), Laktos (mjölksocker) Stärkelse: Pasta, Ris, Potatis, Bröd, Baljväxter Fibrer: Fullkorn, Baljväxter, Frukt, Grönsaker

Vad står det på förpackningen? ? ? Näringsvärdesdeklaration Anges alltid per 100 g, ibland serveringsportion. Ex Nyponsoppa Energi 200 KJ/50 kcal Protein <0, 5 g Kolhydrater 12 g Fett <0, 5 g Vitamin C 25 mg Uträkning av sockerbitar i en dryck Titta på kolhydratmängden ex nyponsoppa 12 g 1 portion är 2 dl = 24 g kolhydrater. 1 sockerbit = 3 g kolhydrater 24 = 8 bitar 3 Detta räkneexempel kan man använda till sötade drycker, yoghurt, kräm m m. Dock är en del av kolhydraterna frukt- eller mjölksocker. Använd ej uträkningen till bröd och andra spannmålsrika livsmedel.

Sötningsmedel Energigivande Sötningsmedel Sockeralkoholer Ämne Påverkan på Energivärde Övriga Egenskaper 17 k. J/g Laxerande och blodsocker Maltitol Viss gasbildande i höga Icke Energigivande Sötningsmedel Ämne Påverkan på Energivärde Övriga Egenskaper doser* Mannitol Liten 17 k. J/g Laxerande och gasbildande i höga blodsocker doser (10 -20 g/dag) Aspartam Ingen 0 Tål 100 grader mycket kort tid Acesulfam K Ingen 0 Tål upphettning & förvaring Cyklamat Ingen 0 Tål upphettning gasbildande i höga Sackarin Ingen 0 Tål max 70 grader doser (25 -50 g/dag) Glycin Ingen 0 Tål upphettning Xylitol Sukralos Ingen 0 Tål upphettning (björksocker) Stevia Ingen 0 Tål upphettning Lycasin Sorbitol Liten Mycket liten 17 k. J/g Laxerande och Något laxerande 45 -100 g/dag Viss 17 k. J/g Laxerande Mycket snabb 17 k. J/g Fruktos Viss 16 k. J/g Glukos Mycket snabb 16 k. J/g Ja 16 k. J/g (hydrerad stärkelsesirap) Alla sötningsmedel är godkända och har undersökts mycket noggrant i många olika studier på celler, djur och människa. De har bedömts som helt säkra att använda som livsmedelstillsatser Sockerarter Sackaros (vanligt socker, rörsocker) (druvsocker) Laktos (mjölksocker)

Salt påverkar blodtrycket! Ca 70% av det salt som vi äter kommer från ”färdiga produkter” som tex chark, ost, flingor, bröd etc Använd ett salt med jod Örtsalt och flingsalt innehåller oftast inte jod

Måltidsordning Regelbundna måltider gör att man får rutin på sitt matintag och kan bidra till ett jämnare blodsocker

Tallriksmodellen Kolhydrater/lösliga fibrer Ca 50 kcal Kolhydrater ca 200 kcal Denna middag innehåller ca 500 kcal vilket motsvarar 30% av dagsbehovet om man behöver 1600 kcal Fett och protein ca 250 kcal Anette Bjurman leg dietist-09

Förslag på bra mellanmål

Nyckelhålsrecept! Livsmedelsverkets hemsida, SLV Alla recepten följer Nyckelhålets kriterier för hälsosam mat. Det innebär bland annat att de innehåller lagom mycket energi, bra med fullkorn och fibrer, fett av ett nyttigt slag och inte för mycket salt och socker. �Lättsaltade recept �Vegetariska recept �Fisk- och skaldjursrecept �Kycklingrecept �Köttrecept �Paj, pasta, pizza, tex-mex �Soppor

Screening för undervikt eller risk för malnutrition • Ofrivillig viktförlust >5 % av kroppsvikten de senaste 6 månaderna • Ätsvårigheter minskat födointag (T. ex. pga försämrad aptit, matsmältningsproblem, tugg- eller sväljsvårigheter, funktionella svårigheter, trötthet) • Lågt BMI för personer äldre än 70 år <22 för övriga <20