Nedsttning av skadestnd srskilt om jmkning 1 Utgngspunkt

Nedsättning av skadestånd särskilt om jämkning 1

Utgångspunkt för ersättningens bestämmande • Principen om full ersättning: Den skadelidande skall försättas i samma situation som om skadan inte inträffat • Detta seminarium behandlar undantag från denna princip 2

Grunder för frånsteg från principen om full ersättning (exempel) • Kausalitetsargument - skadan kan delas upp på sådant sätt att enbart en del av skadan kan tillskrivas svaranden • Nyttoargument - skadan innebar även fördel • Skadan blev onödigt stor p. g. a skadelidandes agerande • Begränsningar i ansvarsregeln • JÄMKNING 3

Compensatio lucri cum damno • Principens innebörd: Händelsen som medförde skadan innebar även fördelar, som kan berättiga att ersättningen sätts ned i motsvarande mån • Tanke: S. L. skall inte försättas i en bättre situation till följd av skadan. • Samröre med principen om obehörig vinst 4

Compensatio lucri cum damno • Compensatio lucri cum damno i praktiken: Enbart uppenbara fördelar torde beaktas. • Argument mot nedsättning: S. L. skall själv ha möjlighet att bestämma när ex. en investering skall göras • Praxis: Radon-huset • Praktiska betydelsen av principen liten 5

Skadebegränsningsplikten • S. L. har en allmän skyldighet att begränsa sin skada. • Innebörden av denna plikt i praktiken svårfångad. Torde ha större betydelse vid sak- och förm. skada än personskada • Effekt av underlåten skadebegränsning: Nedsättning av skadeståndet. • Sker sällan i praxis. 6

Begränsningar i ansvarsregeln • Vad avses: Vissa ansvarsregler innehåller begränsningar - i praktiken påminner bedömningen om jämkningsbedömningar • Barn- och ungdoms ansvar (2: 2) • Psykiskt sjukas ansvar (2: 3) • Är reglerna i 2: 2 -3 ansvarsregler eller jämkningsregler? • Jmf: Den särskilda ansvarsregeln för arbetstagare torde inte medföra nedsättning - en allt eller inget-regel 7

Jämkningsreglerna 8

Jämkningsreglerna • Sk. L 3: 6: Jämkning för principaler och det allmänna • Sk. L 6: 1: Medvållande - S. L: s egen medverkan till sin skada • Sk. L 6: 2: Den allmänna jämkningsregeln • (Jmf: 36 § Avt. L) • Regler kan finnas i speciallagstiftningen (ex. vid trafikskada) 9

Sk. L 3: 6 • Jämkning vid skadeståndsansvar för principaler (arbetsgivare) och det allmänna. • I praktiken jämkas sällan ansvaret för det allmänna. • Innebörden av regeln. 10

Jämkning p. g. a medvållande, Sk. L 6: 1 • Tanke bakom regeln: S. L har s. a. s. själv orsakat en del av sin skada - får då ta den delen av skadan själv • Skyddstankar medför att medvållandejämkning inte sker i alla fall • Viktigaste regeln i Sk. L 6: 1 (men finns även i speciallagstiftning). • Begränsning skulle i princip kunna ske även 11 genom kausalitetsargument

Medvållande till personskada • Skadestånd för personskada jämkas vid medvållande enbart om S. L. agerat uppsåtligt eller grovt vårdslöst • Grovt vårdslöst - “av mycket allvarligt slag” • Exempel på nedsättning i praxis: Bankrånaren • Ovanligt med nedsättning vid personskada • Exempel: Boxning? 12

Medvållande till sakskada (och förmögenhetsskada) • Även vid “vanlig” vårdslöshet • Identifikationsproblematiken • Nedsättning i praktiken i kvotdelar 13

Den allmänna jämkningsregeln i Sk. L 6: 2 • • Syftet bakom regeln Inverkan av försäkring Jämkning vid uppsåtliga brott Jämkning för barn och ungdom 14