Nationella riktlinjer och utvrdering Vrd och omsorg vid

Nationella riktlinjer och utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom Växjö 180920

Riktlinjernas målgrupper 2017 De som prioriterar, styr och planerar verksamheten • Politiker, beslutande tjänstemän och verksamhetschefer inom hälso- och sjukvård och socialtjänst • Andra viktiga mottagare är yrkesverksamma inom hälsooch sjukvården och socialtjänsten 2020 -11 -02 2

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom De reviderade demensriktlinjerna 2017 har fokuserats på frågeställningar där behovet av nationell vägledning bedömts som störst. • Praxisskillnader (ex. regionala, kön, socioekonomi). • Kontroversiellt område (exempelvis behandling som professionen har olika uppfattning om). • Etiskt dilemma (till exempel riskfyllda behandlingar, utsatta grupper). • Höga kostnader och tveksamhet om nytta. • Behov av utmönstring av skadliga eller ineffektiva metoder En mer avgränsad riktlinje.

Vägen till rekommendationerna Formulera frågeställning Tillståndsoch åtgärdspar Samla bästa tillgängliga kunskap Systematiska översikter Enskilda studier Hälsoekonomiskt underlag Beprövad erfarenhet Prioritera Vetenskapligt underlag Tillståndets svårighetsgrad Kostnadseffektivitet

157 TÅ-par år 2010 har blivit 76 år 2017 Varför blev det en halvering av TÅ-par? 2010 2017 (157 st TÅ-par) (76 st TÅ-par) 7 0 37 26 2 0 9 3 7 1 6 1 5 0 Blodprov Läkemedel och kostillskott Schizofreni och demens Palliativ vård Mat och munhälsa Urinproblematik Förstoppning Fysisk aktivitet 2020 -11 -02 5

Vilka konsekvenser får det när ett TÅ-par som ingick 2010 inte ingår i riktlinjerna 2017? De reviderade demensriktlinjerna ska endast fokusera på frågeställningar där behovet av nationell vägledning är som störst à En mer avgränsad riktlinje • Att ett TÅ-par ingick i riktlinjerna 2010 men inte 2017 betyder inte att åtgärden ska utfasas!!!! • I de fall där en åtgärd ska utfasas från hälso-och sjukvården eller socialtjänsten ger Socialstyrelsen rekommendationen icke-göra. 2020 -11 -02 6

Indikatorbaserad utvärdering

Datakällor, demensutvärderingen - Kvalitetsregister Svenska Demensregistret (Sve. Dem) BPSD-registret - Enkäter - Landsting Kommuner Demensboenden (urval) Hemtjänstverksamheter (urval) - Socialstyrelsen Läkemedelsregistret Socialtjänstregistret Utbildning Födelseland Andra So. S-enkäter t. ex. enhetsundersökningen om kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst Skapande av en demenspopulation genom samkörning av register (nästan 95 000 personer) 2020 -11 -02 8

Vad är demenssjukdom? • • Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Lewykroppsdemens Frontotemporal demenssjukdom 130 000 -150 000 personer i Sverige 20 000 -25 000 nyinsjuknar varje år Ca 8 % av alla över 65 år i Sverige har en demenssjukdom. Nästan 50 % av alla över 90 år har en demenssjukdom. 2020 -11 -02 9

Stadieindelning vid demenssjukdom Diagnosticerad demenssjukdom • Mild demenssjukdom • Måttlig demenssjukdom • Svår demenssjukdom Tidiga stadier (innan demensdiagnos) • Lindrig kognitiv störning • Alzheimers sjukdom med lindrig kognitiv funktionsnedsättning 2020 -11 -02 10

Centrala rekommendationer

Personcentrerad vård och omsorg är centralt inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom. Detta förhållningssätt innebär att personen med demenssjukdom sätts i fokus, inte diagnosen. • För att kunna erbjuda en personcentrerad god vård och omsorg och även för att kunna förstå och bearbeta utmaningar i möten med personer med demenssjukdom, behöver vård- och omsorgspersonal utbildning, träning och handledning inom området. 12

Basal demensutredning

Basal demensutredning Den basala utredningen syftar till att fastställa: • om personen har en kognitiv svikt och om den beror på en demenssjukdom eller om annan sjukdom orsakar eller bidrar till den kognitiva svikten • vilka personer som är i behov av en fortsatt utvidgad utredning • vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen medför och vad man kan göra för att minimera eller kompensera för dessa. 14

Basal demensutredning Åtgärd läkarbesök och undersökning (från 2010) har utgått. • Bedömningen är att det finns ett antal okontroversiella åtgärder som ingår i den basala bedömningen (läkarbesök med somatiskt och psykiatriskt status, EKG). ØDessa hanteras i linje med de generella direktiven för de nya riktlinjerna. • Mer utvidgad riktad medicinsk undersökning för differentialdiagnostik görs efter individualiserat behov precis som vid andra medicinska frågeställningar (lungröntgen, spirometri, EKO, Neurofysutredningar etc) 15

Basal demensutredning Rekommendationer Hälso- och sjukvården bör • erbjuda intervjuer med anhöriga till personer med misstänkt demenssjukdom som en del i den basala demensutredningen (prioritet 1) • erbjuda klocktest kombinerat med MMSE-SR som en del i den basala demensutredningen till personer med misstänkt demenssjukdom (prioritet 2) • erbjuda the Rowland universal dementia assessment scale (RUDAS) som en del i den basala demensutredningen till personer med misstänkt demenssjukdom och annat modersmål än svenska, annan kulturell bakgrund eller låg utbildningsnivå (prioritet 2) • erbjuda en strukturerad utredning av funktions- och aktivitetsförmågan som en del i den basala utredningen till personer med misstänkt demenssjukdom (prioritet 2) • erbjuda datortomografi som en del i den basala demensutredningen till personer med misstänkt demenssjukdom (prioritet 2). Hälso- och sjukvården kan • erbjuda the Montreal Cognitive Assessment (Mo. CA) som en del i den basala demensutredningen till 2020 -11 -02 personer med misstänkt demenssjukdom (prioritet 5). Arbetsmaterial - får inte distribueras 16

So. S utvärdering 2018 Registreringar i Sve. Dem 2012 -2016 Landsting Kronoberg RIKET Specialistvård, 2012 Specialistvård, 2016 Primärvård Förväntad 2012 2016 incidens 27 17 115 51 567 3 772 4 052 3 506 3 491 25 775 2020 -11 -02 17

Demensutredningar i Sve. Dem, 2016 Färre registreringar i Kronoberg Riket 2012: 29 % Riket 2016: 29 % Kronoberg 2012: 25 % Kronoberg 2016: 12 % 2020 -11 -02 18

Fler fullständiga utredningar Andelen fullständiga utredningar har ökat Riket 2012: 46 % Riket 2016: 70 % Kronoberg 2012: 46 % Kronoberg 2016: 84 % 2020 -11 -02 19

Färre får diagnosen Demens UNS Färre får Demens UNS Riket 2012: 48 % Riket 2016: 34 % 2020 -11 -02 20

Bättre utredningar bidrar till färre Demens UNS 2020 -11 -02 21

RUDAS • 12 av 21 landsting/regioner anger att de använder RUDAS i samband med demensutredningar. Kronoberg är ett av dessa. • Sedan december 2017 finns en svensk manual för RUDAS: https: //vardgivare. skane. se/siteassets/3. -kompetens-ochutveckling/sakkunniggrupper/kunskapscentrumdemens/migrationsskolan/rudas-manual-20171213. pdf 2020 -11 -02 22

Utvidgad demensutredning

Utvidgad demensutredning används för att fastställa diagnos i de fall en basal demensutredning inte varit tillräcklig eller då det finns andra komplicerande omständigheter. 2020 -11 -02 24

Utvidgad demensutredning Rekommendationer Hälso- och sjukvården bör • erbjuda neuropsykologiska test för att bedöma minne, språk, uppmärksamhet och exekutiv och spatial förmåga, som en del i den utvidgade demensutredningen, till personer med misstänkt demenssjukdom (prioritet 3) 2020 -11 -02 25

Utvidgad demensutredning Rekommendationer Hälso- och sjukvården kan • erbjuda strukturell magnetresonanstomografi, som en del i den utvidgade demensutredningen, till personer med misstänkt demenssjukdom (prioritet 4) • erbjuda funktionell FDG-PET, som en del i den utvidgade demensutredningen, till personer med misstänkt demenssjukdom (prioritet 4) • erbjuda analys av biomarkörer i cerebrospinalvätska, som en del i den utvidgade demensutredningen, till personer med misstänkt demenssjukdom (prioritet 4) • erbjuda mätning av dopamintransportsystemet i hjärnan med SPECT, som en del i den utvidgade demensutredningen, till personer med misstänkt Lewykroppsdemens (prioritet 5) • erbjuda mätningar av regionala blodflödet i hjärnan med SPECT, som en del i den utvidgade demensutredningen, till personer med misstänkt demenssjukdom (prioritet 7)26 2020 -11 -02

Få bedöms av neuropsykolog Kronoberg saknas p. g. a. få registreringar Riket 2012: 27 % Riket 2016: 29 % Kronoberg 2012: 56 % Kronoberg 2016: 29 % OBS! Baserat på 17 registreringar. 2020 -11 -02 27

Strukturell hjärnavbildning med MR Kronoberg saknas p. g. a. få registreringar Riket 2012: 19 % Riket 2016: 19 % Kronoberg 2012: 30 % Kronoberg 2016: 47 % OBS! Baserat på 17 registreringar. 2020 -11 -02 28

Lumbalpunktion Kronoberg saknas p. g. a. få registreringar Riket 2012: 40 % Riket 2016: 46 % Kronoberg 2012: 19 % Kronoberg 2016: 29 % OBS! Baserat på 17 registreringar. 2020 -11 -02 29

Vänte- och utredningstider

Utredningstid inom primärvården Längre utredningstider Riket 2012: 52 dagar Riket 2016: 64 dagar Kronoberg 2012: 72 dagar Kronoberg 2016: 77 dagar 2020 -11 -02 32

Vänte- och utredningstid specialistvård Kronoberg saknas p. g. a. få registreringar Riket 2012: 88 dagar Riket 2016: 100 dagar Kronoberg 2012: 118 dagar Kronoberg 2016: 102 dagar OBS! Baserat på 17 registreringar. 2020 -11 -02 33

Demensläkemedel

Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom Vid Alzheimers sjukdom finns det läkemedelsbehandling som kan påverka den kognitiva funktionen och lindra symtom, men däremot inte bromsa sjukdomsförloppet 2020 -11 -02 35

Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom Rekommendationer Hälso- och sjukvården bör • erbjuda läkemedelsbehandling med kolinesterashämmare till personer med mild till måttlig Alzheimers sjukdom (prioritet 1) • erbjuda läkemedelsbehandling med memantin till personer med måttlig till svår Alzheimers sjukdom (prioritet 2). 2020 -11 -02 36

Förskrivningen av demensläkemedel ökar…

…men varierar i landet Minskad förskrivning i Kronoberg Riket 2012: 1, 6 % Riket 2016: 1, 9 % Kronoberg 2012: 1, 6 % Kronoberg 2016: 1, 5 % 2020 -11 -02 38

Uppföljning

Regelbunden och sammanhållen uppföljning - Viktigt att fokusera på mer än demenssjukdomen Psykisk/kognitiv bedömning Social bedömning Funktionsmässig bedömning Fysisk/medicinsk bedömning Existentiell bedömning 41 En personcentrerad vård och omsorg!

Regelbunden och sammanhållen uppföljning Rekommendation Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Erbjuda en regelbunden och sammanhållen uppföljning och utredning av den demenssjukes situation och behov, inklusive medicinsk bedömning, samt vård- och omsorgsinsatser till personer med demenssjukdom (prioritet 1). 2020 -11 -02 42

Uppföljning • Svårt att kartlägga uppföljning eftersom det saknas data. • Även inom specialistvården tycks det finnas brister i uppföljningen: mindre än hälften av de som är yngre än 65 år och har utretts inom specialistvården följs upp av verksamheten inom 1 ½ år. • Ingen förbättring jämfört med den tidigare utvärderingen. 2020 -11 -02 43

Uppföljning och utvärdering vid BPSD Vid demenssjukdom kan olika Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) förekomma. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att de initiala interventionerna vid BPSD bör vara av icke-farmakologisk art. Generellt innebär det att de första åtgärderna bör omfatta en anpassning av omgivande miljö och bemötande. Information från Läkemedelsverket 5: 2008 2020 -11 -02 44

Uppföljning och utvärdering vid BPSD Rekommendation Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör • erbjuda strukturerad uppföljning av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) och utvärdering av insatta åtgärder till personer med BPSD (prioritet 1). 2020 -11 -02 45

Läkemedelsbehandling vid BPSD eller konfusion • För att möjliggöra en god behandling vid BPSD behöver eventuella bakomliggande orsaker till symtomen kartläggas och åtgärdas, såsom exempelvis smärta eller läkemedelsbiverkningar. • För personer som uppvisar svåra beteendemässiga eller psykiska symtom och där andra åtgärder inte haft effekt kan det dock bli aktuellt med läkemedelsbehandling. 2020 -11 -02 46

Läkemedelsbehandling vid BPSD eller konfusion Rekommendationer Hälso- och sjukvården kan • erbjuda läkemedelsbehandling med oxazepam till personer med demenssjukdom med uttalad ångest och orostillstånd (prioritet 7). 2020 -11 -02 47

Förskrivningen av antipsykosmedel ökar igen

Andelen med antipsykosmedel varierar Ökning även i Kronoberg Riket 2012: 11 % Riket 2016: 13 % Kronoberg 2012: 10 % Kronoberg 2016: 15 % 2020 -11 -02 49

Deltagande i BPSD-registret 2020 -11 -02 50

Multiprofessionellt teambaserat arbete

Multiprofessionellt teambaserat arbete Vid en demensutredning och planeringen, samt utformningen av olika vård- och omsorgsinsatser för personer med demenssjukdom behövs det som regel bedömningar och åtgärder från flera yrkesgrupper. Vilka som ska delta i det multiprofessionella arbetet kan variera över tid. Många gånger är läkare och sjuksköterska de första som personen får kontakt med. 2020 -11 -02 52

Multiprofessionellt teambaserat arbete, forts. Viktigt för organisationen av det multiprofessionella arbetet är att ingående kompetenser har sin bas i såväl hälso- och sjukvården som socialtjänsten och att det finns en samordnande funktion för hela teamet. I de fall en person har behov av både vård- och omsorgsinsatser ska socialtjänsten och hälso- och sjukvården tillsammans upprätta en samordnad individuell plan (SIP). Viktigt att alla i teamen arbetar enligt ett personcentrerat arbetssätt. 2020 -11 -02 53

Multiprofessionellt teambaserat arbete Rekommendation Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör • erbjuda vård och omsorg utifrån ett multiprofessionellt teambaserat arbetssätt till personer med demenssjukdom (prioritet 1). 2020 -11 -02 54

Färre demensteam i kommunerna Färre demensteam Riket 2013: 56 % Riket 2016: 45 % 2020 -11 -02 55

Vilka ingår i demensteamen? • Demenssjuksköterska/demenssamordnare och undersköterska med vidareutbildning i demensvård ingår nästan alltid • I hälften av teamen ingår arbetsterapeut • Biståndshandläggare och fysioterapeut ingår vanligtvis inte, men kan konsulteras vid behov • Ovanligt med kurator och dietist • I gemensamma teamen ingår ofta sjuksköterska och arbetsterapeut från landstinget • Läkare saknas i nästan hälften av teamen – och kan inte heller konsulteras vid behov. 2020 -11 -02 56

Särskilt boende

Särskilt boende Vid ett särskilt boende kan omfattande vård och omsorg ges dygnet runt. Ett särskilt boende kan tillgodose betydande behov av tillsyn och omvårdnad då det inte längre är möjligt att bo kvar i det egna hemmet trots hjälp av olika stödinsatser. Dessa riktlinjer omfattar särskilt boende som är anpassat för personer med demenssjukdom till personer med måttlig till svår demenssjukdom. Boendet beskrivs också som inkluderande och småskaligt 2020 -11 -02 58

Särskilt boende Det särskilda boende som är anpassat för personer med demenssjukdom beskrivs som inkluderande och småskaligt. Med inkluderande menas att utformning i boendet anpassas till personens funktionsnivå och att den främjar en välkomnande känsla av möjlighet till delaktighet i dagliga aktiviteter. Miljön känns bekant vilket t. ex. underlättar att personen kan hitta till toaletten så självständigt som möjligt. Ett småskaligt boende består av ett begränsat antal (fysiskt avgränsade) lägenheter, med vissa gemensamma utrymmen såsom dagrum och matsal. Flera sådana boenden kan finnas i samma fastighet. 2020 -11 -02 59

Särskilt boende Rekommendationer Socialtjänsten bör • erbjuda särskilt boende som är anpassat för personer med demenssjukdom till personer med måttlig till svår demenssjukdom (prioritet 2) 2020 -11 -02 60

Personer med demenssjukdom i SÄBO 2020 -11 -02 61

Målgruppsanpassade boenden Grupper med särskilda behov Andel kommuner med egna boenden Andel kommuner som saknar boenden men köper platser Yngre personer (under 65 år) 9% 17 % Annat modersmål än svenska 16 % 7% Källa: Socialstyrelsens enkät till kommuner och stadsdelar 2017. I Kronoberg: • Ingen kommun med boende för yngre personer. • Ingen kommun med boende för personer med annat modersmål.

Dagverksamheter

Dagverksamhet som är anpassat för personer med demenssjukdom utgår från ett personcentrerat förhållningssätt. Syftet med dagverksamhet är att erbjuda personer med demenssjukdom gemenskap och aktivering för att ge dem möjlighet att bo kvar i sitt hem och att samtidigt erbjuda anhöriga en tillfällig avlösning. Verksamheten bidrar också till social samvaro, struktur och innehåll i dagen. Hur kan dagverksamheten anpassas för att göras mer attraktiv? 2020 -11 -02 64

Dagverksamhet Rekommendationer Socialtjänsten bör • erbjuda dagverksamhet som är anpassad för personer med demenssjukdom till personer med mild till måttlig demenssjukdom (prioritet 1) • erbjuda dagverksamhet som är anpassad för yngre personer med demenssjukdom till yngre personer med demenssjukdom (prioritet 1). 2020 -11 -02 65

Personer med demenssjukdom med dagverksamhet 2020 -11 -02 66

Målgruppsanpassade dagverksamheter Grupper med särskilda behov Andel kommuner med egna dagverksamheter Andel kommuner som saknar dagverksamhet men köper platser Yngre personer (under 65 år) 18 8 Annat modersmål än svenska 4 4 Källa: Socialstyrelsens enkät till kommuner och stadsdelar 2017 I Kronoberg: • Två kommuner med dagverksamhet för yngre personer. • Ingen kommun med dagverksamhet för personer med annat modersmål.

Individanpassade stödinsatser vid demenssjukdom

Individanpassade stödinsatser i ordinärt boende, på dagverksamhet och på ett särskilt boende vid demenssjukdom • Centralt för olika individanpassade stödinsatser är att de ges utifrån ett personcentrerat arbetssätt, och att vården och omsorgen erbjuds i en god psykosocial miljö med fokus på individen. • Stödet behöver också utgå från personens egna önskemål och kvarvarande förmågor. Det är också viktigt att det finns tid och utrymme för meningsfulla aktiviteter och social samvaro samt en flexibilitet när det gäller rutiner. 2020 -11 -02 69

Individanpassade stödinsatser vid demenssjukdom Rekommendationer Socialtjänsten bör • erbjuda anpassad måltidsmiljö, exempelvis små grupper, tid för att kunna äta i lugn och ro och möjlighet att själv komponera måltid, till personer med demenssjukdom (prioritet 2) • anpassad måltidsmiljö till personer med demenssjukdom i ordinärt boende (prioritet 2) • erbjuda möjlighet till utomhusvistelse till personer med demenssjukdom (prioritet 2). 2020 -11 -02 70

Utbildning och handledning

Utbildning, träning och handledning för vård- och omsorgspersonal För att kunna erbjuda en personcentrerad god vård och omsorg och även för att kunna förstå och bearbeta utmaningar i möten med personer med demenssjukdom, behöver vård- och omsorgspersonal utbildning, träning och handledning inom området. 2020 -11 -02 72

Utbildning, träning och handledning för vård- och omsorgspersonal Rekommendation Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör • erbjuda långsiktig och kontinuerlig utbildning kombinerad med praktisk träning och handledning i personcentrerad vård och omsorg för vård- och omsorgspersonal som kommer i kontakt med personer med demenssjukdom (prioritet 1). 2020 -11 -02 73

Utbildning för bistånds- och LSShandläggare En demenssjukdom medför ofta en försämrad förmåga till abstrakt tänkande samt en nedsatt beslutsförmåga. Detta kan påverka möjligheten att formulera behov eller ta ställning till erbjudna stödinsatser. • Bistånds- och LSS-handläggarens beslut i olika ärenden som rör personer med demenssjukdom förutsätter därför en grundläggande förståelse och kunskap om vad demenssjukdom är och vilka konsekvenser det har på den drabbade personen. 2020 -11 -02 74

Utbildning för bistånds- och LSShandläggare Rekommendation Socialtjänsten bör • erbjuda biståndshandläggare och LSS-handläggare som kommer i kontakt med personer med demenssjukdom utbildning om demenssjukdom (prioritet 2). 2020 -11 -02 75

Deltagande i Demens ABC 2020 -11 -02 76

Kommunernas krav på utbildning 2020 -11 -02 77

Många får inte handledning… • Vid 44 procent av demensboendena har ingen i personalen fått handledning under det senaste året • Inom hemtjänsten är motsvarandel 67 procent! • Om handledning ges sker det alltför sällan (mer sällan än en gång i kvartalet) 2020 -11 -02 78

Reflektionsmöten sker oftare – men mindre inom hemtjänsten • Vid var fjärde demensboende förekommer inte reflektionsmöten… • …och vid var tredje hemtjänstverksamhet • Om det anordnas reflektionsmöten är dessa oftast mer sällan än en gång i månaden • Vid 12 procent av demensboendena och 23 procent av hemtjänstverksamheterna saknas både handledning och reflektion! 2020 -11 -02 79

Stöd till anhöriga

Stöd till anhöriga vid demenssjukdom Rekommendationer Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör • erbjuda ett utbildningsprogram till anhöriga till personer med demenssjukdom (prioritet 2) • erbjuda individuellt anpassat stöd till unga anhöriga till personer med demenssjukdom (prioritet 2). Socialtjänsten bör • erbjuda avlösning, exempelvis i hemmet eller i form av särskilt boende eller dagverksamhet, till anhöriga till personer med demenssjukdom (prioritet 2). Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan • erbjuda relationsbaserade stödprogram, tillsammans med personen med demenssjukdom, till anhöriga till personer med demenssjukdom (prioritet 6). 2020 -11 -02 81

Informations- och utbildningsprogram 2020 -11 -02 84

Vad händer nu?

Framtagande av nationella målnivåer • Anger den eftersträvansvärda nivån för hälso- och sjukvården att arbeta mot • Kan exempelvis ange hur stor andel i en patientgrupp som bör få viss behandling • Arbetet kommer att starta hösten 2018 För mer information, se: http: //www. socialstyrelsen. se/riktlinjer/nationellariktlinjer/malnivaer

Förvaltning av nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom • Hålla riktlinjerna aktuella • Årliga översyner • Uppdateringar vid behov • Kommunicera status • Större revidering efter utvärdering 2020 -11 -02 Nationella riktlinjer 87

Fysisk aktivitet vid demenssjukdom Socialstyrelsen planerar att ta fram en rekommendation om fysisk träning för personer med demenssjukdom samband med att förvaltningen av riktlinjerna startar 2018 Fram till dess hänvisas till de rekommendationer om fysisk aktivitet som WHO och FYSS har tagit fram för äldre personer 2020 -11 -02 89

Mer information Nationella riktlinjer Stefan Brené, Enheten för nationella riktlinjer E-post: stefan. brene@socialstyrelsen. se Tfn: 075 -247 35 90 Nationell utvärdering Vera Gustafsson, Enheten för indikatorbaserad utvärdering E-post: vera. gustafsson@socialstyrelsen. se Tfn: 075 -247 43 20

Mer information finns på: www. socialstyrelsen. se