Nationella minoriteter och urfolket samer Strategier fakta och

Nationella minoriteter och urfolket samer Strategier, fakta och inköpsvägar Regionbibliotek Norrbotten 2018

Förvaltningskommuner Finska: Borlänge, Borås, Botkyrka, Degerfors, Enköping, Eskilstuna Fagersta, Finspång, Gislaved, Gällivare, Gävle, Göteborg, Hallstahammar, Haninge, Haparanda, Hofors, Huddinge, Håbo, Hällefors, Järfälla, Kalix, Karlskoga, Kiruna, Köping, Lindesberg, Ludvika, Luleå, Malmö, Mariestad, Motala, Norrköping, Norrtälje, Nykvarn, Oxelösund, Pajala, Sandviken, Sigtuna, Skellefteå, Skinnskatteberg, Skövde, Smedjebacken, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Sundsvall, Surahammar, Söderhamn, Södertälje, Tierp, Trelleborg, Trollhättan. Trosa, Uddevalla, Umeå, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Uppsala, Västerås, Älvkarleby, Örebro, Örnsköldsvik, Österåker Östhammar, Övertorneå. Samiska språk: Arjeplog, Arvidsjaur, Berg, Dorotea, Gällivare, Härjedalen, Jokkmokk, Kiruna, Krokom, Luleå, Lycksele, Malå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Sundsvall, Umeå, Vilhelmina, Åre, Åsele, Älvdalen, Östersund. Meänkieli: Gällivare, Haparanda, Kalix, Kiruna, Pajala, Övertorneå, Luleå. I förvaltningsområdena för finska, de olika samiska språken och meänkieli ingår också landstingen i Dalarna, Gävleborg, Jämtland, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppland, Västerbotten, Västmanland, Västernorrland, Örebro, Östergötland och Västra Götalandsregionen.

Förvaltningskommunernas uppdrag Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska särskilt främjas. Källa: minoritet. se Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Förvaltningsmyndigheter ska informera de nationella minoriteterna på lämpligt sätt om deras rättigheter när det behövs. Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor.

Samiska Förvaltningskommuner Kiruna Gällivare Jokkmokk Arjeplog Arvidsjaur Luleå Karta: www. pantzare-information. se

Finska Förvaltningskommuner Kiruna Gällivare Pajala Övertorneå Haparanda Kalix Luleå Karta: www. pantzare-information. se

Meänkieli Förvaltningskommuner Kiruna Gällivare Pajala Övertorneå Haparanda Kalix Luleå Karta: www. pantzare-information. se

Det samiska folket Om man kopplar ihop gamla renlängder och Sametingets röstlängd till SCB: s tregenerationsregister och lägger till barn, föräldrar och syskon (om de är i livet) så får man fram nästan 50 000 personer. Men vilka som själva identifierar sig som samer vet vi inte. Det här är en vanlig uppskattning över antalet samer: • 20 000 -40 000 i Sverige. • 50 000 -65 000 i Norge. • ca 8 000 i Finland. • ca 2 000 i Ryssland. Källa: samer. se

De samiska språken Sydsamiska språk Centralsamiska språk umesamiska (2) pitesamiska (3) lulesamiska (4) nordsamiska (5) skoltsamiska (6) enaresamiska (7) kildinsamiska (8) tersamiska (9) Karta från Wikipedia Östsamiska språk sydsamiska (1) Karta: wikipedia

Hur många kan tala de samiska språken? Andelen samisktalande i folkgruppen beräknas vara 40 -45 %. De samer som kan samiska är minst tvåspråkiga. Samiska har under 1900 -talet varit ett marginaliserat språk i alla nordiska länder samt Ryssland. Från nationalstaternas sida har man bedrivit en hård försvensknings-/ förnorskningsprocess osv. Det saknas tillförlitlig statistik på hur många som talar de samiska språken. Detta är en uppskattning: Ca 17 000 talar nordsamiska, varav ca 6000 bor i Sverige och övriga i Norge och Finland. Ca 800 personer talar lulesamiska i Sverige och Norge. Ca 700 personer talar sydsamiska i Sverige och Norge. Ca 500 personer hör till den skoltsamiska språkgruppen, de flesta bor i Finland. Ca 500 personer hör till den enaresamiska språkgruppen, alla i Finland. Källa: samer. se

De samiska språkens spridning i Norrbotten • • • Nordsamiska Sydsamiska Lulesamiska Pitesamiska Umesamiska – Arjeplog, Jokkmokk, Gällivare, Kiruna – Arjeplog, Jokkmokk, Luleå – Arjeplog – Arvidsjaur

Samiska Webbresurser Samernas bibliotek Samer. se information om urfolket samer Davvi álbmogiid guovddáš / Senter for nordlige folk Gaaltije – sydsamiskt kulturcentrums Haugenbok. no – nätbokhandel med samisk litteratur Saemien sijte – sørsamisk museum och kultursentrum Ájtte – nätbutik med samiska böcker m. m. Samisk bibliotektjeneste – Samlingssidan för samisk litteratur Resurscentrum för litteratur Språk och folkminnen Pitesamiskt senter – osäkert om verksamheten är igång längre. Bágo – Cálliid Searvi / Skribent och författarförening Sameskolstyrelsen Álgguogåhtie – umesamer i samverkan Árran – Lulesamiskt center Tromsö arktiska universitetsmuseum

Samiska Förlag Solum. Forlag Ájtte Čálliid. Lágadus Dat OS Davvi Girji o. s Forlaget Báhko – osäker på om den är aktiv Gaaltjie Iđut folag Skániid girjie Vuelie forlag Ravda Lágádus OS Vaartoe, Umeå Universitet Senter for samiske studier, Universitetet i Tromsö

Finskan är modersmål för ungefär fem miljoner människor i världen. 200 000 - 250 000 sverigefinnar kan finska i Sverige i dag. Finskan har använts i Sverige så länge som Sverige funnits. Fram till 1990 -talet fanns det relativt gott om kommuner som erbjöd tvåspråkig skolundervisning på finska och svenska. Men i början av 1990 -talet förändrades situationen och under de senaste 20 åren har försämringen fortsatt. Den finska kulturen har en stark ställning i Sverige. De många lokala finska föreningarna har en stor betydelse för att hålla kulturtraditionerna levande. Källa: minoritet. se

Finska Webbresurser Förlag Bokhandeln i Torneå Sök i Libris för att få en överblick av utgivning Vivlio. se – böcker med parallelltexter finska/svenska BTJ webbshop Atena Språk och folkminnen Gummerus Finlandsinstitutets bibliotek Adlibris. fi Resurscentrum för litteratur Luleå Finska Förening Otava RSKL, Sverigefinska riksförbundet Schildts & Söderströms Bokus. se/adlibris. se sök på språk: finska WSOY

Meänkieli År 2000 får Meänkieli status som ett eget språk i Sverige och det gamla namnet Tornedalsfinska slutades att användas. I dag finns det ca 60 000 personer som talar eller förstår meänkieli helt eller delvis. Det finns minst tre olika varieteter av meänkieli i Sverige: v Tornedalsvarieteten i Pajala, Övertorneå och Haparanda v Gällivarevarieteten i Gällivare v Lannankieli i Kiruna, Kurravaara och Jukkasjärvi Den största koncentrationen av meänkieli-talande finns i Tornedalen och Malmfälten. Men på grund av en stor utflyttning från Tornedalen under 1950 -talet finns det också större grupper som har en koppling till språket i till exempel Stockholm, Umeå, Boden och Luleå. Källa: minoritet. se

Meänkieli Webbresurser Norrbottenslitteratur. se STR-T Svenska Tornedalingars Riksförbund Resurscentrum för litteratur Libris. kb. se Bibblo. se UR elektroniska resurser Språk och folkminnen Förstudie”Då var jag som en fånge” av Curt Persson Förlag Barents Publisher Meänkielen. Forlaaki Kaamos Läromedel Meänkieli Lumio Tornedalica Meänmaa – Tidskrift på Meänkieli

Romani chib, betyder det romska språket. Romani har genom seklerna delats upp i många dialekter, vilket bland annat avspeglar olika romska gruppers omfattande kontakter med skilda folk och språk under en historia av 1 000 års migration och bosättning i olika länder. Sverige består det av olika varieteter: exempelvis kale, lovari, gurbeti, svensk romani (resanderomani), kaldaras, arli, romungri. Uppskattningsvis uppgår antalet romer i Sverige till cirka 50 000. Romers levnadsvillkor i dag är ofta sämre än för befolkningen i övrigt. Diskriminering och utanförskap är fortfarande en verklighet för många romer. Källa: minoritet. se

Romani Webbresurser Reisendekartet. no Minoritet. se UR elektroniska resurser Språk och folkminnen RKRS, Romani Kvinnans Rätt i Samhället, Luleå Romska Ungdomsförbundet Delegationen för romska frågor Skolverket, stödpaket för information om romer Förlag Olika förlag É Romani Glinda Skolverket

Jiddisch Det finns cirka 20. 000 -25. 000 judar i Sverige och 4. 000 av dem kan prata jiddisch. Ytterligare fler kan förstå språket men talar det inte. I dag talas jiddisch av fyra miljoner människor och i städer som New York, Jerusalem, Antwerpen och Montreal är jiddisch ett vardagsspråk. Det finns fyra dialekter: • • Källa: minoritet. se Litvish-jiddisch, som är en nordöstlig gren med rötter i Litauen och Vitryssland. Ukrainsk-jiddisch som är en sydöstlig gren med rötter i Ukraina och Rumänien. Polish-jiddisch är den polska varianten som härstammar från Polen, Galicien och Ungern. Väst-jiddisch talades förr i de tysktalande delarna av Europa men dialekten finns nästan inte kvar längre.

Jiddisch Webbresurser Judiska biblioteket, http: //jfst. se/biblioteket/ Sveriges Jiddischförbund Minoritet. se Yiddish Book Center UR Skola Digital Yiddish Library Språk och Folkminnen Bokus. se Judiska församlingen i Stockholm, http: //jfst. se/ Adlibris. se Skolverket Cyco Yiddish bookstore Amazon

Katalogisering, språkkoder och sökhjälp Länk till lista på sökkoder i Libris Lista språkkoder i Libris Sökexempel för Libris: spr: 9 mk Då får man en komplett lista av material på meänkieli smi, samiskt språk (ska används restriktivt) sme, nordsamiska smj, lulesamiska sma, sydsamiska (inkl. umesamiskan) smn, enaresamiska sms, skoltsamiska pitesamiska? läggs in som smi fin, för finska 9 mk, för meänkieli rom – för romani yid – för jiddisch

Bibliotekets roll Informera och öka kunskapen och förståelsen om de nationella minoriteterna och deras roll i majoritetssamhället. Tillhandahålla medier, kultur & programverksamhet på minoritetsspråken i samråd med de som identifierar sig som någon/några nationella minoriteter/urfolk. Källa: Förstudie om nationella minoriteter & bibliotek [2014] Bidra till revitalisering av språken & kulturerna framförallt för barn och unga.

Taxonomi Biblioteket har eget bestånd på något av minoritetsspr åken Biblioteket har eget bestånd på några av minoritetsspråk en och köper/fjärrlånar de andra vid efterfrågan. Sporadiska skyltningar och sporadisk programverksa mhet. Biblioteket har kännedom om föreningar, religiösa samfund, kommunal verksamhet och aktörer om och för de nationella minoriteterna i kommunen. Källa: Förstudie om nationella minoriteter & bibliotek [2014] Kontinuerligt arbete med digitala och fysiska medier. Viss verksamhet organiseras och planeras tillsammans med de nationella minoriteterna. Viss information om biblioteket finns på minoritetsspråk. De nationella minoriteterna finns med i bibliotekens styrdokument; biblioteksplan, verksamhetsplan och medieplan. Biblioteket ingår i samrådsgruppe r/forum för de nationella minoriteterna som gemensamt genomför, finansierar och marknadsför program, aktiviteter och mediearbete utifrån respektive specialistkompetens. Information om biblioteket finns på de minoritetsspråk som är representerade i kommunen. Kommunöver gripande plan finns med uppdrag och mål för verksamheten som grundar sig på bibliotekslagen, minoritetspolitik, FN: s mänskliga rättigheter, barnkonventi onen och Unescos biblioteksmanifest med mera.

Strategi I samråd med fokusgrupper arbeta med programverksa mhet Bygg upp ett kontaktnät med föreningar och nyckelpersoner Fördela bevakningen/ Inköp Skriv ner en plan med hjälp av taxonomin Utse ansvarig person ur personalen Formulera målgrupp Gör en checklista för inköpsvägar

Metod När språken saknar litterär tradition Ringa Nätverka Samarbeta Bjuda in Nyckelpersoner temadagar boksamtal berättarträffar teater historia matlagning kulturträffar utställningar

Författare från Norrbotten Litteraturresurscentrum. se Norrbottensförfattare Författarcentrum Norr tema minoriteter och urfolket samer Alakoski, Susanna Pettersson, Lars Axelsson, Majgull Pohjanen, Bengt Caldaras, Hans Taikon, Katarina Jalava, Antti Zern, Leif Johansson, Kerstin Wennström, Annica Kieri, Gunnar Östergren, Petra Kieri, Katarina Novák-Rosengren och Laestadius, Ann-Helén Santesson Mörtlund, Mona Niemi, Mikael Med flera…

Artiklar och läsning v Biblioteken och de nationella minoriteterna – hur svenska folkbibliotek arbetar för romer, judar, tornedalingar, samer och sverigefinnar. [2010] Länk >>> v Förstudie om nationella minoriteter & bibliotek [2014] Region Stockholm Länk >>> v Ett försvinnande inhemskt språk: en studie av de svenska folkbibliotekens roll för att revitalisera det sydsamiska språket [2009] Länk >>> v Mer än Katitzi och klezmer? : en kvalitativ undersökning av biblioteksverksamhet riktad mot romer och judar [2009] Länk >>> v De nationella minoriteterna och folkbiblioteken. Folkbibliotekens hantering av nationella minoritetsfrågor i ljuset av Sveriges officiella minoritetspolitik [2004] Länk >>> v Finns finska på biblioteken? Folkbibliotekens verksamhet för finsktalande i Sverige. [2004] Länk >>> v ”Då var jag som en fånge. ” Statens övergrepp på tornedalingar och meänkielitalande under 1800 och 1900 -talet av fil. Dr. Curt Persson Länk >>>

Kontakta gärna: Sofia Mörtlund, Samordnare för nationella minoriteter och urfolk Region Norrbotten Telefon: 0920 -28 40 07 Föreningar/webbsidor Institutet för språk och minne Modersmålsbiblioteket Mölndal Kulturrådet och nationella minoriteter Mobil: 072 -243 24 25 Minoritet. se fakta om nationella minoriteter sofia. mortlund@norrbotten. se Organisationer av och för invandrare en tjänst från Immigrant-institutet Ja. Mis Jämställda Minoriteter i Sverige Lexin, lexikon på 15 minoritetsspråk på nätet

Kontakt Erica Forsgren E-post: erica. forsgren@norrbotten. se Tipsa gärna om felande länkar eller nya webbsidor! Vid några ställen har det inte fungerat att klicka på länkarna, jag har då lagt in hela adressen synlig så man kopiera sökvägen och klistra in i en webbläsare.