NACKAMODELLEN FREBYGGANDE ARBETE I PRIMRVRDEN www slso sll
NACKAMODELLEN FÖREBYGGANDE ARBETE I PRIMÄRVÅRDEN www. slso. sll. se/nackafolkhalsa Folkhälsoenheten i Nacka 2005 1
VAD KAN LÄKARE GÖRA? Inte förskriva läkemedel som ej behövs • Överväga andra alternativ • Inte glida på indikationerna • Ompröva regelbundet Inte förskriva läkemedel som ej tas • Samsyn med patienten • Provförpackningar Välj bästa preparat • Janusinfo, Kloka listan, Fass … • Fråga läkemedelskonsulenten! 2 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
FINNS ALTERNATIV TILL LÄKEMEDEL? • Sjukvårdsarbetaren arbetar med patientens bästa för ögonen. • Skall förskrivningen minska måste man ge sjukvårdsarbetaren ett alternativ. • Gör sjukvårdsarbetaren rätt saker? 3 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
RÄTT ANVÄND TID? • Rekommendationerna från US Preventive Service Task Force tar 7, 4 timmar per dag för läkare med 2 500 invånare. Yarnall KS, Pollak KI, Ostbye T, Krause KM, Michener JL. Pirmary care: Is there enough time for prevention? Am J Public Health 2003; 93: 635 -41 4 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
RÄTT SAKER? • Om man ska följa europeiska guidelines 2002 beträffande kolesterol och blodtryck är 76% av norska befolkningen 20 -79 år “not healthy enough”. Getz L, Kirkengen AL, Hetlevik I. Individually based preventive medical recommendations – are they sustainable and responsible? Scand J Prim Health 2005; 23: 65 -7. 5 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
BIEFFEKTER AV SCREENING • Riskfaktorer blir sjukdom (ex högt blodtryck, nedsatt glykostolerans, benskörhet) • Friska blir sjuka (ex falskt positivt svar) • Behandlingar med tveksam effekt för individen sätts in, kanske med bieffekter • Pekpinnar föder trots • Hotbilder föder hopplöshet 6 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
LÄKEMEDEL ÄR SJUKVÅRDENS VIKTIGASTE VERKTYG. . . ? • • • Har bieffekter enligt FASS ”Frisk” blir ”sjuk” Används fel Drar stora kostnader Följsamhet under effektiv dos onödig kostnad • Har miljöpåverkan 7 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
FINNS FAKTORER SOM MINSKAR BEHOVET AV LÄKEMEDEL? Hellre är jag frisk och rik än sjuk och fattig 8 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
HÄLSOFAKTORER Ge de fattiga tillräckligt med sill och potatis och de rika endast sill och potatis så blir alla friska. Stadsläkare Christopher Carlander 1759 -1848 9 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
ATT FÖREBYGGA OHÄLSA OCH BEHANDLA SJUKDOMAR Läkemedel måste ibland användas som ett komplement Icke-medikamentella behandlingar är första steget Levnadsvanorna och arvet är basen Folkhälsoenheten i Nacka 2005 10
Hur långvarig stress påverkar hälsan SVÅRT ATT LÄRA SIG Svårt koncentrera sig Dåligt minne ALLTID TRÖTT Svårt att somna Vaknar ofta HUMÖRET Svänger upp och ned Depression LEVNADSVANORNA Fel mat Röker mer Mer alkohol Rör sig mindre Folkhälsoenheten i Nacka 2005 HJÄRT-KÄRLSJUKDOMAR Högt blodtryck Hjärtinfarkt Stroke ÖVERVIKT DIABETES Trötthet Dålig syn Svårt att gå VÄRK Huvudvärk Nacke-axlar ”Ont överallt” KVINNOHÄLSA Svårt bli gravid Menstruationsproblem Järnbrist 11
SOLLJUSET stärker humöret och ger Dvitamin som stärker skelettet SINNESINTRYCK ger stimulans till hjärnan MÖTEN med andra människor ger stimulans och glädje FÖRBRÄNNINGEN ÖKAR och det blir lättare att hålla vikten, blodsockret och blodfetterna på lagom nivå STRESSHORMONERNA minskar och ”må brahormonet” ökar STARKARE HJÄRTA ger bättre kondition SKELETT, MUSKLER och sänker LEDER blir starkare, balansen blodtrycket blir bättre och värken minskar Folkhälsoenheten i Nacka 2005 Det är aldrig för sent att börja! IMMUNFÖRSVARET stärks och vi klarar förkylningar bättre 12
Fysisk aktivitet har en nyckelroll i hypertonibehandlingen • Ökad fysisk aktivitet har en nyckelroll i det framtida hälsoarbetet för att minska livsstilsrelaterad blodtrycksstegring och kardiovaskulär sjukdom, både som prevention och behandling. • Den blodtryckssänkande effekten är likvärdig med den vid farmakologisk (mono)terapi. • Fysisk aktivitet är fortfarande underutnyttjad vid behandling av hypertoni. Börjesson M, Dahlöf B. Fysisk aktivitet har en nyckelroll i hypertonibehandlingen. Läkartidningen 3/2005. 13 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
Otränade individer sämre rustade att tåla psykisk och fysisk stress • Fysisk inaktivitet ger sämre förmåga att hantera påfrestningar i vardagen. • Fysisk inaktivitet uppmärksammas alltmer vid behandling och prevention av stress och stressrelaterade sjukdomar. Börjesson M, Jonsdottir IH. Fysisk aktivitet som profylax och terapi vid stressrelaterade tillstånd. 14 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
LEVNADSVANOR • Tobak • Alkohol • Kost • Motion • Läkemedel och droger • Sex och samlevnad • ……………. . ? 15 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
VARFÖR GÖR DE INTE SOM VI SÄGER? • • • Det motiverande samtalet Det goda samtalet Vägledande samspel Reflekterande samtal Förebyggande samtal Hälsofrämjande samtal 16 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
Det hälsofrämjande mötet PATIENTMÖTAREN Lyssnar PATIENTEN Lyfter fram kunskap Reflekterar Utvecklar nya tankebanor Är närvarande Förstärker det positiva Ger återkoppling Stimulerar nytänkande Stimulerar reflektion SAMSPEL MELLAN TVÅ Får känsla av sammanhang Får kraft och självförtroende 17 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
EFFEKT AV DET GODA SAMTALET Bättre kommunikation mellan läkare och patient kan bidra till att minska onödig antibiotikaförskrivning utan att detta minskar patienternas tillfredsställelse med läkarbesöket. Lundkvist, J. , et al. , The more time spent in listening, the less time spent on prescribing antibiotics in general practice. Family Practice, 2002. 10: p. 638 -40. 18 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
EFFEKT AV DET GODA SAMTALET Allmänläkare som använder ett patientorienterat arbetssätt och som är restriktiva med undersökningar, konsultationer och ospecifika mediciner har friskare patienter som tar mer ansvar för sin vård än patienter till läkare med andra arbetssätt. Ottosson, J. -O. , Patient-läkarrelationen. Läkekonst på vetenskaplig grund. Rapport 144. 1999, SBU: Stockholm 19 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
TOBAK • Ett kort råd från läkare ger 2 -3% effektivitet*. • En läkare med 2000 invånare på listan skulle kunna bidra med 3 -7 rökfria patienter per år. *Metoder för rökavvänjning. Rapport 138. 1998, SBU: Stockholm 20 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
ALKOHOL • För att en person skall minska sin alkoholkonsumtion till riskfri nivå krävs rådgivning till 10 högkonsumenter (”number needed to treat”). Berglund, M. , Behandling av alkohol- och narkotikaproblem. En evidensbaserad kunskapssammanställning. Rapport 156. 2001, SBU: Stockholm 21 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
MOTION Framgångsfaktorer för Fa. R: • Patientorienterat arbetssätt • Utbildad personal • Råd och recept kombineras • Uppföljning • Patienten sätter upp egna mål Kallings LV, Leijon M. Erfarenheter av Fa. R. FHI 2003 22 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
KOST • Diabetespatienter som upplevde sig stärkta i sin självkänsla av läkarsamtalet hade den bästa metabola kontrollen. Carlson A et al. Lärande och beteendeförändring. Diabetolognytt 2003(3) 23 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
DIABETES • Det går att förebygga diabetes genom rådgivning vid ett enda tillfälle, då läkaren tar sig tid att resonera med patienten om hennes speciella hälsovärden och hennes speciella livssituation. Lidfeldt J. Health in middle aged women, with emphasis on features of the metabolic syndrome and related markers for diabetes. Ph. D 11. 4. 2003. Lund. 24 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
LÄKEMEDEL • Vi bör inte skriva ut läkemedel som patienten inte kommer att ta. • ”Compliance”, följsamhet till ordination, bygger på envägskommunikation • Hur når vi samsyn (”concordance”)? 25 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
FÖRÄNDRINGSPROCESSEN SOM ALDRIG TAR SLUT Övervägande Återfall Förändring Ingen handling Inget övervägande Handling Inspirerad av Proschaska och di Clemente. I Eckerman, A af Ekenstam 2004 Folkhälsoenheten i Nacka 2005 Vidmakthållande 26
VAD VILL PATIENTEN? Rökande patienter vill att läkaren tar upp deras rökning till diskussion. Mjörnheim P et al. Rökarna som kommer till vårdcentralerna … SLS Riksstämma 2003 27 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
VAD VILL PATIENTEN? • 90% av dem som fick recept för motion föredrog livsstilsförändringar framför mediciner. • 90% var positiva till råd angående kost, alkohol, rökning och fysisk aktivitet. Kallings, Lena, Leijon, Mats. Physical activity on prescription – a promising method for health promoting health care. Presentation vid 6 th IUHPE European Conference on the Effectiveness and Quality of Health Promotion: Evidence for Practice. Stockholm, 1 -4. 6. 2005. 28 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
• Patienter betraktar levnadsfaktorer som viktiga för hälsan. • Patienterna tycker det är viktigt att sjukvården tar upp frågor om levnadsvanor. Alkoholprevention i primärvården: en studie om patienters alkoholvanor och inställning till frågor om levnadsvanor i en Stockholmsförort. STADprojektetoch Akka hälsocentral, 2002 29 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
Flertalet patienter anger att läkare ej frågat om levnadsvanor eller givit råd vid besök. • Alkoholprevention i primärvården: en studie om patienters alkoholvanor och inställning till frågor om levnadsvanor i en Stockholmsförort. STADprojektetoch Akka hälsocentral, 2002 30 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
Hälsofrämjande möten underlättas av • God kompetens i samtalsmetodik. • Dokumentation i journalen på sådant sätt att uppföljning möjliggörs. • God utformning av individens egen dokumentation. 31 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
FÖRHÅLLNINGSSÄTT • • Salutogent synsätt Utgå från patientens problem Helhetssyn Att definiera behov Empowerment Kognitivt förhållningssätt Kulturellt betingade förhållningssätt 32 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
DET MOTIVERANDE SAMTALET • • Öppna frågor Sammanfattningar Reflekterat lyssnande Empati Diskrepans Undvik argumentation Stötta patientens självtillit 33 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
FRAMGÅNGSFAKTORER • Jämlikt förhållande för diskussion • Kan förändringar integreras i livssituationen? • Vad är patientens funderingar och föreställningar? • Respektera patientens beslut Arborrelius E. Varför gör dom inte som vi säger? KI 2001 34 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
FÖRÄNDRAT FOKUS • Har patientmötaren samma vision som patienten? • Har vi samma mål för patientens liv? • Vilka värderingar ligger till grund för patientens vision? • Vad uppfattar patienten som friskfaktorer för sig själv? • Vad behöver jag veta om just den här patientens vision och mål för att ge adekvat behandling och råd? Folkhälsoenheten i Nacka Arbetsmaterial 2003 -04 -28 35
Förebyggande / hälsofrämjande samtal Förebyggande = förhindra, skydda mot, omöjliggöra Hälsofrämjande= gynna, verka för, understödja Förebyggande samtal Mål: Att lägga hälsa och år till livet • Levnadsvanor • Risk- och friskfaktorer • Mätvärden Göra • Nätverk • Mål för levnadsvanor och mätvärden Logik Tanke Komfortgräns ® Hälsofrämjande samtal Mål: Att lägga liv till åren • Visioner • Värderingar, värdegrund Vara Känsla • Livskvalitet • Relationer • Förhållningssätt till livet - möjligheter, hinder© 36 Folkhälsoenheten i Nacka Arbetsmaterial 2003 -04 -28
LYSSNA PÅ MIG … 37 Folkhälsoenheten i Nacka 2005
- Slides: 37