Myrarnas bildning strukturer och landformer Hkan Rydin Evolutionsbiologiskt

Myrarnas bildning, strukturer och landformer Håkan Rydin Evolutionsbiologiskt centrum Växtekologi och evolution

Hydromorfologi Myrens form och strukturer bestäms av interaktion mellan: • vegetationen • underliggande terrängform • klimat • hydrologi

Hydromorfologiska mönster på olika skalor Moen (2002) Beskrivning, skala Exempel Element, struktur Mikrotopografi; 0, 25 -100 m 2 Tuva, hölja, göl Enhet Homogen hydrologisk enhet; 100 m 2 – få km 2 Öppen mosse, kantskog, lagg Typ Peat landform, combination of Högmosse med kantskog och mire sites that are usually found mosseplan together; 0, 5 – 20 km 2 Komplex Systems of peat landforms; få – Högmosse med laggkärr >20 km 2 Region Komination av myrtyper inom en klimatisk region; 1000 km 2 Finska “concentric raised bog region”

element: fastmatta tuva 1 2 enhet 1 - kalmosse 3 2 - kantskog 3 - lagg typ: 1 + 2: högmosse komplex: 1 + 2 + 3: högmosse med laggkärr

myrregioner i Finland

Hydrologiska system • ombrogen (mosse) • minerogen = geogen (kärr, sumpskog) – soligen (sluttande kärr) – topogen (plant kärr) – limnogen (vid öppet vatten; å eller sjö) – marin (saltmader, mangrove)

‘-gen’ eller ‘-trofisk’? ‘ombrogen’ och ‘minerogen’ betonar myrens bildningssätt och hydrologiska regim ‘ombrotrof’ och ‘minerotrof’ betonar var näringen kommer ifrån och näringsregim

Soligent kärr

Topogent kärr John Jeglum på ett gungfly

Limnogent kärr

Torvstratigrafi avslöjar myrens bildning • Myrtyp Kärr, mosse eller sumpskop avslöjas av torvens botaniska sammansättning • Stubblager - Indikerar en fas av sumpskog eller tallmosse - Regionalt synkrona lager indikerer en torr klimatperiod • Rekurrensyta - Övergång från mörk höghumifierad torv till ljus låghumifierad - Indikerar övergång från torrt till fuktigt klimat • Makrofossil och lokalt pollen - Avslöjar detaljer i myrens vegetationshistoria

Tre myrbildningsprocesser Igenväxning Torv bildas vid kanten och växer in över öppet vatten. Försumpning Torv expanderar över terräng med fastmarksvegetation. Primär myrbildning Torv bildas direkt på nyexponerad våt mineraljord. • Land som friläggs vid landhöjning • Land som friläggs när glaciär smälter

Myrens utveckling – ingenväxning av en sjö morän

gungflykärr

Det flytande kärret expanderar kärrtorv sediment = gyttja

mossetorv

Myrens utveckling – ingenväxning av en sjö tallmosse (kantskog) laggkärr mosseplan mossetorv kärrtorv sjösediment

Igenväxningsmyr – typisk stratigrafi Sphagnum-torv öppen mosse Stubblager – tallmosse Sphagnum-torv – öppen mosse Ombrotrofiering! Vedtorv – alsumpskog Carex-torv – kärr Gyttja – sjösediment

Expansion av mossen vid igenväxning N

Myrens utveckling – försumpning våt svacka

torvbildning, vattnets avrinning blockeras

försumpning ovanför torvtröskeln

syrebrist, träd dör

torvbildning

försumpning

Peatland formation by expansion over mineral soil syrebrist, träd dör

Försumpning = de största ytorna av boreala myrar

gungfly mosse kärr högmosse med lagg och försumpningskärr

Utveckling från rikkärr till mosse Rikkärr Intermediärt kärr Fattigkärr Skifte 2 Expansion av tuvbildande Sphagnum Skifte 1 Sphagnum invaderar Rikkärrsstadium Hög diversitet Brunmossor p. H 6 -8 Svag torvbildning Mosse Fattigkärrsstadium Lägre diversitet Sphagnum p. H 4 -6 Ökande torvbildning Mossestadium Låg diversitet Sphagnum som bildar tuvor och höljor p. H < 4 Stark torvlagring ombrotrofiering försurning

The role of Sphagnum in peatland development establishment and growth of Sphagnum acidification increased competitiveness of Sphagnum production of decayresistant litter increased dominance of testate amoebae and fungal decomposers? reduced rates of litter decay & nutrient mineralisation exclusion of brown mosses and sedges mineral and nutrient limitation invasion of ericaceous shrubs greater aeration of hummock interior hummock formation & increased dependence on rainwater inputs Model by Lisa Belyea

Ändringar i livsformer och diversitet Bergslagen, Sjörs 1948

Element (strukturer): mossens mikrotopografi tuva fastmatta mjukmatta lösbotten Högvatten Lågvatten göl

Hur bildas myrstrukturer? • Tuvarternas kapillaritet gör att de kan växa högt ovan vattenytan • Tuvarterna är motståndskraftiga mot nedbrytning • Invasion av tuvart bildar en tuva dämmer vattenflödet hölja utvecklas “uppströms” • Tuvor expanderar och smälter samman vinkelrätt mot vattenflödet tuvsträng • Högre temperatur och syretillgång i höljan gynnar nedbrytning höljan kan utvecklas till göl • Frostskjutning i tuvan • Vedartade ris förstärker tuvan och skyddar mot snökompaktering

Myrstrukturer 1: Flark Långa våta sänkor med gles vegetation (lösbotten) i kärr. Mjukmattesträng Ofta med öppet vatten. Vatteståndet hålls uppe av strängen nedströms. Flarkar och strängar ligger vinkelrätt mot lutningen. Fastmattesträng

Myrstrukturer 2: Göl Permanent vattenfylld bassäng på mosse (mossegöl) eller i kärr (flarkgöl). Gölar är sekundära: Bildades och fördjupades långt efter att myren bildats.

Myrstruktur 3: Pals • Torvkulle i permafrostzon • Ombrotrofisk vegetation (eller nästan) • Huvudkomponenten är islinser ger en vattenfylld sänka när den smälter

“Strängar Vad är detoch härflarkar” för mönster? av björkfrön efter regn

Torvborrning i morgon efter föreläsning Läs kap 5 -7 Tag med • lunch • bestämingslitteratur (mossor, kärlväxter) • lupp • anteckningsmaterial

reservbilder