MUSKLER Musklerna har som funktion att skapa rrelse

MUSKLER • Musklerna har som funktion att skapa rörelse. När de arbetar alstras dessutom värme som hjälper till att hålla temperaturen i kroppen på rätt nivå. • Vi har cirka 650 muskler, de flesta sitter i ansiktet, som vi kan styra med viljan i kroppen. Dessa viljestyrda muskler utgör hela 40 -50 procent av vår kroppsvikt.

Tre typer av muskler Skelettmuskulaturen är de vi tränar på gym och kan styra med viljan. Vi har cirka 650 sådana muskler i kroppen och cirka 40 -50 procent av kroppen består av dessa muskler.

Den tvärstrimmiga hjärtmuskulaturen finns endast i hjärtat. Det är en uthållig muskel som slår cirka 90 000 slag varje dygn hos en tränad person. Vid konditionsträning blir hjärtmuskeln starkare vilket gör att hjärtat kan pumpa ut mer blod för varje slag och behöver således slå färre slag. Den glatta muskulaturen består av kroppens minsta muskelceller. Du hittar denna muskulatur i de inre organens väggar och i hudens hårresar muskler. Den glatta muskulaturen går inte att styra med viljan utan kontrolleras av det så kallade autonoma nervsystemet.

MUSKELNS UPPBYGGNAD • Skelettmusklerna är uppbyggda av: - en sammandragande del som består av muskelcellerna och skapar själva rörelsen - en elastisk del av bindväv som gör att muskeln kan töja ut sig , bindväven innehåller blodkärl och nervcellstrådar - en viskös del av mestadels vatten som dämpar rörelser inne i muskeln

BINDVÄVENS FUNKTION Bindväven omger varje muskelcell, buntar av muskelceller och slutligen hela muskeln. Bindvävens har tre funktioner; - den håller samman muskeln, - bildar senor och - förser muskeln med blodkärl och nerver. Här ser du hur bindväven omsluter allt i muskeln i en genomskärning av muskeln:

SENOR • Senor fäster musklerna vid skelettet • Den bindvävshinna som omger varje skelettmuskel övergår vid muskelns slut i en sena som fäster vid skelettet. De kortaste senorna är bara några millimeter långa och de längsta är cirka 30 centimeter.

DYNAMISKT OCH STATISKT MUSKELARBETE • När en muskel utför en rörelse (dynamisk kontraktion) görs det i två faser: - koncentrisk fas = här närmar sig ursprung och fäste varandra och det är här som det är som tyngst - excentrisk fas = ursprung och fäste fjärmas och det är här som vi är starkast • Det går också att jobba med muskeln utan någon rörelse. Då hålls muskeln spänd i ett och samma läge och en statisk kontraktion görs.

PROTEIN ÄR VIKTIGT FÖR MUSKELBYGGE • Protein och muskler • Musklerna innehåller till största delen vatten, men det är dessutom den proteinrikaste vävnaden i kroppen då den innehåller cirka 20 procents protein. Därför är det viktigt att äta protein för att inte förlora muskelmassa. • Protein hittar du bland annat i: kött, ägg, mjölkprodukter, skaldjur, fisk, baljväxter, tofu och proteinpulver. • Det rekommenderade intaget av protein per dag är 0, 75 -2 gram per kilo kroppsvikt per dag.

LÅNGSAMMA OCH SNABBA MUSKLER • Vi har två olika muskelfibrer: • De långsamma är röda och innehåller energi. Det gör dem uthålliga, de orkar mer. (maratonlöpare, cyklist) • De snabba är ljusare och innehåller mindre energi. De blir fortare trötta och orkar bara ett kort tag. (sprinter, längdhopp)

MUSKLER OCH TRÄNING • Då en muskel växer, växer även senan och blir starkare. Men det tar längre tid för en sena att bli stor och stark än vad det tar för muskeln. Därför är det viktigt att öka träningsgraden försiktigt för att undvika skador.

MJÖLKSYRA I MUSKLERNA Mjölksyra bildas när muskelvävnaden arbetar anaerobt (med för lite syre). Det sker när behovet av energi är större än tillgången på syre, t ex när du spurtar uppför en lång backe. Hur mycket syre som kommer fram till muskeln har att göra med en rad faktorer; bl a hjärtats pumpförmåga, antal små blodkärl i muskeln (kapillärer) och förmåga hos blodet att transportera och avge syre i muskeln.

ORSAK TILL KRAMP I MUSKLERNA Ø sträckt eller överansträngd muskel, eller Ø man under en längre tid stått, suttit eller legat i en obekväm ställning. Ø vätskebrist, och brist på vissa mineraler Muskeltrötthet som leder till att det blir signalfel i den trötta muskeln som resulterar i kramp

MUSKELSKADOR • En muskelbristning inträffar ofta i samband med en aktivitet eller hastig rörelse. I samband med skadan blir det en blödning och muskeln svullnar. • Vid direkt våld mot muskeln uppstår en krosskada och en blödning. Typfallet är en så kallad ”lårkaka” som är ett väletablerat begrepp inom lagidrott.

Vilka tre olika muskeltyper finns i din kropp? Vilken sorts muskler kan man styra med viljan? Hur är en muskel fäst i skelettet? Vilka olika sorters muskelfibrer finns det i en skelettmuskel? Vilka egenskaper har musklerna? A Hjärtmuskeln B Glatta muskeln a) snabba b) uthålliga C Skelettmusklerna c) långsamma d) viljestyrda e) självständiga