Moral och Etik Moraliska frgor berr frgor om

Moral och Etik Moraliska frågor berör frågor om vad som är rätt och fel/orätt, ont och gott. Andra vanliga begrepp som använd är bör, plikt och rättvisa. Exempelvis: - Är det alltid rätt att tala sanning? - Vad är gott och ont i världen och vad bör man sträva efter? Moraliska problem som är små brukar ordnas in under begreppet etikett (liten etik).

Etik • Det finns tre övergripande infallsvinklar på etik. • 1. Deskriptiv etik: Man beskriver moraliska uppfattningar i en viss grupp, i ett visst samhälle under en viss tid. • 2. Normativ etik: I den normativa etiken tar man själv ställning i etiska frågor och argumenterar för sin ståndpunkt. Inom den normativa etiken diskuterar och undersöker man hur man motiverar olika etiska ståndpunkter. • 3. Metaetik: Man intresserar sig för det moraliska språkets sätt att fungera. Vad innebär egentligen ord som rätt och fel, ont och gott? Vad menar vi med att något är orätt?

Etik – Normativ etik • Det finns en rad olika uppfattningar om vad som är rätt och fel, ont och gott – och därmed vad som är moraliskt bra och värt att eftersträva. Vi ska här stanna vid tre olika paraplybegrepp som var och ett för sig innehåller flera olika inriktningar. • Sinnelagsetik • Pliktetik • Effektetik

Sinnelagsetik • Inom sinnelagsetiken anser man att en handlings avsikt är det viktigaste. Visst kan både själva handlingen i sig och effekterna av handlingen vara av betydelse, men det är själva avsikten eller intentionen bakom som är det viktigaste. • Ex: Man köper blommor till någon för att visa uppskattning, sedan visar det sig att personen är allergisk mot blommor. • För de flesta är emellertid inte avsikt avgörande, även om den har betydelse.

Pliktetik • En plikter anser att visa principer eller handlingar i sig är etiskt riktiga i sig. Det kan vara religiösa regler härledda från Gud eller någon helig skrift, men det kan också regler som härleds ur andra principer som Kants kategoriska imperativ, FN: s deklaration om mänskliga rättigheter eller skolans läroplan. • Ex: Du ska inte ljuga. • En pliktetiker kan ta hänsyn till både avsikten med och effekten av en handling, men det viktiga är om själva handlingen i sig är rätt.

Effektetik • För en effektetiker är själva konsekvensen eller effekten av en handling det viktiga. Man kan säga att det är en effektetikers plikt att eftersträva goda effekter. • Ex: X eftersträvar lycka. • Avsikten bakom en handling kan vara av betydelse i den mån en god avsikt ibland är en del av effekten. En viss typ av effektetik kan också hålla fast vid en del handlingar i sig. • Ex: Du ska inte döda.

Effektetikens problem En renodlad effektetiker ställs inför en rad problem. 1. En effektetiker måste veta vad han/hon vill uppnå. Alltså vad ’goda effekter’ är. Vad som är eftersträvansvärt och gott. - Han/hon måste också skilja på vad som är gott i sig och det som är gott som medel. Pengar är ju sällan något man eftersträvar i sig, utan som ett medel för att uppnå annat som är gott i sig.

Effektetikens problem 2. En effektetiker måste också fråga sig vem som ska få del av de goda effekterna. - Bara jag. (Etisk egoism). - Bara vi. (Gruppegoism). - Alla utom jag. (Altruism). - Alla. (Etisk universalism). Den återkommande frågan är de vilka som inkluderas i detta alla. Alla fria vita män, eller?

Effektetikens problem 3. En effektetiker måste kunna förutsäga konsekvenserna av sina handlingar i stora drag. - Vad kommer en handling att leda till på kort, mellanlång respektive lång sikt?

Effektetikens problem • 4. En effektetiker måste dessutom bestämma sig för om han/hon vill bedöma varje handling för sig eller om han/hon vill följa vissa regler för sitt handlande. - Många effektetiker menar att det är väldigt svårt att bedöma varje enstaka handling för sig, och att det är lättare att bedöma effekterna av en viss typ av handlingar.

Pliktetikens problem 1. En pliktetiker måste kunna tala om vilka principer han/hon stödjer sig på och varför han/hon har valt dem. - Hänvisar han/hon till Gud eller religiösa skrifter kan dessa auktoriteter ifrågasättas. - Hänvisar han/hon till ’självklara’ regler, gäller det att han/hon lyckas övertyga andra om att det är självklara. - Han/hon får inte motivera sina principer med att ’det ger den bästa effekten/resultatet’.

Pliktetikens problem 2. En pliktetikers principer och regler kan krocka med varandra. Ex. Regel att hjälpa andra kan krocka med regeln att inte stjäla/ljuga/döda. - Pliktetikern får inte ta hänsyn till effekterna, utan måste titta på ’handlingarna i sig’ när de rangordna dem. - (Det finns pliktetiker som tar hänsyn till effekterna, men då är de inte helt och hållet pliktetiker).

Pliktetikens problem 3. Det kan vara så att en viss pliktetik, om den tillämpas konsekvent, leder till effekter som är så negativa att även anhängarna av pliktetiken anser att dessa principer är tveksamma/fel. Ex. Abort på Irland/EU – då – nu. Är det rimligt att man som abortmotståndare kräver att också en våldtagen minderårig flicka/kvinna ska föda sitt barn med fara för sitt eget liv?