Miljlogistik Gyngyi Kovcs Lise Meitner Professor Teknisk Logistik

Miljölogistik Gyöngyi Kovács Lise Meitner Professor Teknisk Logistik / LTH

Olika syn på miljölogistik Konservativ – legislativ Konkurrenskraft • Extended producer responsibility • Avfall -> resurs – Individuell vs. kollektivansvar, t. ex. WEEE • Målsättning för avfallsminimering – Materiell avfall – Förpackningsdirektiv • Transportutsläpp – Utsläppshandel – Miljövänlig inköp – val av material – Eco-design – Produktkvalitet • Koldioxidmanagement – Transport: konsolidering, val av transportlag, ruttplanering… – Miljövänlig inköp: lokalisering • Etisk konsumption • Risk management – Operationella risker – Anseende Lunds universitet / Presentation 2011

Grön transport • Makroperspektiv – Utveckling av gods- vs. persontransport • Inkl. transitohandel • Transportpolitik – Val och byte av transportlag – Stadslogistik • Mikroperspektiv – Transportutsläpp – och utsläppskalkulering i flödeskedjan – Utsläppsfaktorer • Vikt, volym, avstånd, hastighet, bränsle • Konsodilering, returtransport Lunds universitet / Presentation 2011

Makroperspektiv – EU & Kyoto Lunds universitet / Presentation 2011 (EEA, 2008)

Val av transportlag • Hur har ni kommit till LTH idag? • På vilka olika sätt kunde man komma hit? • Vilka transportlag finns i godstransport? Lunds universitet / Presentation 2011

Val av transportlag Jämför och ranka enligt • • • Vägtransport Järnvägstransport Sjötransport Flygtransport Rörledning (pipeline) • Transportkostnader • Snabbhet (ledtid) • Pålitlighet (t. ex. leveransprecision) • Utsläpp • Intermodal transport (minst 2 transportmedel med sammanlagt prissättning) • Kombitransport (t. ex. Ro-Ro fartyg) • Elektronisk transport Lunds universitet / Presentation 2011

(EEA, 2008) EU 27 Lunds universitet / Presentation 2011

Transportutsläpp på makronivå CO 2 per transportlag (UK 2004) (Mc. Kinnon, 2007, p. 6 Lunds universitet / Presentation 2011

Användning av transportlag EU Directorate General for Energy and Transport (2004) (Piecyk and Mc. Kinnon, 2008) Lunds universitet / Presentation 2011

Faktorer som påverkar transportutsläpp Mc. Kinnon (2007) Lunds universitet / Presentation 2011

Utsläppskalkulering Per lagerenhet Per butik Lunds universitet / Presentation 2011

Minskning av transportutsläpp Back to basics? • Lokal inköp (vs. globalisering) – T. ex. organisk “närmat” • Vs. – Transportatkonsolidering (minskning av leveransfrekvenser, samdistribution…) – Minska avstånd – Val av transportlag – t. o. m. cykel, elektriska bilar • “Glocalisation” i flödeskedjan Lunds universitet / Presentation 2011 Sky. Sails & WFP, source: WFP, photo Belluga Gmb. H

Koppling till transportkostnader • Olika sätt att minska transportkostnader – Välja transportlag med mindre kostnad (kostnadseffektivitet) • Välja teknologi med mindre variabla kostnader (fordon, alternativ bränsle) – Öka fordons kapacitetsutnyttjande (produktivitet tur och retur) – Minska på avstånd mellan företag i flödeskedjan – Minska på produkternas vikt och volym • Förpackning • Stapling (modularisering av produkter / förpackningar) • Transporterade volymer • Lean & green – mindre utsläpp / spillo -> mindre kostnad Lunds universitet / Presentation 2011

Lean & green • Principer av lean produktion – Minimera materialsbehov • I produktutveckling • Inkl. återanvändning av material och biprodukter – ”Zero failure”, ”zero waste”: minimera brister och slöseri (material, energi, tid) – ”Zero inventory”: minimera lager – inköp ”just in time” (JIT) – Leverantörskontroll • Leverans just in time (flera små leveranser) • Leverantörer lokaliseras nära produktionen – Concurrent engineering: små produkt, och produktionsinnovationer Lunds universitet / Presentation 2011

Flöden och processer Lunds universitet / Presentation 2011

Returlogistik: Fall glasåtervinning Återfyllare Butik (detalj 1 -handel) Konsument . . . Grossist OBS! Riktning av materialflödet i returlogistik Materialflöde (fysisk flöde) Informationsflöde (administrativ flöde) Penningflöde (betalningsflöde) Lunds universitet / Presentation 2011 Olika flöde

Grön logistik vs. returlogistik -Product returns -Marketing returns -Secondary markets Reverse logistics -Recycling -Remanufacturing -Reusable packaging -Packaging reduction -Air and noise emissions -Environmental impact of mode selection Green logistics Rogers and Tibben-Lembke (2001) Lunds universitet / Presentation 2011

Lunds universitet / Presentation 2011

Återvinningsgrad Source: Krikke et al. (2004, p. 25) Lunds universitet / Presentation 2011

Kretslopplogistik • “Closed loop supply chains” (kretslopptänkande i flödeskedjor) – fokus på materialflöde – Användning av begagnade / returnerade varor och material till samma eller olika ändamål – … av samma vs. andra företag (andrahandsmarknad, andra industrier) – Men: förbiseende av transport! • Industriell ekologi – fokus på industriella processer – I en viss industri / sektor – I en region (t. ex. eco-industrial parks) – Längs materialflödet (“integrated” chain management, life cycle assessment) Lunds universitet / Presentation 2011

Integrated chain management Source: Seuring (2004, p. 315) Lunds universitet / Presentation 2011

In 2003, municipal waste per capita reached 577 kg / annum in Western Europe. . Britain’s recycling efforts reduce 10 -15 m tons of carbondioxide emissions / year. This is equivalent to a 10% reduce of transportation emissions = -3. 5 m cars off the road. Lunds universitet / Presentation 2011

Miljölogistiska metoder Avhjälpa/filtrera Återanvända / återvinna Förebygga Godstransporter Utsläpp över stora geografiska områden Avgasreninge Återvinning av fordon, motorer, däck. . . Intermodala transporter Renare / effektivare motorer Lättare fordon med mindre rull- och luftmotstånd Mindre bullriga fordon och vägar Bättre design av fartyg, propellrar, flygplan Bättre fordonsunderhåll Miljöanpassat bränsle Miljöanpassad energiframställning Högre fyllnadsgrad Färre transporter Minimera transportavstånd Effektivare körsätt, lägre hastighet Lager och produktionsanläggningar Avgas- och utsläppsrening Återvinning av byggnader och utrustning Temperaturreglering Val och renhållning av belysning Engergisnål hanteringsutrustning Miljöanpassad energiframställning Produkter och förpackningar Avyttra på miljöstation Producentansvar Flergångsförpackningar Återanvändningsbara produkter Återvinning av material Resurssnål förpackningsdesign Producktdesign som kräver mindre förpackningsmaterial Produktdesign som möjliggör effektiv hantering, återanvändning och återvinning Producentansvar Returlogistik Miljögodkända leverantörer Miljögodkända köpartiklar Miljökravspecifikationer Eliminera slöseri Strukturer och styrning som konsoliderar sändningar och minskar godsflöden och energianvändning Försörjningskedjan Lunds universitet / Presentation 2011 Kursboken, s. 159

Nya områden inom miljölogistik • Konfiguration av leveranskedjor – T. ex. Organisk närmat – Beaktande av klimatrisk i leverantörsval, lokalisering… • Biobränsle, elektriska bilar… • Leverantörsutveckling, kommunal utveckling… • Sociala aspekter i leveranskedjan • Styrning av vattenresurser i leveranskedjan – “Water footprint” av produkter / av leveranskedjor Lunds universitet / Presentation 2011

Water footprints So the average daily diet in California requires some 6, 000 litres of water in agriculture, compared with 3, 000 litres in countries such as Tunisia and Egypt. It takes up to 9, 100 litres of water to grow the soy for one litre of biodiesel, and up to 4, 000 litres for the corn to be transformed into bioethanol. Lunds universitet / Presentation 2011 It takes about one litre of water to produce one calorie from food crops. The actual water requirements differ according to plant, climate (most of the water withdrawn by plants is for cooling through evaporation) and the efficiency of irrigation.

Water scarcity Lunds universitet / Presentation 2011

www. lth. se Lunds universitet / Presentation 2011