Miljansvarigt rddningsvsende Rd och anvisningar om milj och

Miljöansvarigt räddningsväsende Råd och anvisningar om miljö- och klimatanstalter för organisationer och individualer i räddningsväsendet 7. 5. 2012 Finlands Brandbefälsförbund Svenskspråkiga studiedagar 15. 11. 2013 1

På bakgrund • Offentlig diskussion ger fel bild om hur enigt forskarsamhället tänker om klimatförändringen och människors inverkan på den • Räddningsväsendet är inte lös från kommuner och offentlig sektor och därför måste det delta i deras syfte att minska utsläpp • Räddningsväsendets värden är ”mänskligt, professionellt, tillförlitligt” och de inkludera också ansvar för miljön • Frivilliga anstalter tjänar organisation bättre och mötar betydligt mindre förändringsmotstånd än tvångmässiga anstalter som är befallade utanpå 12. 11. 2013 2

Syftet med projektet • Projektet erbjuder ett råd paket för organisationer och individualer i räddningsväsendet för att göra upp och genomföra sitt miljö- och klimatprogram • Kartläggning av räddningsverks och brandkårers aktiviteter och deras miljö- och klimatsynpunkter • Baserad på kartläggning anstaltsförslag och samlat tilläggsuppgift • Förverkligat resultater och utbildning om miljö och klimat • Uppväckat debatt om räddningsväsendets ansvar för miljö och klimat och vad måste man göra för de där sakerna

Styrningsgrupp • Mikko Routala, Västra Nylands räddningsverk (ordförande) • Isto Kujala, Finlands Avtalsbrandkårers Förbund • Kaj Kuusisto, Egentliga Tavastlands räddningsverk • Jyri Leppäkoski, Satakuntas räddningsverk • Magnus Nyström, miljöministeriet • Marko Seppä, Helsingfors räddningsverk • Jyri Seppälä, Finlands miljöcentral • Taito Vainio, inrikesministeriet

Klimatutsläpp i Finland (Mt CO 2, ekv) 90. 00 Avfallshantering 80. 00 Jordbruk 70. 00 Användning av lösningsmedel och övriga produkter 60. 00 Användning av F-gaser 50. 00 Industriprocesser (utan F-gaser) 40. 00 Övrig energi 30. 00 Inrikes transport 20. 00 Industri och byggande 10. 00 Energiindustrin 1990 1995 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Lagstiftning • Miljöskyddslag 86/2000, förnyas • Miljöskyddsförordning 169/2000, förnyas • Klimatskyddslag, förberedas • EUs direktiv om industriutsläpp 2010/75/EU • EUs direktiv om energieffektivitet 2012/27/EU • Räddningslag 379/2011 • Avfallslag 646/2011 • Kemikalsäkerhetslag 390/2005 • Kemikalielag 599/2013 (före 744/1989) • Lag om transport av farliga ämnen 719/1994 • Lag om bekämpning av oljeskador 1673/2009 • Nationell energi- och klimatstrategi 2013 • RIL 259 -2012 – Lågenergibyggande. Lokaler. (bara på finska)

Slumputsläpp av olyckor • De mesta betydande slumputsläppen är halogeniserad dioxiner och furaner (10 % av samlade utsläpp), partikelutsläpp och polyaromatiska föreningar • Sätt att minska är så snabb och effektiv räddning och förstahandssläcking som möjligt, också rätta byggnadsmaterialer är viktiga • Terrängbränder händer mera än 2000 om året, av vilka 1000 är skogsbränder, genomsnittlig brunnit skogsyta är 0, 4 hektar • Oljeskador 3800 om året, vanligen i vägtrafik (inkl. när man tankar), de mesta alvarliga skadorna händer i fartygstrafik • Olyckor som förorsakats av farliga ämnen händer 350 om året, vanligen på vägar, lager och affärer eller tappstationer. • Medel är skyddande av bilars tankar, absorptionsmedel i långtradarn, engagemang i oljeskadeskydd av fartyg och avrinningsbassänger i servicestationer

Arbete på brandstation – Anskaffning • Man kan lägga utsläpp-, materialeffektivitet- och andra krav till anskaffningsdefinieringar • Gemensamma inköp för att öka storlek av beställningar och att förbättra anskaffningskunnande (Räddningsverkens partnerskapsnätverk som grundorganisation? ) • När man prefererar imhemska produkter det är vanligen också miljö- och klimatvänligt • När man väljer livsmedel, inhemska och vegetariska val är bättre. Också man borde preferera livsmedel som har högsäsong. • Sertifikater (Ekologiskt, Rejäl handel, Nyckelflaggan, Miljömärket svanen) hjälper konsumenter

Arbete på brandstation Avfallshantering • Avfallshantering tillräcklig och ändamålsendig • Minskning av livsmedel- och andra avfall genom bevakning av avfallsmängd • Minskning av livsmedelsvinn genom möjlighet att ta mera mat • Förbättring av avfallshantering genom olika avfallsbehållare • Avfallshandböcker och andra materialer till brandstationer • Minskning av förpackningsavfall genom att välja produkter med mindre förpacning och genom att preferera större packningar när det orsaker inte mera förlust • Inga solitt avfall, flottyrer eller skadliga kemikaler i avlopp

Arbete på brandstation– Värmning och energieffetivitet • Det mesta energieffektiv val är fjärvärme från gemensamma produktionsanläggningar (speciellt i städer) • Jordvärme-, luft-vatten- och frånluftpumpar förbättrar energieffektivitet i fastigheter (speciellt utanför städer) • När man minskar rumstemperatur på en grad, sänker energikonsumtion på 5 % • Värmeläckor i fönster, dörrar och andra öppningar, lämnat utryckningsfordon och öppna dörrar, söndra värmeanläggningar, tappat värme från maskiner och andra tappat värme, användning av gardiner • Dessa sätten skyddar klimat men andra fördelar är bättre försörjningsberedskap, sänkande energikostnader och andra mindre utsläpp • Man kan också använda tak för energiproduktion

Arbete på brandstation – elmaskiner och anvädning av vatten • Effekter och storleker av apparater tillräckliga men inte för stora • Kyl- och frysskåp sklit från värmekällor • Apparater igång bara när man kör dom • Passningsläge off • Fjäranvändning av elapparater • LED ljus, rörelsedetektorer • När det är ändamålsendigt, borde man använda kall vatten • Förnuftig användning av vatten • Bevakning av konsumtion av vatten och vattenmätarn • Duschmunstycken på kranar • Man borde tvätta bara smutsiga bilar

Räddning – användning av släckvatten och -medel • ”Tsup, tsup” -metoden minskar skador av släckvatten men också avloppsvatten från släckning • Avlopp borde vara enkla att stänga, kemikalieranläggningar i områden med grundvatten borde ha avrinningsbassänger <brandsyner • Avloppvatten i avloppsvattenreningsverk har gränsvärden -> sammarbete i räddning med vattenförsörjningsverk • Miljövänlighet och arbetarskydd som anskaffningsdefinieringar när man skaffar släckningsmedel – det finns redan bra val • Effektiv räddning är primärt också för minskning av utsläpp

Räddning – utryckningsfordon • Nationell mål är införande av nya motortekniken och ja byggande av infrastruktur för lågemissionsbilar • EUs mål är lägre emissioner för lastbilar (det betyder att man kan hitta bättre val på marknaden) • Exemplar från London och Ghent: • Ersättä existerande fordon med t. ex. el- och naturgasbilar • Användning av biodieselblandning har uppsköt, därför att beskattning är oklar och man väntar på biodiesel av andra generation som är miljövänligare • Förbättring av utnyttjandegrad av bilbestånd med reserveringssystem • Kurser för miljövänlig och ekonomisk körvana

Case Arctech: eldriven industriräddningsbil (1)

Case Arctech: eldriven industriräddningsbil (2)

Case Arctech: eldriven industriräddningsbil (3) • Mercedes-Benz Vito E-Cell • Primärt första hjälpen och transport av patienter • Aktionsradie 130 km med full laddning, egen fast laddapparat, men det är också möjligt att ladda med vanlig 220 V el • Livloppkostnader är lite större än med vanlig dieselbil, men det argumenteras med förmånlig publicitet (ersta i sitt slag) • Högst hastighet 80 km/h, men man kan inte köra så hastigt på industriområdet • Infört från Veho, införande i juni 2013 • Inga lokala utsläpp, ingen trafikbuller • Mera information: Jouni Janhunen, jouni. janhunen(a)arctech. fi, 050 4285 420

Räddning – övning (1) • Många lika miljösynvinklar som med räddning, men när man övar sig, kan man också påverka använt materialer och avfallshantering bättre • Traditionell brandövning med ved ersättas med flytgas, som minskar cancerframkallande exposition av deltagarn • Grundsats är att man borde använda rena bränslen och bränna dom rent, solida bränslen ger naturlig färg för rök, men flytgas har mindre utsläpp • Små partiklar påverkar klimat genom många verkningsmekanismer (smälter snö, men kyler luft genom dispersion av strålning) • Beräkningsmässigt ved är utsläpplös, därför att det återvänder tillbaka. Koldioxidutsläpp av naturgas är 198 g CO 2 / k. Wh.

Räddning – övning (2) • Partiklar och gifter når med utrustning <- Skellefteå modell • Fluorlösa släckningsskum som består alkohol • Ingen övning i områden med grundvatten • Plikt att veta om miljösynpunkter (Miljöskyddslag) • Avrinningsbassänger eller annat samlingssätt (också för olyckor) • Placerat förnuftigt (avstånd från brandstationer och trafiks utsläpp) • När man övar sig räddning från fordon måste man använda ”torra” bilar, som förs till avfallshantering • Hög utnyttjandegrad av övningsutrustning minskar utsläpp

Förebyggande av olyckor säkerhetskommunikation • Den bästa olyckan är förebyggt olycka • Person- och miljösäkerhet har samband. Till exempel rätt användning av eldstad förbättrar båda. • Trafiksäkerhet förbättrar när man kör ekonomiskt (= lungt) och det är också miljövänligt • Säkerhet av elapparater kan förbättras t. ex. med tidkoppel och spisvakter som minskar igång glömmat apparater och det minskar energikonsumtion • Onödiga pappermaterial borde undvika -> miljöbelastning och kostnader minskas • Tomgång med lastbil förbrukar bränslet 2, 5 – 3, 5 l / h • Man borde använda flytgasbassänger för primärsläckning, ej brännolja

Förebyggande av olyckor – Distansservicer och videokonferenser • Elektronisk material är tillgänglig oberoende av tid och plats och därför redan kundvänligare. Det också minskar behov för pappermaterial och för tjänsteresor. • Man kopiera elektronisk material gränslöst, som menar att material borde produceras bara en gång och sen kan man förmedla den så bredt som möjligt • Servicer i sociala medier produceras i kamratnätverk som betyder att kunder ta del att producera servicer dom själv • ICT konsumerar 10 – 20 % av el • Videokonferensmöjligheter minksar utsläpp av tjänsteresor • Videokonferensmöjligheter i seminarer gör det möjligt att följa bandat sändning. Men det försavagar interaktion • Möjligheter för distansarbete beror på arbetsuppgifter, men ibland distansarbete är bra för arbetande och miljö

Tjänsteresor (1) Utsläpp av resande buss, full (50 passagerare) Intercity-tåg Pendolino-tåg buss, 12 passagerare flygplan, utrikes resor längre än 463 km bil, ensam flygplan, inhemska resor längre än 463 km bilfärja, Finland-Sverige bilfärja, Finland-Estland flygplan, resor kortare än 463 km snabb bilfärja, Finland-Estland 0 50 100 150 200 CO 2 -ekvivalent g / passagerare km 250 300 350 400

Tjänsteresor (2) + Internet + med tåg + buss + samåkning + ta behövliga saker med - ensam med bil - med flygplan - med färja

På väg till arbetet + till fots + med cykel + med kollektivtrafik • Sätt av arbetsgivare: • Tjänstecyklar • Kilometertävling eller annat sätt att mana gå till fots eller med cykel till arbetet • Tjänstebiljett för kollektivtrafik • Kostnader av parkering till användare • Ingen bilförmån, mer lön.

Andra tekniska aktiviteter • Räddningsverken och brandkårer har t. ex. reparationsverstäder som har sina egna miljö- och klimatregler och -synpunkter • Kemikaler (hydrauliska oljor, bilfärger, tvättmedel…) borde vara miljövänliga och säkra att använda • Praktisk återvinning av materialer och komponenter

Miljöledningssystem • Först kartläggning av verksamheter • Numerisk information om t. ex. avfall, energi- material- och vattenkonsumtion och användning av miljöskadliga kemikaler hjälper • Miljö- och klimatmål som är klara, mätbara och tillräckliga • Tidtabeller och regelmässig kontroll • Ansvariga personer och tillräckliga resurser för alla sätt • Ledning och andra personer i organisation ger godkännande • Inre kommunikation

Miljöledningssystem

Miljöledningssystem • Miljö- och klimatverksamheter behöver väl lett system • Miljöledning är lättare när man grundar standardiserad ledningssystem. Sertificat ger trovärdighet i och utom organisation • Till exempel Ekokompassi eller ISO 14001: 2004 • Möljigt att ta nytta av imagefördelar: http: //www. manchesterfire. gov. uk/media/186033/sustainability _policy_2012. pdf - Manchester modell http: //www. sppl. fi/files/1972/Kestavan_pelastustoimen_periaat teet_-_luonnos_6_5_2013. pdf - förslag för modell i Finland

Tack!