Metod fr vervakning av komplikationer till luftvgsinfektionerna otit

Metod för övervakning av komplikationer till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit och sinuit En uppföljningsmodell baserat på data från Stockholms läns landsting Metodbeskrivning 2015 -06 -29 Sid .

Bakgrund Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att övervaka antibiotikaförbrukningen med syfte att bevara antibiotika effektivt i framtiden för människor och djur. Det finns en klar koppling mellan antibiotikaanvändning och resistensutveckling. All användning påverkar den totala resistensutvecklingen och en optimal antibiotikaanvändning är därför mycket viktig. Lika viktigt som att antibiotika inte används i onödan är att alla patienter som behöver antibiotika också behandlas med det. Sedan 1992 har antibiotikaförskrivningen på recept minskat med en tredjedel i Sverige och bland barn 0 -4 år mer än halverats. Detta har medfört diskussioner om risk för underbehandling med antibiotika. Vissa ovanliga infektioner har ökat de senaste åren. Det gäller bl. a. invasiv streptokocksjukdom och retrofaryngeal abscess. Vad dessa ökningar beror på är dock oklart. Ökningen har framförallt skett i åldersgrupper över 40 år. Faktorer som kan vara associerade med denna ökning är bl. a. naturlig epidemiologisk fluktuation, stigande ålder i befolkningen, stigande komorbiditet, medicinering med läkemedel som ökar risken för infektion men också minskad behandling av icke allvarlig grundinfektion som skulle kunna leda till allvarligare infektion eller komplikation. Det är av stor vikt att försöka kartlägga orsakerna till denna ökning. Sid .

Syftet med detta projekt var att bygga en uppföljningsmodell för att kontinuerligt identifiera eventuella komplikationer till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit, sinuit samt sinuit/övre luftvägsinfektion samt undersöka om risken för komplikation efter primärinfektion var högre eller lägre med eller utan antibiotikabehandling vid primärinfektion. Syftet var också att bygga en modell för att övervaka epidemiologin för otit, tonsillit och sinuit/övre luftvägsinfektion samt komplikationer till dessa. Sid .

Projektgrupp Denna uppföljningsmodell har tagits fram av: Thomas Cars – Enheten för Analys & Utvärdering, Stockholms läns landsting (SLL) Irene Eriksson – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL Anna Granath – Karolinska Universitetssjukhuset Jenny Hellman – Folkhälsomyndigheten Christer Norman – Folkhälsomyndigheten samt SLL Anders Ternhag – Folkhälsomyndigheten samt Karolinska Universitetssjukhuset Björn Wettermark – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL Sid .

Metod — Typ av studie samt studieperiod Projektet består av två delar: 1. En prospektiv populationsbaserad kohortstudie som följer individer som diagnosticerats med en luftväginfektion med syfte att studera eventuella komplikationer. För denna del av projektet är första tidpunkt för inklusion den 1 januari 2011 och fortsätter därefter löpande. 2. En deskriptiv del som studerar prevalensen av samtliga luftvägsinfektioner samtliga komplikationer. Denna del av projektet startar den 1 januari 2007 och fortsätter löpande. 1 januari 2011 (Analytisk del) Bred pil mot 1 januari 2007 (Deskriptiv del) Sid . Löpande

Metod — Datakällor • Modellen använder data från Stockholms läns landstings administrativa uppföljningsdatabas (VAL) och inkluderar diagnosinformation för individer skrivna i Stockholm • Följande information inkluderas i denna modell: - Uppgifter om uthämtade receptförskrivna läkemedel - Diagnosinformation från primärvård - Diagnosinformation från specialiserad öppenvård - Diagnosinformation från slutenvård Sid .

Metod —Episod av primärinfektion 1. Samtliga registrerade diagnoser av en primärinfektion (se bild 11, 13, 15) identifieras 2. Om två eller fler diagnoser inom samma primärinfektion registrerats efter varandra (hos samma individ) skapas en episod. Episoden börjar med den första diagnosen och avslutas med den sista. En episod kan dock tillåtas att avslutas med en expedition av ett luftvägsantibiotika* om detta expedierats inom 3 dagar** efter senaste registrerade diagnosen inom episoden. 3. Har det passerat mer än 31 dagar mellan registrerade diagnoser klassificeras den senare diagnosen som en ny primärinfektion och en ny episod skapas. Episoden avslutas om en komplikation registreras (se bild 12, 14, 16) Ev. expedition av luftvägsantibiotika Registrerad diagnos Ev. komplikation Registrerad diagnos ≥ 31 dagar Episod * För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17 ** Fångar individer som förskrivits luftvägsantibiotika enligt aktiv expektans Sid . Ny episod

Metod — Indexdatum och uppföljningsperiod • Indexdatum är tidpunkten för den första diagnosen inom en episod. • Om episoden endast består av en registrerad diagnos pågår uppföljningstiden med avseende på komplikationer i 31 dagar från indexdatum. Om episoden består av fler registrerade diagnoser samt en eventuell expedition av luftvägsantibiotika (se definition episod av primärinfektion) påbörjas uppföljningen från indexdatum och pågår 31 dagar efter episodens slut. (Se bild 12, 14, 16 för inkluderade diagnoser för komplikationer) Tid inom episod + 31 dagar Indexdatum Reg diagnos Uppfölning episod Sid .

Metod — Exklusionskriterier 1. Luftvägsinfektionen exkluderas om den första diagnosen i en episod registrerats inom slutenvård Samtliga vårdhändelser med minst en registrerad diagnos Exkluderas Luftvägsinfektioner som inleds med en diagnos registrerad inom slutenvård Exkluderas Luftvägsinfektioner där information saknas under uppföljningstiden Exkluderas Luftvägsinfektioner hos individer med ett ogiltigt personnummer 2. Episoder av luftvägsinfektioner där vi saknar information under uppföljningsperioden* 3. Individer med ett ogiltigt personnummer (t. ex. ett sk. reservnummer som då omöjliggör länkning av data i databasen) * Orsak är oftast utflytt från SLL eller dödsfall Sid . Studiepopulation

Metod — Definition antibiotikaexponering • En luftvägsinfektion klassificeras som behandlad med antibiotika om en expedition av ett luftvägsantibiotikum* ägt rum någon gång under episoden dvs. från indexdatum till episodens slut. Expedition av luftvägsantibiotika Episod • Om en episod avslutas med en komplikation och expedition av antibiotika sker samma dag som diagnos för komplikationen räknas denna primärinfektion om ej exponerad för luftvägsantibiotika. Indexdatum Reg. diagnos * För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17 . Expedition av luftvägsantibiotika Klassificeras som ej exponerad Episod Sid Ev. komplikation

Inklusionskriterier - Otit • I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad öppenvård med en registrerad otitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare inkluderas. • Otitinfektioner identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD 10 – H 660 – Akut varig mellanöreinflammation – H 669 – Mellanöreinflammation, ej specificerad som varig eller icke varig – H 669 P – Mellanöreinflammation, ej specificerad * Se exklusionskriterier (sidan 9) Sid .

Komplikationer - Otit Följande komplikationer analyseras (diagnoser enligt ICD 10): • Mastoidit: – H 700 – Akut mastoidit – H 702 – Petrosit – H 709 – Mastoidit, ospecificerad • Meningit: – G 000 – Meningit orsakad av H. Influenzae – G 001 – Meningit orsakad av pneumokocker – G 002 – Meningit orsakad av streprokocker – G 003 – Meningit orsakad av stafylokocker – G 009 – Bakteriell meningit, ospecificerad - Meningit och mastoidit analyseras separat - Endast diagnoser av mastoidit respektive meningit som registrerats i slutenvård inkluderas. - För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan komplikationsdiagnoser Sid .

Inklusionskriterier - Tonsillit • I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad öppenvård med en registrerad tonsillitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare inkluderas. • Tonsillit identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD 10 (3 -ställig ICD 10 samt ICD 10 för primärvård): – J 02 – Akut faryngit – J 03 – Akut tonsillit * Se exklusionskriterier (sidan 9) Sid .

Komplikationer - Tonsillit Följande komplikationer analyseras (enligt ICD 10): • Samtliga komplikationer analyseras separat • Halsböld: – J 36 – Halsböld • För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan komplikationsdiagnoser. Detta gäller för halsböld, retrofaryngeal och parafaryngeal abscess samt invasiv Grp. A streptokockinfektion. För reumatisk feber selekteras endast individens första diagnos (dvs. individen kan i modellen endast ha en episod med reumatisk feber. ) • För att klassificeras som en halsabcess respektive Grp. A streptokockinfektion ska dessa diagnoser registrerats inom slutenvård. För peritonsillit och reumatisk feber tillåts diagnos registrerad både inom öppen- och slutenvård. • Halsabscess: – J 390 – Retrofaryngeal och parafaryngeal abscess • Invasiv Grp A streptokockinfektion: – A 400 – Sepsis orsakad av streptokocker grupp A – A 409 – Streptokocksepsis, ospecificerad – M 726 – Nekrotiserande fasciit • Reumatisk feber: – I 00 – Akut reumatisk feber utan uppgift om hjärtsjukdom – I 01 – Akut reumatisk feber med hjärtsjukdom Sid .

Inklusionskriterier - Sinuit • I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad öppenvård med en registrerad sinuitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare inkluderas. • Sinuiter identifieras genom följande diagnoskoder (enligt ICD 10): – J 010– Akut maxillarsinuit – J 019 – Akut sinuit, ospecificerad – J 01 (primärvård) – Akut sinuit • För analyser av komplikationen etmoidit selekterades förutom sinuitdiagnoser även diagnoser vid övre luftvägsinfektioner (ÖLI): – J 060 – Akut laryngofaryngit – J 069 – Akut övre luftvägsinfektion, ospecificerad – J 06 (primärvård) – Övre luftvägsinfektion * Se exklusionskriterier (sidan 9) Sid .

Komplikationer - Sinuit Följande komplikationer analyseras (enligt ICD 10): • Pansinuit: – J 014 – Akut pansinuit • Orbita abscess: – H 050 – Akut inflammation i ögonhålan • Hjärnabscess: – G 062 – Extradural och subdural abscess, ospecificerad • Etmoidit – J 012 – Etmoidit - Samtliga komplikationer analyseras separat - Endast diagnoser som registrerats i slutenvård inkluderades. - För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan komplikationsdiagnoser. Sid .

Luftvägsantibiotika som inkluderats i denna modell Sid .

Information kring metoden Stockholms läns landing (SLL) och Folkhälsomyndigheten avser att vetenskapligt publicera denna modell inklusive resultat från SLL. Då det finns önskemål från andra landsting att bygga motsvarande modell har vi valt att publicera denna metodbeskrivning innan vetenskaplig publikation. Av denna anledning vill SLL och Folkhälsomyndigheten få kännedom när och om metoden används samt att det refereras till SLL/Folkhälsomyndigheten vid eventuell presenation av resultat. Kontaktpersoner: SLL: Thomas Cars (thomas. cars@sll. se) Folkhälsomyndigheten: Jenny Hellman (jenny. hellman@folkhalsomyndigheten. se) Sid .