MEDBORGARE OFFENTLIGHET OCH VETENSKAPLIG KUNSKAP Problem Frtroende fr

MEDBORGARE, OFFENTLIGHET OCH VETENSKAPLIG KUNSKAP

Problem • Förtroende för vetenskapen? • Kunskapsasymmetri mellan experter vs. icke-experter • Vilka former för deltagande (participation) finns egentligen?

Förtroende för vetenskapen?

Vad säger statistiken? Vad menas egentligen med ”förtroende för vetenskapen”? Har mätts i Sverige bla av SOM-institutet, Vetenskap & Allmänhet Statistik från 2018 : https: //va. se/downloads/varapport 2018_6. pdf

https: //som. gu. se/digital. Assets/1693442_sprickor-i-fasaden. pdf

Kunskapsasymmetri mellan experter vs. icke-experter

Teoretiska perspektiv från STS/Vetenskapsteori • Kunskapsasymmetri mellan experter vs. icke-experter • Ny kunskapsproduktion • Demokratisering av forskning • För er: Vilken kontext (kunskapsproduktion) kommer ni att verka inom? Hur ser forskningen ut betrf. hur kunskapsproduktionen förändras?

Vetenskap, risk och demokrati Modernitet -Sociologisk diskussion

Asymetri mellan expertis och medborgare – fallet med fårfarmarna i England • Ett kommunikativt misslyckande • Social och kulturell context • “Local knowledge”/lokal kunskap • The deficit model • Myndigheter, medborgare och vetenskaplig kunskap • Public understanding/engagement of/in Science • Teoretiska perspektiv/STS/Vetenskapsteori

Olika sätt att “göra reda” för nya förhållanden – Lidskog och Callon

New production of knowledge Mode I till Mode II • Mode I: Hierarkiskt, interna kontroll system och disciplinärt • Mode II: Icke-hierarkiskt, heterogen, öppen • • • “Mode II-samhälle”: Decentralisering Deliberation/Demokrati Kontextuell kunskap Vem?

Post-normal vetenskap • • Thomas Kuhn Normalvetenskap “Ut från labbet”: Post-normal vetenskap Interdisciplinaritet “Lokal kunskap” Öppenhet Vem?

Citizen Science/Medborgarforskning • Social och kulturell context • “Local knowledge”/lokal kunskap/”glocal” kunskap • The deficit model • Demokratisering/Inklusion

Former av Citizen Science Klassificering Aktivism/Civic Science Representation

Callon: Public Education model (M 1) Universalism vs. Partikularism Vetenskapen lär allmänheten (ej omvänt) Vetenskapen autonom från ”samhället” (men inte oberoende) Teknovetenskap → framgång Institutionellt förtroende viktigt Skiljer mellan objektiva och subjektiva risker

Callon: Public debate model (M 2) Vetenskapen är universell men inte ”överallt”. Vetenskapens specialiesering blir ett problem. Dialogiskt perspektiv på medborgare (debattarenor, stakeholderdialoger). Risk politiseras Allmänheten har ”lokal expertis”

Callon: Co-production model (M 3) Universalism/partikularism är den cetrala spänningen ”Concerned publics” (affekterade grupper) Aktiv roll hos affekterade grupper Kollektivt lärande (ex. mellan laboratorium och lokala omständigheter). Legitimitet och förtroende är beroende av gemensamma intressen (intressement).