Margareta Kristensson Ntverket Hlsofrmjande sjukhus och vrdorganisationer Behovsbaserad

Margareta Kristensson Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer

Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - hälsovinster för patienten Målformulering Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad 9 oktober 2009 Sida 2 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Prioritering

Tre nivåer § Politisk nivå § Tjänstemän § Verksamhet 9 oktober 2009 Sida 3 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Modell över den landstingsövergripande styrningen Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m. m. Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnden Verksamhetsfokus - Verksamhetsplan - Riktlinjer Behovsfokus - Verksamhetsplan - Uppdrag - Avtal Landstingsdirektören Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions 9 oktober 2009 Sida 4 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna enhet Produktions-enhet

Tre nivåer – olika uppdrag § Politisk nivå Beskriva inriktning och mål § Tjänstemän Omforma politiska mål till uppdrag § Verksamhet Genomföra i klinisk vardag 9 oktober 2009 Sida 5 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Tre nivåer – olika uppdrag – samma målbild? ? § Politisk nivå Beskriva inriktning och mål § Tjänstemän Omforma politiska mål till uppdrag § Verksamhet Genomföra i klinisk vardag 9 oktober 2009 Sida 6 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Harriet Hedlund Västerbottens läns landsting Agneta Niklasson Landstinget i Östergötland

Landstingets vision § År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning 9 oktober 2009 Sida 8 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Lars Hagberg Landstinget i Örebro

Hälsoekonomi är § Ekonomisk vetenskap tillämpad på området hälsa § Samhällsekonomiskt perspektiv § ”Intäkterna” är i form av hälsovinster § Värdet för individen av hälsovinst är en viktig del 9 oktober 2009 Sida 10 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Hälsoekonomi kan § Visa om en metod är kostnadseffektiv jämfört med en annan § Vara underlag för prioriteringsbeslut 9 oktober 2009 Sida 11 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Modell för ekonomisk utvärdering Kostnad A Program A Konsekvens A Val Kostnad B 9 oktober 2009 Sida 12 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Program B Konsekvens B

Innehåll i ekonomisk utvärdering Ökade behandlingskostnader Hälsovinsten för den enskilde Minskade kostnader för vårdkonsumtion Minskade kostnader för produktionsbortfall 9 oktober 2009 Sida 13 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Exempel sjukvårdsbehandling Ohälsotillstånd 9 oktober 2009 Sida 14 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Åtgärd Ökad livskvalitet Vunna QALY och minskade kostnader

Exempel prevention Tillstånd (med god eller dålig hälsa) 9 oktober 2009 Sida 15 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Åtgärd Minskad risk för ohälsa Vunna QALY och minskade kostnader

Den etiska plattformen § Människovärdesprincipen § Behovs- och solidaritetsprincipen § Kostnadseffektivitetsprincipen 9 oktober 2009 Sida 16 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Kostnadseffektivitetsprincipen § Rimlig relation mellan kostnader och effekt § Effekt mäts i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet § Tillämpas endast vid jämförelse av metoder för behandling av samma sjukdom § Underordnad behovs- och solidaritetsprincipen 9 oktober 2009 Sida 17 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Tillämpning i praktiken § Ofta avvägning mellan behov och kostnadseffektivitet. På oklara grunder § Används för jämförelser mellan sjukdomsgrupper § Oklart vilka kostnader, intäkter och hälsoeffekter som ska beaktas, t. ex. – individens kostnader – produktionsbortfall – hälsovinst för sjukdomstillståndet eller all hälsovinst 9 oktober 2009 Sida 18 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

TLV: s och Socialstyrelsens tillämpning § Ofta avvägning mellan behov och kostnadseffektivitet. På oklara grunder § Används för jämförelser mellan sjukdomsgrupper § Oklart vilka kostnader, intäkter och hälsoeffekter som ska beaktas, t. ex. – individens kostnader – produktionsbortfall – hälsovinst för sjukdomstillståndet eller all hälsovinst 9 oktober 2009 Sida 19 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Britt-Marie Brinkmo Landstinget Halland

Varför samhällsekonomisk analys om stroke? § I Halland insjuknar ca 900 personer varje år i stroke § Genom bättre behandlingsmetoder överlever allt fler men med nedsatt autonomi eller funktionshinder som följd. § Stroke går att förebygga genom att uppmärksamma riskfaktorerna högt blodtryck, diabetes, rökning och förmaksflimmer § Stroke är en av de sjukdomstillstånd som förväntas öka till följd av ändrade levnadsvanor och ökad medellivslängd. § Var har samhället och individen att vinna genom att färre insjuknar?

Patienternas åldersfördelning vid insjuknandet i stroke uppdelat på vårdat sjukhus Sjukhuset i Varberg Insjuknande Länssjukhuset i Halmstad Hela Halland <65 år 65 -74 år 75 -84 år >84 år Totalt <65 år 65 -74år 75 -84 år >84 år Totalt Samtliga 66 96 117 95 374 68 108 140 75 391 765 18 % 26 % 31 % 25 % 100 % 17, 4 % 27, 6 % 36 % 19 % 100 % - Antal Andel

Procentfördelning per diagnosgrupp uppdelat på ålder och vårdat sjukhus Sjukhuset i Varberg Diagnosgrupp Hjärnblödning (ICD-kod I 61) Hjärninfarkt (ICD-kod I 63) Akut cerebrovaskulärt insjunkande (ICD-kod I 64) Total andel <65 år 65 -75 år 75 -84 år Länssjukhuset Halmstad >84 år Alla åldrar <65 år 65 -75 år 75 -84 år >84 år Alla åldrar 21 % 6% 9% 4% 9% 16 % 22 % 9% 5% 13 % 74 % 88 % 85 % 89 % 85 % 84 % 78 % 90 % 92 % 86 % 5% 6% 6% 7% 6% 0% 0% 1% 3% 1% 100 % 100 % 100 %

Transport Risker Sjukdomsdebut Akutvård Eftervård Öppenvård Rehabilitering Förebyggande Datainsamling Kommunal omsorg Hälsa Klinisk data t e x typ av skada, diagnos, svårighet Patientegenskaper t e x Ålder, kön, boende Kostnadsstruktur Produktionsbortfall Dödsfall Livskvalitet QALY Samhällskostnad Kostnad för landsting Kostnad för kommun Kostnad för individ

Samhälliga merkostnaden per patient första året efter insjuknade i Varberg Insats Procentuell andel patienter Slutenvård akut + strokeenhet Åldersgrupp <65 år 65 -74 år 75 -84 år >84 år Alla 18 % 26 % 34 % 22 % 100 % 54 000 62 000 66 000 62 000 20 000 11 000 10 000 7 000 11 000 51 000 17 000 4 000 14 000 10 000 9 000 7 000 9 000 -3 000 -4 000 -5 000 -3 000 132 000 99 000 81 000 76 000 93 000 34 300 35 700 38 000 32 000 35 000 166 300 134 700 119 000 108 000 128 000 177 000 0 33 000 343 300 134 700 119 000 108 000 161 000 Slutenvård eftervård/rehab/geriatrik Öppenvård - dagrehabilitering Öppenvård Läkare/Sjuksköterska Merkostnadsanalys Total merkostnad för sjukvård Total merkostnad för kommunal omsorg Kostnad individer (a) Totala direkta merkostnaden Produktionsbortfall Total merkostnad per patient

Samhällskostnaden för samtliga strokefall i Halland under 2007 Typ av vård Totala kostnader Sjukhuset i Varberg Akut slutenvård + stroke enhet Eftervård slutenvård/ rehab, geriatrik Öppenvård/Rehab, närsjukvård Total kostnad för kommunal omsorg Totala direkta kostnader Totala indirekta kostnader Totala samhällskostnaden Länssjukhuset i Halmstad Halland 23 200 000 12 500 000 35 700 000 4 100 000 16 400 000 20 500 000 8 600 000 7 000 15 600 000 35 900 000 71 800 000 13 900 000 14 800 000 28 700 000 49 800 000 50 700 000 100 500 000 11 700 000 12 000 23 700 000 61 500 000 62 700 000 124 200 000

Reflektioner § Stroke kostande totalt 124 miljoner kronor för Halland år 2007 § Halland har likvärdig samhällskostnad och självskattad hälsa jämfört med övriga riket § Bidra som kunskapsunderlag vid dialog om fördelning av hälso- och sjukvårdens resurser § Modellen kan användes för att beräkna vinsten på hälsofrämjande arbete § Modellen kan utvecklas om man vill studera kostnadseffektiviteten mellan olika behandlingar och förebyggande arbete och prognoser om framtida behov.

Eva Stjernström Landstinget i Värmland

Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2009 9 oktober 2009 Sida 29 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Uppdrag § För att klara morgondagens utmaningar har landstinget och kommunerna i Värmland gemensamt formulerat ett uppdrag. § Huvudmännen har bedrivit ett gemensamt utvecklingsarbete i seminarieform med de politiska och tjänstemannaledningarna, Nya Perspektiv. § Gemensam verksamhetsutveckling styrt av tre ledord; medborgarperspektiv, samverkan och respekt. § Fyra prioriterade områden har identifierats: – Den sårbara familjen – Riskbruk och riskbeteende – Psykisk ohälsa – Äldres hälsa 9 oktober 2009 Sida 30 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Uppdrag forts § Riskbeteende och riskbruk: – Förebygga övervikt och fetma samt främja hälsa hos barn och ungdomar i Värmland genom goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. – Minska andelen som röker i den värmländska befolkningen. – Fortsatt minskning av riskbruk av alkohol i alla åldersgrupper. 9 oktober 2009 Sida 31 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Uppdrag stroke; § Nationella riktlinjer för Strokesjukvård; rekommendationer inom prevention, diagnostik, behandling och rehabilitering. § Socialstyrelsen förutsätter att riktlinjerna påverkar resursfördelningen inom strokesjukvården. § Systematiskt arbeta med att förbättra levnadsvanorna. § Erbjuda intravenös stroketrombolys (Rädda hjärnan). § Vård på stroke enhet; akut omhändertagande och rehabilitering. § Effektiva vårdkedjor med kontinuitet. § Delaktighet och inflytande: – Individuellt framtagen rehabiliteringsplan, - vid behov samordnad rehabiliteringsplan – Strokedrabbade och deras närstående erbjuds patientutbildningar enligt ´”læring og mestring”. Erfarna brukares kompetens kompletterar kompetensen hos hälso- och sjukvårdspersonalen. 9 oktober 2009 Sida 32 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Ann Stokland Kungälvs sjukhus

Ur Västra Götalandsregionens budget 2008: ”Alla sjukhus inom regionen ska ingå i Nätverket för hälsofrämjande sjukhus. ” 9 oktober 2009 Sida 34 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Patientinriktat Exempelvis: § Hälsovinstmätningar § Patientundervisning av olika slag § Motiverande samtal § Patient-/brukarråd 9 oktober 2009 Sida 35 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Befolkningsinriktat § Hälsofrämjande – eget målområde i närsjukvårdsplanen § Kompetensgrupp – kommun/folkhälsa, primärvård, sjukhus § Gemensamma utbildningar för primärvård, kommun och sjukhus (t. ex. inom strokevård) § Skaderegistrering § Medverkan i olika arrangemang 9 oktober 2009 Sida 36 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Personalinriktat Exempelvis § Friskvård § Utbildningar och seminarier § Chefutvecklingsinsatser § 60 -tal hälsoinspiratörer 9 oktober 2009 Sida 37 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Beställning/överenskommelse för Kungälvs sjukhus STROKE § Uppdrag – registrera i Nationella strokeregistret § Resultatet följs upp regelbundet § Andel registrerade § Utfall > 99% § Andel stroke och TIA som vårdas på strokeenhet § Utfall ca 90% § Målrelaterad ersättning 9 oktober 2009 Sida 38 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Indikatorer § Hälsovinstmätningar § Fa. R – fysisk aktivitet på recept § Rökning § Alkoholförebyggande § Övervikt § Motiverande samtal § Målrelaterad ersättning 9 oktober 2009 Sida 39 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Eva Stjernström Landstinget i Värmland

Uppföljning § Primärprevention – Uppföljning av genomförande av hälsosamtal i primärvården, förebygga riskmarkörer genom livsstilsåtgärder och läkemedel (andelen utbildade i Motiverande samtal, antal Fysisk aktivitet på Recept (Fa. R) § Följsamhet till nationella riktlinjer för Strokesjukvård – Deltagande i kvalitetsarbete ( täckningsgrad i nationellt kvalitetsregister Riks-Stroke) – Strokesjukvårdens resultat t. ex. (dödlighet efter stroke, återinsjuknande inom 365 dagar, självskattad upplevelse av hälsa, funktionsnedsättning efter strokeinsjuknande – Vård och behandling vid sjukhus t. ex. (vård på strokeenhet – minskar dödlighet, beroende och behov av särskilt boende, obruten vårdkedja, )trombolysbehandling 9 oktober 2009 Sida 41 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Uppföljning forts § Sekundärprevention efter sjukhusvistelse – T. ex. förekomst av riskfaktorn rökning efter stroke, förekomst av behandling med blodtryckssänkande mediciner § Patientfokus – T. ex. delaktighet i den egna vårdens planering, beroende av stöd från närstående efter stroke, upplevelse av vården, upplevelse av rehabiliteringen § Uppföljning av om strokevården är jämställd 9 oktober 2009 Sida 42 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Harriet Hedlund Västerbottens läns landsting Agneta Niklasson Landstinget i Östergötland

Uppföljning stroke – förtroendevalda § Öppna jämförelser § Tillämpning av nationella riktlinjer och rekommendationer § Självskattat allmänt hälsotillstånd § Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet 9 oktober 2009 Sida 44 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Anja Kivimäki Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Hur de tre nätverken hänger ihop

Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - hälsovinster för patienten Målformulering Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad 9 oktober 2009 Sida 47 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Prioritering

Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - hälsovinster för patienten Målformulering Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Prioritering

Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - hälsovinster för patienten Målformulering Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Prioritering Vad händer här?

Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - hälsovinster för patienten Målformulering Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Vad händer här? Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget

Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Uppföljning - hälsovinster för patienten Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - Målformulering Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Vad händer här? Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget

Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Uppföljning - hälsovinster för patienten Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - Målformulering Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Vårdorganisationens styrsystem och produktionssystem Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget

Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Uppföljning - hälsovinster för patienten Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - Målformulering Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Vision Strategi Mål Verksamhetsplan Budget Organisation Personal Aktiviteter Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget

Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m. m. Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnden Verksamhetsfokus - Verksamhetsplan - Riktlinjer Behovsfokus - Verksamhetsplan - Uppdrag - Avtal Landstingsdirektören Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions- enhet Produktions-enhet

Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m. m. Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårds nämnden Verksamhetsfokus Verksamhets plan - Riktlinjer Behovsfokus Verksamhets plan - Uppdrag - Avtal Landstingsdirektören Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktionsenhet

Landstingsfullmäktige Mission Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m. m. Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårds nämnden Verksamhetsfokus Verksamhets plan - Riktlinjer Behovsfokus Verksamhets plan - Uppdrag - Avtal Landstingsdirektören Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktionsenhet

Landstingsfullmäktige Mission Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m. m. Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårds nämnden Verksamhetsfokus Verksamhets plan - Riktlinjer Behovsfokus Verksamhets plan - Uppdrag - Avtal Landstingsdirektören Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktionsenhet Vision Mål Strategier

Landstingsfullmäktige Mission Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m. m. Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårds nämnden Verksamhetsfokus Verksamhets plan - Riktlinjer Behovsfokus Verksamhets plan - Uppdrag - Avtal Vision Mål Strategier Landstingsdirektören Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktionsenhet Aktiviteter

Landstingsfullmäktige Mission Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m. m. Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårds nämnden Verksamhetsfokus Verksamhets plan - Riktlinjer Behovsfokus Verksamhets plan - Uppdrag - Avtal Vision Mål Strategier Landstingsdirektören Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktionsenhet Aktiviteter Utvärdering

Landstingsfullmäktige Mission Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m. m. Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårds nämnden Verksamhetsfokus Verksamhets plan - Riktlinjer Behovsfokus Verksamhets plan - Uppdrag - Avtal Vision Mål Strategier Landstingsdirektören Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktionsenhet Aktiviteter Utvärdering Justering