Makroekonomi med tillmpningar Frelsning 10 Den ppna ekonomin

  • Slides: 28
Download presentation
Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 10: Den öppna ekonomin 2022 -01 -05 1

Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 10: Den öppna ekonomin 2022 -01 -05 1

Dagens föreläsning Vad innebär det att en ekonomi är öppen? p Vad bestämmer valet

Dagens föreläsning Vad innebär det att en ekonomi är öppen? p Vad bestämmer valet mellan: n utländska och inhemska varor/tjänster? n utländska och inhemska tillgångar? p Hur påverkar växelkursen den aggregerade efterfrågan? p Hur bestäms BNP och handelsbalansen i en öppen ekonomi? p 2022 -01 -05 2

Öppenhet på olika marknader p Med öppenhet menas vanligen frånvaro av betydande hinder för

Öppenhet på olika marknader p Med öppenhet menas vanligen frånvaro av betydande hinder för transaktioner över nationsgränserna p Öppenheten är ofta olika stor vad gäller olika marknader 1. Varumarknader p 2. Finansiella marknader p 3. Regler för kapitalflöden reglerar i vilken grad individer i ett land kan äga finansiella tillgångar som aktier eller obligationer i andra länder Faktormarknader p p Restriktioner i form av tullar och import- eller exportkvoter Olika regler påverkar möjligheterna för arbetskraft och kapitalägare att välja var tjänsterna skall erbjudas Hur skall vi se på tjänster? n 2022 -01 -05 Traditionellt sett skyddade från internationell konkurrens, men inte längre 3

Handel som andel av BNP Amerikansk export och import som andel av BNP sedan

Handel som andel av BNP Amerikansk export och import som andel av BNP sedan 1960 Export och import ökat betydligt sedan slutet av 1960 -talet Sedan början av 1980 -talet betydande underskott i handelsbalansen 2022 -01 -05 4

Handel som andel av BNP, forts. Svensk export och import som andel av BNP

Handel som andel av BNP, forts. Svensk export och import som andel av BNP 19502006 Export och import på betydligt högre nivåer Överskott i handelsbalansen 2022 -01 -05 5

Exportandelar i några andra länder Export som andel av BNP, år 2003 Land Exportandel

Exportandelar i några andra länder Export som andel av BNP, år 2003 Land Exportandel (%) USA 10 Sverige 44 Japan 12 Österrike 51 Tyskland 36 Holland 62 Storbrit. 25 Belgien 79 p Variationen beror framförallt på ekonomins storlek och geografiska läge p Det är möjligt att ha högre export än BNP eftersom exporten kan inkludera värdet av insatsvaror som importerats medan dessa inte inkluderas i BNP 2022 -01 -05 6

Graden av öppenhet p Graden av öppenhet fångas inte så väl av handelsandelar i

Graden av öppenhet p Graden av öppenhet fångas inte så väl av handelsandelar i BNP p Ett bättre mått är andelen av all produktion som är utsatt för utländsk konkurrens genom att den kan exporteras/importeras (”tradable goods”) n p Den sektor som producerar sådana varor kallas den konkurrensutsatta sektorn För USA beräknas att den konkurrensutsatta sektorn står för ca 60% av BNP 2022 -01 -05 7

Nominell växelkurs p p En växelkurs anger relativpriset mellan två valutor Den nominella växelkursen

Nominell växelkurs p p En växelkurs anger relativpriset mellan två valutor Den nominella växelkursen kan definieras på två sätt: n priset på utländsk valuta i termer av den inhemska valutan p p n priset på den inhemska valutan i termer av den utländska valutan p p p T. ex. SEK/USD Vanligaste definitionen i tidningar etc. T. ex. USD/SEK Används i Blanchard Medför att en appreciering (”appreciation”) eller förstärkning av den inhemska valutan medför att växelkursen ökar En depreciering (”depreciation”) eller försvagning av den inhemska valutan medför att växelkursen minskar Under fasta växelkurser talar man om revalveringar/devalveringar (”revaluation/devaluation”) istället för apprecieringar/deprecieringar 2022 -01 -05 8

Hög variabilitet i nominella växelkurser SEK/USD 2022 -01 -05 källa: euroinvestor 9

Hög variabilitet i nominella växelkurser SEK/USD 2022 -01 -05 källa: euroinvestor 9

Hög variabilitet i nominella växelkurser, forts. SEK/EUR 2022 -01 -05 källa: euroinvestor 10

Hög variabilitet i nominella växelkurser, forts. SEK/EUR 2022 -01 -05 källa: euroinvestor 10

Real växelkurs p p Relativpriset mellan inhemska och utländska varor bestäms av den reala

Real växelkurs p p Relativpriset mellan inhemska och utländska varor bestäms av den reala växelkursen Antag att priset på en Big Mac i Stockholm är 25 SEK och 3 USD i New York och att växelkursen är 1/6 USD/SEK n p p Hamburgaren i New York kostar: 3/(1/6) = 6 3 = 18 SEK Relativpriset (inhemskt/utländskt) är: 25/(3/(1/6)= 25/18 = 1. 39 För att fånga relativpriset på en varukorg kan vi använda ett prisindex n T ex KPI eller BNP-deflatorn n Den reala växelkursen ges då av: = PE/P* P* = prisindex för utländska varor P = prisindex på inhemska varor E = nominell växelkurs 2022 -01 -05 11

Reala växelkursförändringar p p Om ökar så blir utländska varor billigare relativt de inhemska

Reala växelkursförändringar p p Om ökar så blir utländska varor billigare relativt de inhemska n Detta kallas för en real appreciering n En real appreciering uppstår om: 1. inflationen är densamma i båda länderna och den nominella växelkursen stiger 2. den nominella växelkursen är konstant men inflationen är lägre i utlandet Om istället dyrare n p minskar så blir utländska varor relativt sett Detta kallas för en real depreciering Reala och nominella växelkurser följer ofta varandra åt n 2022 -01 -05 Nominella växelkurser ändras snabbt, priser är trögrörliga 12

Bilaterala och multilaterala växelkurser p Bilateral växelkurs: kursen mellan två valutor p Multilateral växelkurser:

Bilaterala och multilaterala växelkurser p Bilateral växelkurs: kursen mellan två valutor p Multilateral växelkurser: kursen mellan ett visst land och flera andra länder n Utgörs av vägda genomsnitt av flera bilaterala växelkurser n Oftast används handelsvikter 2022 -01 -05 13

Handelsvägd kronkurs (SEK/utländsk valuta) 2022 -01 -05 Kronan börjar flyta källa: http: //www. riksbank.

Handelsvägd kronkurs (SEK/utländsk valuta) 2022 -01 -05 Kronan börjar flyta källa: http: //www. riksbank. se 14

Öppenhet på finansiella marknader p Fördelar med finansiell öppenhet: n Möjliggör en högre grad

Öppenhet på finansiella marknader p Fördelar med finansiell öppenhet: n Möjliggör en högre grad av diversifiering av tillgångar n Möjliggör under- och överskott i handeln med omvärlden p 2022 -01 -05 Dvs möjliggör att konsumtion/investeringar överstiger/understiger den löpande inkomsten 15

Betalningsbalansen p Betalningsbalansen (”balance of payments”): systematisk uppställning över ett lands transaktioner med omvärlden

Betalningsbalansen p Betalningsbalansen (”balance of payments”): systematisk uppställning över ett lands transaktioner med omvärlden p De samlade betalningarna ut ur ett land måste motsvara det samlade betalningsinflödet p I Sverige delas betalningsbalansen in i: n Bytesbalansen (”current account”): visar handel i varor och tjänster, överföringar av löneinkomster, avkastning på finansiella tillgångar och skulder, samt löpande transfereringar som t. ex. EU-bidrag och avgifter n Kapitalbalansen: omfattar EU-bidrag och U-bistånd för reala investeringar och köp och försäljning av rättigheter, såsom t. ex. patent n Den finansiella balansen (”capital account”): visar förändringar i finansiella tillgångar och skulder gentemot omvärlden. Innefattar direkta investeringar, portföljinvesteringar, finansiella derivat, övrigt kapital och valutareserven 2022 -01 -05 16

Betalningsbalansen, forts. p Den finansiella balansen mäter nettoutlåningen gentemot omvärlden n n En förändring

Betalningsbalansen, forts. p Den finansiella balansen mäter nettoutlåningen gentemot omvärlden n n En förändring i bytesbalansens saldo motsvaras av en likartad förändring i den finansiella balansen, fast med omvänt tecken Antag att Sverige köper mer tillgångar utomlands än vad som säljs till utlandet p n Kapitalutflöde, nettot av den finansiella balansen är negativt Då måste Sverige samtidigt sälja mer varor och tjänster till utlandet än vad som köps från utlandet p p 2022 -01 -05 Överskott i bytesbalansen Lånar ut till omvärlden genom att placera i utländska tillgångar 17

USA: s betalningsbalans Betalningsbalans, 2003 (miljarder USD) Bytesbalans Export 1018 Import 1508 Handelsbalans (nettoexport)

USA: s betalningsbalans Betalningsbalans, 2003 (miljarder USD) Bytesbalans Export 1018 Import 1508 Handelsbalans (nettoexport) (1) 490 Mottagna kapitalinkomster 275 Betalade kapitalinkomster 258 Netto kapitalinkomster (2) 17 Nettotransfereringar från utlandet (3) 68 Bytesbalans (1) + (2) + (3) 541 Kapitalbalans (Finansiell balans) Ökning av utlänningars innehav av tillgångar i USA (4) 856 Ökning av amerikaners tillgångar i utlandet (5) 277 Kapitalbalans (4) (5) 579 Statistisk felterm -38 2022 -01 -05 18

Sveriges betalningsbalans 2007 2022 -01 -05 19

Sveriges betalningsbalans 2007 2022 -01 -05 19

Valet mellan utländska och inhemska finansiella tillgångar p Valet mellan att investera i utlandet

Valet mellan utländska och inhemska finansiella tillgångar p Valet mellan att investera i utlandet och hemma beror på n n p skillnader i räntor/avkastning förväntningar om framtida växelkurser Jämför den förväntade avkastningen på två investeringar: n n Svensk ettårig statsskuldsväxel som kostar 1000 kr Amerikansk ettårig statsskuldsväxel som kostar 1000 kr År 0 2022 -01 -05 År 1 Svensk 1000(1+it) Amerikansk 1000*Et*(1+it*)/Eet+1 1000*Et*(1+it*) 20

Valet mellan utländska och inhemska finansiella tillgångar p Om vi bortser från skillnader i

Valet mellan utländska och inhemska finansiella tillgångar p Om vi bortser från skillnader i risk måste den förväntade avkastningen på statsskuldsväxlarna vara densamma n Förväntad avkastning lika på grund av arbitrage n Kan approximeras som Öppen ränteparitet 2022 -01 -05 21

IS-kurvan i en öppen ekonomi p Efterfrågan på inhemskt producerade varor (och tjänster) i

IS-kurvan i en öppen ekonomi p Efterfrågan på inhemskt producerade varor (och tjänster) i en öppen ekonomi: n Notera att importen divideras med den reala växelkursen n Görs för att översätta importen till något som går att jämföra med den inhemska produktionen 2022 -01 -05 22

Ett räkneexempel… p Antag att: n Sverige bara tillverkar Ericssontelefoner och har bara en

Ett räkneexempel… p Antag att: n Sverige bara tillverkar Ericssontelefoner och har bara en importrelation p n n n p Att konsumera 100 Nokiatelefoner är ”lika” med att konsumera 50 Ericssontelefoner. Uttryckt i Ericssontelefoner är därför n n n p 1000 0, 1/50=2 Dvs. det går två Nokiatelefoner på varje Ericsson Vi kan inte bara summera ”äpplen” och ”päron” (Ericsson och Nokia). n p I och G är båda 0 Vi konsumerar 900 Ericssontelefoner och 100 Nokiatelefoner 100 Ericssontelefoner exporteras Ericssons telefoner kostar 1000 kronor och Nokias € 50. Den nominella växelkursen är 0, 1 €/SEK Vi räknar först ut e n n p Importerar Nokiatelefoner från Finland C=950 (900 ”riktiga” Ericsson och 50 ”Ericssonekvivalenta” Nokia) X=100 IM/e=50 Därmed får vi Z = C+X-M/e = 950+100 -50 = 1000 n NX = X-M/e = 50 2022 -01 -05 23

Växelkursen och aggregerad efterfrågan p Den reala växelkursen kan antas påverka hur stor andel

Växelkursen och aggregerad efterfrågan p Den reala växelkursen kan antas påverka hur stor andel av konsumtion och investeringar som består av inhemskt tillverkade varor respektive utländska varor n Men påverkar inte nödvändigtvis själva nivån p Högre inkomst och en appreciering av den reala växelkursen leder till mer import (det senare gör utländska varor relativt sett billigare) p En ökning i utländsk BNP och en real depreciering (lägre ) ökar exporten (det senare gör utländska varor relativt sett dyrare) 2022 -01 -05 24

Efterfrågan på inhemsk produktion Inhemsk efterfrågan (C+I+G) Genom att dra ifrån importen får vi

Efterfrågan på inhemsk produktion Inhemsk efterfrågan (C+I+G) Genom att dra ifrån importen får vi den del av DD som avser inhemskt producerade varor – AA -kurvan. Notera att importen måste mätas i samma enheter som produktionen och därför är importen IM(Y, )/ . Efterfrågan Inhemsk efterfrågan, DD, ökar med Y (inhemsk produktion/inkomst) DD AA Import, IM/e Produktion/inkomst, Y Nästa steg blir att lägga till 2022 -01 -05 exporten 25

Efterfrågan på inhemsk produktion, forts. Inhemsk efterfrågan (C+I+G) Inkludera exporten i efterfrågan på inhemsk

Efterfrågan på inhemsk produktion, forts. Inhemsk efterfrågan (C+I+G) Inkludera exporten i efterfrågan på inhemsk produktion Nettoexporten, NX, (handelsbalansen) är X-IM/ , vilket är lika med Z-D. Vid YTB är NX=0. Vid lägre (högre) Y är den positiv (negativ). Efterfrågan ZZ AA Export Nettoexport, NX När vi adderar exporten får vi total efterfrågan på inhemskt producerade varor och tjänster, ZZ. Notera att exporten inte beror på Y. Notera också att ZZ är flackare än DD. DD Handelsbalansöverskott Handelsbalansunderskott 0 Z-D=NX 2022 -01 -05 YTB Y 26

Jämvikt på varumarknaden och nettoexporten Slutsats: Nettoexporten kan vara positiv eller negativ vid jämvikt

Jämvikt på varumarknaden och nettoexporten Slutsats: Nettoexporten kan vara positiv eller negativ vid jämvikt på varumarknaden. Här är Y<YTB vilket innebär ett handelsbalansöverskott NX>0. 2022 -01 -05 Inhemsk efterfrågan på inhemska och utländska varor Efterfr. /Prod. , Y Jämvikt på varumarknaden uppstår när efterfrågan på inhemsk produktion (högerledet i ekvationen ovan) är lika med produktionen Y, dvs där ZZ skär 45 -graderslinjen. Handelsbalansen är noll där DD och ZZ kurvorna skär varandra. Den inkomstnivå detta sker vid YTB DD ZZ Inhemsk och utländsk efterfrågan på inhemska varor 45 o Nettoexport, NX Är NX=0 vid jämviktsproduktionen? 0 NX Y YTB Y 27

Sammanfattning p En öppen ekonomi är inte begränsad att konsumera/investera för de löpande inkomsterna

Sammanfattning p En öppen ekonomi är inte begränsad att konsumera/investera för de löpande inkomsterna n p Kan låna eller låna ut till omvärlden Ekonomiska transaktioner med utlandet följs i betalningsbalansen n Överskott i bytesbalansen motsvaras av kapitalutflöde och vice versa p Efterfrågan på inhemsk produktion påverkas av den reala växelkursen p En öppen ekonomi är mindre känslig förändringar i aggregerad efterfrågan än en sluten 2022 -01 -05 28