MAKROEKONIMI Ekonomisk tillvxt Mta ekonomin Konjunktur Arbetslshet MAKROEKONOMISKA

MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONOMISKA MÅL • Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. • Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna, den totala produktionen, den genomsnittliga prisökningstakten etc. Målsättning: • Långsiktig tillväxt • Stabila priser • Låg arbetslöshet • Undvika stora betalningsunderskott i handeln med andra länder

EKONOMISK TILLVÄXT

EKONOMISK TILLVÄXT Tillväxt kan beskrivas som att produktionsmöjlighetkurvan skiftar utåt. När PPF-kurvan skiftar utåt = fler varor produceras. Den reala produktionen analyseras, snarare än penningvärdet av den.

ÄR DET BRA MED EKONOMISK TILLVÄXT? • Ett land kan lägga mer pengar på utbildning, hälso- och sjukvård, infrastruktur etc. • Tillväxt innebär förändring och när det inträffar förändrar tjänar alltid vissa mer på detta än andra. Vissa kan t. o. m. förlora på den. (Exempel industriella revolutionen) • Tillväxt medför också kostnader i form av förbrukning av resurser. • Miljöförstöring kan vara en kostnad för tillväxten. • Finns vissa fördelar som kan uppväga kostnaden: tillväxt kan höja de fattigas levnadsstandard utan att behöva sänka levnadsstandarden för de förmögna.

KONJUNKTUR

KONJUNKTURCYKELMODELL EN

LÅGKONJUNKTUR • Låg tillväxt, växande arbetslöshet • Efterfrågan mindre än vad landet kan producera, inga prishöjningar, snarare prissänkningar. • Lagren växer, maskiner står stilla, fler blir arbetslösa. • Människor väljer att spara, företag vill inte investera. • En lågkonjunktur som sträcker sig under en lång tid kallas recession.

WORST CASE SCENARIO : DEPRESSION

VARFÖR VÄNDER KONJUNKTUREN UPPÅT? • Det finns alltid en efterfrågan: när lagren är tömda måste man börja producera och anställa… • … när fler får arbete ökar efterfrågan… • … och ännu mer måste produceras, fler måste anställas och konjunkturen vänder uppåt.

HÖGKONJUNKTUR • Hög tillväxt, låg arbetslöshet. • Efterfrågan är hög, produktionen likaså. • Konkurrens om produktionsfaktorer: brist på arbetskraft driver upp lönerna och bristen på råvaror driver upp priserna. • Företagens kostnader ökar och de måste höja priserna på sina varor – inflation.

VARFÖR VÄNDER KONJUNKTUREN NEDÅT? • Tillslut räcker inte produktionsfaktorerna till – lönerna kan inte höjas mer och ej heller priserna. • Mättade marknader.

OLIKA TYPER AV INFLATION 1. Efterfrågeinflation: konsumenterna vill köpa mer än vad företagen kan producera. Efterfrågan är större än utbudet och prisnivåerna stiger. 2. Kostnadsinflation: produktionskostnaderna stiger och därmed även priserna. 3. Importerad inflation: om priset på utländska varor stiger, stiger kostnaderna företagen och därmed priserna. Detta kan leda till ett underskott i bytesbalansen. 4. Inflation via sedelpressar: ett land trycker helt enkelt upp mer pengar, men om det finns mer pengar än varor så stiger priserna och vi får inflation.

ATT FINNA BALANSER Handelsbalans: skillnaden mellan import och export av varor + Tjänstebalans: export och import av tjänster + Faktorinkomster: avkastning på kapital och löner + Löpande transfereringar: Ex. EU-bidrag och EU-avgifter = Bytesbalans. Kapitalbalans: skillnader mellan ett lands ränteinkomster och –utgifter. Lån till och från utlandet eller försäljningar av investeringar.

FORTS. ATT FINNA BALANSER Betalningsbalans: summan av bytes- och kapitalbalans, dvs. hur mycket pengar som måste ta ur landets valutareserv. Vid underskott: devalvering, landets valuta skrivs ned och stimulerar exporten.

KONJUNKTURPOLITIK Vid lågkonjunktur: stimulerande insatser. Ökade bidrag till hushållen, sänkta skatter, offentliga arbeten för att minska arbetslöshet och hushållens köpkraft. Staten kommer att göra av med mer an vad som kommer in i skatt, budgetunderskott. På längre sikt kommer dock fler att få arbete och därmed löner, vilket innebär att efterfrågan ökar, vilket i sin tur kräver större produktion. Vid högkonjunktur: dämpa inflationen. Staten minskar sina utgifter, minskar bidrag och offentliga arbeten samt höjer skatten. Statens kommer att få ett budgetöverskott.