Magnus Matisons Biofuel Regionernas Miljdagar Lule 18 September
Magnus Matisons Biofuel Regionernas Miljödagar Luleå 18 September Nu visar Sveriges regioner framfötterna i ett unikt bioekonomiskt samarbete
VAD VI ÄR En icke-vinstdrivande medlemsägd organisation som samarbetar med offentlig sektor, näringsliv samt Fo. U. VAD VI GÖR Initierar, koordinerar och samarbetar i projekt tillsammans medlemmar och regionala aktörer HUR VI FINANSIERAS Medlemsavgifter, regionala medel och EU-medel Utmaning. Samverkan. Förändring.
Mål Vi antar klimatutmaningen! • • • Globala hållbarhetsmålen EU: s mål för en utvecklad bioekonomi och förnybar transportenergi Svenska mål kring bioekonomi och fossilfrihet
European Bioeconomy Stakeholders MANIFESTO
Målet är att • stärka regionernas kunskap om bioekonomi för att stötta regionalt utvecklingsarbete • genom samverkan höras och delta i politiska processer • ge svenska företag inom bioekonomisektorn bättre förutsättningar
Effektivt samarbete • Ta fram kunskapsunderlag tillsammans • Arrangera aktiviteter för att sprida kunskap om bioekonomi och vad som händer i regionerna • Samverka för att påverka de politiska processer som pågår, både nationellt och internationellt
Projektfakta ”Sveriges regioners kommunikationsplattform för bioekonomisk utveckling” 2017 – 2020 Finansieras av regionerna själva och Tillväxtverket. Budget 3. 6 miljoner kr
Aktiviteter 2017 13 sept – Uppstart i Stockholm 11 regioner startade det gemensamma arbetet 16 -17 nov – Bioeconomy Policy Day Nätverket deltog i programmet och träffade de lokala Brysselkontoren
Aktiviteter 2018 31 januari - Workshop regionala livsmedelsstrategier i Stockholm 15 mars – Workshop på Reglabs årskonferens i Umeå 22 mars – Föredrag på Bioekonomiriksdagen 2 juli – Fossilfritt – Med eller utan Palmolja Debatt på Almedalen
Aktiviteter 2018 Kunskapsunderlag För att stödja regionernas bioekonomiska arbete Skog Underlaget syftar till stärka regionernas och allmänhetens kunskap om skoglig bioekonomi. Nya regelverk för ett fossilfritt Sverige Vad betyder de nya regelverken för regionernas arbete med fossilfria transporter? Livsmedelsnäringen Gemensamt arbete med regionala livsmedelsstrategier och med utveckling av livsmedelsnäringen. Idéer och inspel kring tänkbara gemensamma underlag och analyser mottages gärna av Lena Friborg, Region Västerbotten. Bioekonomisk analys Ambitionen är att lägga grunden för en kravspecifikation för analyser utförda på regional nivå som rimmar med behoven hos de regionala aktörerna men också är jämförbara med statistik på nationell nivå.
2/3 av svensk bioekonomi från skogen Skogsnäringen Basfakta • Antal sysselsatta 70. 000 • Exportvärde 117 miljarder • Ekonomi, sysselsättning, infrastruktur i glesbygd • Tillväxt 120 -130 miljoner kubikmeter per år • Avverkning 90 miljoner kubikmeter
Skogens tillväxt ökar
Till vad används den svenska skogen idag
Skogen – Ett kraftfullt verktyg för klimatarbetet En m 3 ved ersätter kol 700 kg CO 2 En m 3 ved ersätter cement ca 1500 kg CO 2 En m 3 ved ersätter olja 500 kg CO 2 En m 3 ved ersätter metallkonstruktion 1000 -1500 kg CO 2 Ved ersätter gas 400 kg CO 2 Det går att bygga höga hus i trä
Sol vind och vatten?
Fossilfri fordonsflotta - Behöver politiskt stöd • Renewable Energy directive • Directive of Alternative Fuels • Direktiv främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon (remiss). • Direktiv om avfall och om upphävande av vissa direktiv • • Klimatlagen Bonus Malus Bränslebytet- Reduktionsplikt Godsstrategi mars/april (näringsdep) Elbusspremie t. o. m. 2023 Vägslitageavgift utreds Klimatklivet Stadsmiljöavtalet
EUs ”hårda” och ”mjuka” klimatpolitik t o m 2030 Den ”hårda” klimatpolitiken Den ”mjuka” klimatpolitiken Garanterar lägre utsläpp Underlättar utveckling mot, men garanterar inte, lägre utsläpp • Utsläppshandel (ETS) ”cap-andtrade” – ”bubblan” krymper 43 % 2005 -2030 • Ansvarsfördelningsförordningen (utsläpp utanför utsläppshandeln, ESR) – utsläppen minskar 30 % 2005 -2030, separata krav på 28/27 medlemsländer. Krav om koldioxidinlagring i landskapet (LULUCF). • • Krav på 32 % förnybart 2030*/ 14 % transporter Krav på (ännu) snålare bilar – elbilskvot? Miniminivå på energiskatter Produktregler: Glödlampor, dammsugare, spisar, kylskåp, nya hus etc. Energieffektiviseringsdirektivet -32, 5% 2007 -2030 Regler om konsumentinformation CO 2 -krav tunga fordon m. m. = Minus 40 % 1990 -2030 * kan delvis uppfyllas med förnybartsatsning i annat land
Nyutgivning av utsläppsrätter avgör utsläppsbubblans storlek 2, 500, 000 2, 000, 000 1, 500, 000 1, 000, 000 500, 000 0 2013 2020 2025 2030 2035 2040 Nuvarande lagstiftning 2045 2050 Föreslagen lagstiftning Ny lagstiftning 2055 2060 2065 2070
EU biofuel policy landscape Polariserad debatt Food vs Fuel, ILUC, palmolja RED II - Regleringar för att säkra hållbarhet och klimatnytta • 14% av transporter förnybart 2030 – multiplikatorer • – jämför Sverige 70% 2030 • Direktivet vill frysa grödebaserat och få fart på el samt avancerade biodrivmedel
Indirekt förändring av markanvändningen (ILUC) p g a EUs politik ILUC (bilaga VIII, förnybartdirektivet) Medelvärde (g CO 2 eq /MJ) Intervall Spannmål och andra stärkelserika grödor 12 8 -16 Socker EUs 13 Minskade CO 2 -utsläpp 2014 p g a mera förnybara drivmedel Bruttominskning ILUC-utsläpp Mt CO 2 eq -35 +14 -28 slutsats: Nettominskning -7 -21 Oljegrödor 55 på de 33 -66 Vi lyckas inte få koll ibland mycket höga ILUC-utsläppen Källa: Renewable Energy Progress Report, COM(2017) 57 final = Låt oss undvika biodrivmedel gjorda på jordbruksgrödor EUs slutsats: 4 -17 Vi lyckas inte få koll på de ibland mycket höga ILUC-utsläppen = undvik biodrivmedel gjorda på jordbruksgrödor
”Medlemsstaterna bör stödja användningen av återvinningsmaterial, i enlighet med avfallshierarkin och målet att bli ett återvinningssamhälle, och bör när så är möjligt, inte stödja deponering eller förbränning av sådant återvinningsmaterial. /…/” Skäl 15 direktiv 2015/1513 ”ILUC-direktivet” EUs slutsats: Undvik att elda upp material som fortfarande kan användas till annat = Låt oss satsa på avfallsbaserade biodrivmedel
Förnybart inom EU före och efter 2021 Målår 2020 Målår 2030 20% 32 % 10 (Malta)-49 (Sverige)% se nationell energi- och klimatplan (kan uppfyllas i annat land) 10% 14 % (kan höjas 2023) Bonus förnybar el väg 5 x 4 x Bonus förnybar el spår 2, 5 x 1, 5 x 2 x 2 x Förnybartandel, unionsövergripande Förnybartandel, medlemsstater Förnybartandel, ländernas transportsektor (säljbart) Bonus ”avancerade biodrivmedel” Bonus förnybart i flyg 1, 2 x Bonus förnybart i sjöfart 1, 2 x Max andel grödebaserat Minsta andel ”avancerade biodrivmedel”/A-listan Biodrivmedel framställda av ”palmolja” -/7% 7% (om enskilt land sätter lägre gräns, sänks 14 %-kravet parallellt) (0, 5%) 2022: 0, 2% 2025: 1, 0 % 2030: 3, 5 % - Max 2019 års nivå. 2030: Noll
Tillåtna råvaror i ”avancerade” biodrivmedel efter 2021 Bilaga IX. Del A. - Alger - Biomassafraktioner av blandat kommunalt avfall - Biologiskt avfall från hushåll - Biomassafraktioner av industriellt avfall - Halm - Stallgödsel och avloppsslam - Avloppsslam från palmoljeframställning, tomma palmfruktsklasar - Tallolja och tallbeck - Råglycerin - Bagass - Press- och jäsningsrester från vinframställning - Nötskal - Agnar - Kolvar som rensats från majsgroddarna - Avfall och rester från skogsbruk och skogsindustri (bark, grenar, trädtoppar, sågspån, kutterspån, svartlut, brunlut, fiberslam, lignin och tallolja) - Annan cellulosa från icke-livsmedel - Annat material som innehåller både cellulosa och lignin, utom sågtimmer och fanerstockar Del B. - Använd matolja. - Animaliska fetter. - Melass som producerats en biprodukt vid raffinering av sockerrör eller sockerbetor
Clean Mobility Package-Direktiv om rena och energieffektiva fordon från 2025 Personbilar, lätta lastbilar/minibussar 35% av fordonsupphandlingar, persontransport- samt brev och paketupphandlingar utgöras av batterielbilar eller laddhybrider. År 2030 höjs kraven till 100% batterielbilar Bussar i kollektivtrafik eller offentligt arrangerad persontrafik 50% av fordonsupphandlingar, kollektivtrafik och persontransportupphandlingar el, vätgas eller naturgas/biogasbussar. År 2030 höjs kraven till 75%. Tunga lastbilar 10% av fordonsupphandlingar eller avfallstransporter ska utgöras av el, vätgas eller naturgas/biogasfordon. År 2030 höjs det till 15% Det ställs inga krav på fossilfri el eller på utsläpp från batteritillverkning, inte heller hur stor andel el laddhybrider ska gå på.
14 års skattebefrielse – resultat Källa: Drivmedel 2017 Energimyndigheten
Biodrivmedel ökar men…. . • • • 7 ggr. förlängd skattebefrielse Få investeringar i Sverige 85% Importeras HVO dominerar marknaden PFAD/Palmolja ökar kraftigt Nya styrmedel • 2018 -2020 Reduktionsplikt (19. 3% diesel 2. 6% bensin) • 2019 PFAD omklassas • Vad händer efter 2020?
1 Juli 2018 Reduktionsplikten ” 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om en skyldighet att minska växthusgasutsläppen från bensin och dieselbränslen genom inblandning av biodrivmedel. /…/ reduktionsplikt: en skyldighet att minska utsläppen av växthusgaser i ett livscykelperspektiv per energienhet från reduktionspliktigt drivmedel genom inblandning av biodrivmedel, ” Bensin Fossil komparator (CO 2 eq/MJ) 1 juli 2018 1 januari 2019 1 januari 2020 93, 3 -2, 6 % -4, 2 % 90, 87 89, 38 -19, 3 % -20, 0 % -21, 0 % 76, 75 76, 08 75, 13 Max nettoutsläpp fossil CO 2 eq/MJ Dieselbränsle (ej färgmärkt) Max nettoutsläpp fossil CO 2 eq/MJ 95, 1 Reduktionsplikt Räkneexempel diesel 1 januari 2019 80% fossilt, 20 % förnybart: 0, 8 x 95, 1 + 0, 2 x 0 = 76, 08 (nollutsläpp från förnybara delen) 70 % fossilt, 30 % förnybart: 0, 7 x 95, 1 + 0, 3 x 31, 7 = 76, 08 (31, 7 CO 2 eq/MJ från förnybara delen)
Skogsindustrins restprodukter – lågt hängande frukter Synergier med befintliga industrier Drop in biofuels eller flygbiobränsle Potentialer - Svårt att mobilisera råvaror som är utspridda över stora arealer Ligninolja från svart lut 25 -30 000 ton/år (världens första) massabruket i Vallvik, Söderhamn Preem Rottneros Renfuel PYROLYS från sågspån 25 000 ton/år (Europas största) Kastet sågverk, Gävle Preem Setra SCA Östrand – liknande planer 300 000 ton biodrivmedel/år Preems ambition 2030 3 000 kubikmeter Utfasning av Palmolja/PFAD ! Inga förändringar i Annex IX !
Hälften av de svenska utsläppen utanför utsläppshandeln kommer från trafiken Till 2030 ska koldioxidutsläppen från de vägburna transporterna ha minskat med 70 procent jämfört med 2010 års nivå Men som utvecklingen ser ut nu kommer det bli svårt att nå det målet.
Norra Sverige laddar för elfordon I Si. SL-projektet byggs 5 snabba, 15 semisnabba, 8 normala och 2 bussladdare från Kiruna till Vännäs Flera laddstolpar förses med solceller Regional utbildning och förankring för ökad e-mobilitet
Vi lyfter e-mobilitet i norra Sverige • Roadshow hos alla kommuner i Västerbotten och Norrbotten för att förankra och lyfta frågan hos kommuner, andra offentliga aktörer och näringsliv. • Invigningar och elbils-event • Utbildning för bilhandlare • Information till bostadsrättsföreningar • Omvärldsspaningar
När tar det fart? Power. Circle tror att marknaden lyfter ordentligt runt 2019 -2020, mycket beroende på ökad kännedom, bredare modellutbud, utbyggd laddinfrastruktur, längre räckvidd, lägre pris och gynnsammare styrmedel.
Bränsle (CO 2 red) Teknisk begränsning Resurs-begränsning Övrigt Passar var? El (-90 -98%) Räckvidd kontra lastvikt. Anpassat fordon, laddtider Batterileverans- ja Lokalproducerad el-nej Tyst och inga lokala utsläpp PB, LB/buss centralt och fasta sträckor Metan - biogas och naturgas (-80 -98%) Tankstation och uppgradering saknas. Anpassat fordon Biogas från avfall, slam ja Naturgas - nej (fossilt) Låga lokala utsläpp, biogödsel, potentiell lokalproduktion= jobb PB, LB/bussar centralt och regionalt, HVO (-80 -90%) nej Slaktavfall, tallolja ja, palmolja/PFAD nej. 1: a gen begränsas, palmolja förbjuds från 2021 Potentiell lokal produktion=jobb. Lokala utsläpp ungefär som diesel Långdistanstrafik (buss och LB) entreprenad-maskiner Etanol (upp till -90%) Anpassat fordon Lokal skogsbaserad - ja, importerad - nej 1: a gen begränsas Låga lokala utsläpp, lokal produktion, import av råvara, pot egen råvara PB, LB/bussar centralt och regionalt, Långdistanstrafik (buss och LB) RME (-46%) Ej kyltåligt Extra service 1: a gen begränsas Lokala utsläpp ungefär som diesel Långdistanstrafik (buss och LB) entreprenad-maskiner Vätgas (0 till -98) Mkt höga tryck, Anpassat fordon, finns ej kommersiella än Omogen teknik, dyrt Tyst och inga lokala utsläpp. 99%fossilt, 1% elektrolys Demonstration, ej för att nå målen till 2025 DME (-95%) Anpassat fordon, ej kommersiellt Omogen teknik, demoanläggning i Piteå Mkt resurseffektivt, men Demonstration, ej för att infrastruktur saknas. nå målen till 2025 Låga lokala utsläpp, pot. lokal produktion
Färdplan 2030 - Västerbotten Vill Norrbotten följa med?
Magnus Matisons Projektledare, Bio. Fuel Region +46 70 352 44 94 magnus. matisons@biofuelregion. se Hemsida
- Slides: 37