LOGIK OCH SPRKFILOSOFI Strukturer fr tnkandet Carita Lagerspetz

LOGIK OCH SPRÅKFILOSOFI Strukturer för tänkandet Carita Lagerspetz 2013

Argument • argument är ett påstående som kan tänkas ge stöd åt ett annat påstående • ett bra argument har följande kännetecken: 1. det finns goda grunder för argumentets sanningsenlighet; argumentet är säkrare kunskap än det vi vill bevisa genom argumentet 2. det finns ett logiskt samband mellan argumentet och det som ska bevisas med det Carita Lagerspetz 2013

Argumentation • om något påstående ska kunna användas som stöd för ett annat påstående, måste det kanske stödas av ett annat påstående • ofta bildas det långa påståendekedjor • det är viktigt att kunna utföra regress, eller att gå bakåt i påståendekedjan • Men kan regress pågå i all oändlighet utan att slutledningens trovärdighet lider? Carita Lagerspetz 2013

Logik • logik är (det i språket förankrade tänkandets) matematik, som fäster uppmärksamheten vid sanningsvärdet i ekvationen • konnektiven i satslogik är • negation (inte) ¬, disjunktion (eller) ⋁, konjunktion (och) ⋀, implikation (omså) → eller ⊃, ekvivalens (”lika värde”) ↔ • sant betecknas S eller 1, falskt F eller 0 • operatorerna i predikatlogik (mängdlärans språk) är förutom de ovannämnda konnektiven även kvantorerna (alla) ∀ och (några)∃; • man använder parenteser { } runt satsen samt likhetstecken = • inom mängdläran används operatorerna union (eller) ⋃, snitt (och) ⋂ samt tom mängd ∅; dessutom kan användas <, ≤, >, ≥ • logiken är abstrakt och konkretiseras ibland med språkliga exempel, men det är inte nödvändigt • logiken är en komplicerad vetenskap, men i centrum för alla slutledningar Carita Lagerspetz 2013

Exempel • Modus ponens (en slutledningsregel): (p. (p ⊃ q)) ⊃ q. Läses: P händer. (om p händer så händer q) alltså q händer. • sanningstabell med möjligheter för S, F pq SS FS SF FF • Mängdlära: p ⋃ q, p ⋂ q Carita Lagerspetz 2013

Språkfilosofi • språkfilosofi är ett område där man undersöker hur språket och tänkandet fungerar • språkfilosofi har anknytning till logik • Vad kan vi säga med språket? • Kan jag hitta på ett privat språk? • Hur använder vi språket? • Vad innebär förståelse? Carita Lagerspetz 2013

”Tidige Wittgenstein” • Ludwig Wittgensteins (1889 -1951) verksamhet kan delas i två perioder: äldre och nyare • Tractatus Logico-philosophicus (1922) summerade hans tankar om språket: • När vi talar, följer vårt tänkande ett komplicerat system av exakta regler, som kan analyseras. • Det enskilda ordets och den enskilda satsens mening är beroende av den språkliga helhet den används i. (Min kursivering. ) • Satsen är en bild av verkligheten. • Grammatiken är inte en kausal mekanism. • Att tala ett språk är en verksamhet. • ”Wovon man nicht sprechen kann, darüber muss man schweigen. ” • Efter detta svårförståeliga lilla storverk, drog Wittgenstein sig tillbaka för en tid och arbetade som lärare vid ett lågstadium Carita Lagerspetz 2013

”Sene Wittgenstein” • Wittgenstein blev dock kritisk mot sina tidigare uppfattningar och återvände till att skriva och undervisa filosofi i Cambridge • Georg Henrik von Wright var hans elev och blev hans efterträdare • Andra elever G. E. M. (Elizabeth) Anscombe, Rush Rhees, Peter Geach, har annars inspirerat många • I Philosophische Untersuchungen, som utgavs postumt, presenterar Wittgenstein sin nya idé om språkspel; den tidigare analogin om språket som en kalkyl ersattes med en analogi om språket som ett spel • Språket har ”spelregler”, grammatik. • Ordet betyder inte det objekt det står för, utan bestäms av reglerna som tillämpas då ordet används. • En proposition är som ett drag i ett spel. • Ord kan uppvisa familjelikheter. (Min kursivering. ) • ”Meaning is use. ” (Min kursivering. ) • Vi kan ta ord från ett språkspel och använda det i ett annat (”surfa” på Internet). • Wittgenstein var 1900 -talets mest betydelsefulla filosof Carita Lagerspetz 2013

Skulle vi förstå lejonet om det kunde tala? Wittgenstein Kan vi förstå djur? Kan djur förstå oss? Wittgensteins svar ”nej”, för lejonets liv är så olikt människans, att vi inte delar likadana begrepp • Kanzi, en bonobochimpans, kan dock inte bara ”tala”, utan delar den mänskliga kulturen med sina skötare • skötarna delar sin kultur med bonobonas; det har uppstått en blandkultur • Segerdahl: Kanzi’s Primal Language (Kolla Kanzis uttryck!) • • Carita Lagerspetz 2013