Lnerna krisen och jobben Gran Zettergren Chefsekonom Lnebildningsmodeller
Lönerna, krisen och jobben Göran Zettergren Chefsekonom
Lönebildningsmodeller • KI-modellen – Inflationsmål + trendproduktivitet – Cyklisk variation – ”Samhällsekonomiskt hänsynstagade” • Europa-normen – Löner ”i takt med Europa” – Övriga faktorer som påverkar konkurrenskraften – Industrin sätter märket • Decentralicerad lönebildning (ingen normering? )
KI: s Lönebildningsrapport 2009 • Huvudscenario 2, 3% (2010 -12) • Höglönescenario 4% högre arbetslöshet • Låglönescenario 0% ännu högre arbetslöshet • Rekommendation 1 – 2, 5% ”Låg men positiv löneökningstakt” • ”Flexibla centrala avtal som i större utsträckning än normalt tar hänsyn till bransch- och företagsspecifika förhållanden. ”
Konsekvenser av låg löneökningstakt i en djup lågkonjunktur • Lägre disponibelinkomster, privat konsumtion • Lägre inflation -> högre realränta • Högre efterfrågan på arbetskraft (givet efterfrågan på varor) • Ingen nominell räntesänkning • Risker: – Långsiktiga inflationsförväntningar (deflationsspiral)
Konsekvenser av höga löneökningar • Högre disponibelinkomster, privat konsumtion • Högre inflation -> lägre realränta (givet nominell ränta) • Lägre efterfrågan på arbetskraft (givet efterfrågan på varor) • Högre nominell ränta (? ) • Risker: – Fler konkurser (likviditetsrestriktioner) – Signal om sämre lönebildning
Problem med KI: s analys • Baserad på en modellkörning – Analyserar deflationsrisker i en modell där deflation inte kan uppstå • Nedåtriskerna underskattade • Uppåtriskerna överskattade – Räntehöjningar • ”Högt kostnadstryck” – Inflationstryck? – Dålig lönsamhet?
Högre lön -> högre ränta? • Normalt ja • KI: s huvudscenario (augusti) – Mycket långsam återhämtning på arbetsmarknaden – Mycket lågt inflationstryck • Räntehöjningar redan 2010 beror inte på fundamenta – Osäkerhet om inflation bortom horisonten? – Oro för prisbubblor?
KI: s huvudscenario
Kostnadskris? Arbetskostnadsandelen i näringslivet
Arbetskostnadsandelens påverkande faktorer
Arbetskostnadsandelen • Arbetskostnadsandelens nedgång och uppgång har berott på produktivitetens och inte arbetskostnadens utveckling • Den svaga produktiviteten i dagsläget beror på svag efterfrågan • Cyklisk eller strukturell produktivitetsnedgång? • Cyklisk? – Högre produktivitet -> högre arbetslöshet -> lägre löneökning • Strukturell? – Svagare växelkurs – Högre inflation -> lägre reallön
Arbetsgivarnas bud • ”det export-beroende näringslivet[s]… avtal… blir vägledande för övriga avtal” • ” de centrala avtalen ska vara sifferlösa för att ge utrymme för en lokal lönesättning utifrån lokala förutsättningar. ” EKSTRÖM / SÖRMAN / BÄCKSTRÖM Svd 15/11 -09
Industrins normerande roll • En global efterfrågekris • Ingen kostnadskris • Inga problem med konkurrenskraften • Växelkursförsvagning • Lönekonkurrens eller ”i takt med Europa”?
Sifferlösa avtal • Sifferlösa avtal har fungerat väl på vissa avtalsområden men har aldrig prövats på andra • Djup lågkonjunktur • Lokala förhandlingar under fredsplikt • Effekt av sänkt a-kassa och jobbskatteavdrag? • Effekt av höjda och differentierade a-kasseavgifter? • Nollavtal blir noll löneökning för breda löntagargrupper • Stor risk för kompensationstänkande i nästa avtalsrörelse • Nollavtal i industrin -> stor risk att industrin förlorar sin normerande roll
Sammanfattning • Större löneutrymme än KI hävdar • Ingen kostnadskris • Inga räntehöjningar • Sifferlösa avtal – ger för låga löner – Hotar Industrins lönenormerande roll
SLUT
Reporäntan enl. en Taylor-regel
Framåtblickande Taylor-regel
Facken inom industrin Medlemsavgift i a-kassa 2006 2009 • GS (LO) 110 420 • IF Metall (LO) 93 384 • Livsmedelsarbetarnas (LO) 102 287 • Pappers (LO) 105 239 • Sveriges Ingenjörer (SACO) 90 90 • Unionen (TCO) 90 214
- Slides: 19