Ljusoptik LJUS Fr att kunna se ngot mste

  • Slides: 30
Download presentation
Ljus/optik

Ljus/optik

LJUS För att kunna se något måste det finna en ljuskälla En ljuskälla är

LJUS För att kunna se något måste det finna en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som sänder ut ljus tex solen stearinljus eller en glödlampa Ljus är en form av energi. Energi kan aldrig försvinna bara omvandlas till andra former. I solen är det fusion som skapar energin I stearinljuset är det stearinet och i glödlampan är det den elektriska strömmen

Ljusets egenskaper • Ljus rör sig rätvinkligt det vill säga att det färdas rakt

Ljusets egenskaper • Ljus rör sig rätvinkligt det vill säga att det färdas rakt fram. (Det är därför skuggor bildas) • Ljusets hastighet i vakuum är 300 000 km/s • Ljusstyrkan mäts i Candela (cd) (det vill säga hur starkt ljuset är) • Belysningen är hur mycket ljus det kommer fram till din bänk till exempel och det mäts i lux

Spegel I R Normalen ritas alltid 90° mot spegeln

Spegel I R Normalen ritas alltid 90° mot spegeln

Speglar En spegel som har den blanka sidan inåt i en buktig spegel kallas

Speglar En spegel som har den blanka sidan inåt i en buktig spegel kallas KONKAV En spegel som har den blanka sidan utåt i en buktig spegel kallas KONVEX

Ljusstrålar i en konkav spegel

Ljusstrålar i en konkav spegel

Ljusstrålar i en konvex spegel

Ljusstrålar i en konvex spegel

Konkav spegel När man skall förstå hur en bild blir i en konkav spegel

Konkav spegel När man skall förstå hur en bild blir i en konkav spegel kan man rita. Som ni vet finns det massor av ljusstrålar från vårt objekt men det är 4 st som är viktiga för att se vilken bild vi kommer att se. Optisk axel Dubbla fokus 2 F Fokus = F

1. In parallellt med optiska axeln, ut via F 2. In genom fokus, ut

1. In parallellt med optiska axeln, ut via F 2. In genom fokus, ut parallellt med optiska axeln 3. In genom dubbla fokus, tillbaka samma väg 4. In där optiska axeln skär spegel, ut med lita stor vinkel. I=R Rita hur bilden blir om objektet står på 2 F

1. In parallellt med optiska axeln, ut via F 2. In genom fokus, ut

1. In parallellt med optiska axeln, ut via F 2. In genom fokus, ut parallellt med optiska axeln 3. In genom dubbla fokus, tillbaka samma väg (går ej) 4. In där optiska axeln skär spegel, ut med lita stor vinkel. I=R

I Fokus 1. In parallellt med optiska axeln, ut via F 2. In genom

I Fokus 1. In parallellt med optiska axeln, ut via F 2. In genom fokus, ut parallellt med optiska axeln (går ej) 3. In genom dubbla fokus, tillbaka samma väg 4. In där optiska axeln skär spegel, ut med lita stor vinkel. I=R Ingen bild alls

Skenbild 1. In parallellt med optiska axeln, ut via F 2. In genom fokus,

Skenbild 1. In parallellt med optiska axeln, ut via F 2. In genom fokus, ut parallellt med optiska axeln 3. In genom dubbla fokus, tillbaka samma väg 4. In där optiska axeln skär spegel, ut med lita stor vinkel. I=R

Bild i konvex spegel 1. In parallellt med optiska axeln, ut via F 2.

Bild i konvex spegel 1. In parallellt med optiska axeln, ut via F 2. In genom fokus, ut parallellt med optiska axeln 3. In genom dubbla fokus, tillbaka samma väg 4. In där optiska axeln skär spegel, ut med lita stor vinkel. I=R

Brytning i olika medium Asfalt Lera

Brytning i olika medium Asfalt Lera

Brytning i olika medium. Asfalt Lera

Brytning i olika medium. Asfalt Lera

Brytning i olika medium R I Tunt medium Regel Tätare medium B En ljusstråle

Brytning i olika medium R I Tunt medium Regel Tätare medium B En ljusstråle som går från ett tunnare medium till ett tätare bryts mot normalen

Brytning i olika medium Tunt medium B Tätare medium I R Regel En ljusstråle

Brytning i olika medium Tunt medium B Tätare medium I R Regel En ljusstråle som går från ett tätare medium till ett tunnare bryts från normalen

Brytning i olika medium Ljusstrålen bryts två ggr. Vid första tillfället mot normalen andra

Brytning i olika medium Ljusstrålen bryts två ggr. Vid första tillfället mot normalen andra tillfället från normalen (se fig)

Totalreflektion

Totalreflektion

Linser Ex på beteckning +15 Konvex lins X Det betyder konvex lins med brännvidden

Linser Ex på beteckning +15 Konvex lins X Det betyder konvex lins med brännvidden 15 cm X Fokus eller brännpunk Brännvidd

Bilder i konvexa linser X X In parallellt med optiska axel ut genom fokus

Bilder i konvexa linser X X In parallellt med optiska axel ut genom fokus In genom fokus ut parallellt med optiska axeln In genom skärningspunkten mellan linsen och optiska axeln rakt igenom

Bilder i konvexa linser X X In parallellt med optiska axel ut genom fokus

Bilder i konvexa linser X X In parallellt med optiska axel ut genom fokus In genom skärningspunkten mellan linsen och optiska axeln rakt igenom

Bilder i konkava linser X X In parallellt med optiska axel ut genom fokus

Bilder i konkava linser X X In parallellt med optiska axel ut genom fokus In genom skärningspunkten mellan linsen och optiska axeln rakt igenom In genom bortre fokus ut parallellt

Synbart ljus för människor n Vi ser med våra ögon ljus som har våglängderna

Synbart ljus för människor n Vi ser med våra ögon ljus som har våglängderna 400 – 700 nm (nm = nanometer = miljarddelsmeter =0, 00001 m n Ögat uppfattar olika våglängder som olika färger

Spektra Vitt ljus är en blandning av alla färger (våglängder) Ljus kan delas upp

Spektra Vitt ljus är en blandning av alla färger (våglängder) Ljus kan delas upp med hjälp av ett prisma till de olika färgerna Regnbågen är ett exempel på ett spektra där alla färger syns. Spektrats färger är röd, orange, gul, grön, blå, indigo och violett.

Varför olika färg på saker? n Olika föremål absorberar olika färger (våglängder). När en

Varför olika färg på saker? n Olika föremål absorberar olika färger (våglängder). När en färg absorberas så är det ofta komplementfärgen man ser. Tex om grönt absorberas så ser man en rödaktig färg. n Ett objekt som reflekterar alla våglängder uppfattas som vit n Ett objekt som absorberar alla våglängder uppfattas som svart.

Additiv färgblandning n n n Egentligen finns det bara tre färger Röd, grön och

Additiv färgblandning n n n Egentligen finns det bara tre färger Röd, grön och blå En kombination av dessa gör att vi kan se olika färger Detta utnyttjas tex i tvapparater Finns på Dalenium

Blandar man olika målarfärger så kallas det subtraktiv färgblandning Ju fler färger man blandar

Blandar man olika målarfärger så kallas det subtraktiv färgblandning Ju fler färger man blandar i desto mindre ljus reflekteras