Litteraturhistoria Litteratur samlingsnamn fr texter med srskilda drag

Litteraturhistoria

• Litteratur = samlingsnamn för texter med särskilda drag: epik, dramatik, lyrik • Historia = det som varit

Kunskapskrav vi arbetar med: (läsförståelse) • Eleven kan också föra enkla/utvecklade/välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. • Eleven drar då till viss del/relativt väl/väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.

Antiken, Grekland, 700 f. Kr-200 f. Kr (500 e. Kr) Samhället: • grekernas storhetstid (handelscentrum, skaffade kolonier, vi-dem känsla, gemensamt språk, mötet med andra kulturer ger inspiration och idéer) • Aten – centrum för konst och lärdom; byggnader, musik, teater, diskussion och forskning. • ett alfabet utvecklades – författare och vetenskapsmän sprida sina tankar och idéer över ett större område • gemensamma gudar - spelade stor roll, och man skulle inte sätta sig upp mot gudarna, övermod (=hybris). • livet var ödesbestämt – människor kunde inte kontrollera sitt liv • demokratin föddes – att kunna argumentera för sig

Litteraturen: Epik: = längre berättande text, en sådan text fast skriven på vers (en viss rytm) kallas epos. • hjältehistoria • äventyr • människor • gudar – maktlöshet gentemot dem, möten med dem, hur de drev med människan. Lyrik: = poesi; dikter • beskriver känslor och stämningar.

Dramatik: = skådespel skrivna för scen, framför allt repliker. • tragedi – sorglig berättelse, olyckligt slut, handling från gamla myter och sagor, personer sagohjältar och gudar. • komedi – rolig, lyckligt slut, vanliga människor, förlöjligande av politiker och kändisar. • teater – uppfostrande roll; tankar, värderingar demokrati, argumentera, att vara ödmjuk och inte drabbas av hybris. • kör – kommenterade dramat. • Innehållet våldsamt och starka känslor.

Författare och kända verk: Homeros (epos) – Iliaden, om kriget i Troja, hjälten Akilles och Paris och den sköna Helena, och Odysséen, om Odysseus 10 -åriga hemresa från Troja. Sapfo (lyrik) – känslosamma dikter om kärlek och svartsjuka, t ex Gudars like. Sofokles (dramatik) – Kung Oidipus som dödar sin far och gifter sig med sin mor, allt enligt en spådom tidigt i livet. Tragediförfattare. Sofokles berättar om människans villkor under gudarnas övermäktiga krav, hur gudarna styr människans öde och varje försök hon gör för att undfly detta leder bara ännu snabbare i fördärvet. Euripides (dramatik) – Medea som hämnas sin man som trycker ner henne genom att döda deras två barn. Tragediförfattare.

Medeltiden 500 e. Kr-1500 e. Kr Samhället: • lång, mörk tid mellan två ljusa – Antiken och Renässansen • oroliga tider i Europa många krig, pesten dödade många. • feodalsamhälle kung /präst adel/riddare bönder De lägre skikten skulle lyda de högre • Riddare=krigare från det högsta skiktet i samhället; tidens ideal för riddare trogen sin gud och ledare/kung, tapper, gentleman • religion spelade stor roll visade sig i litteraturen. • kristendomen spred sig. • klostren blev centrum för utbildning och vetenskap. • kyrkan stor makt över hur människor tänkte jordelivet ett förspel till det eviga livet efter döden. Kyrkans regler ledde till paradiset, misskötte man sig hamnade man i helvetet.

Litteraturen: • religiöst innehåll – helgonberättelser, psalmer, pjäser om Jesu liv (jobbade åt kyrkan). • frågor kring Gud, himmel och helvete återkommer. • strider mellan muslimer och kristna. • icke religiöst innehåll – kärleksdikter och berättelser om hjältemodiga riddare som räddar oskuldsfulla unga kvinnor (på slottet). Undervisande män i ridderlighet (rättvis, modig, trogen och gudstro), kvinnor i lydighet. Kvinnan upphöjd. • kärlek mellan människor, ibland mellan Gud och människa. • sånger, dikter och skådespel som fick publiken att skratta (vanligt folk i städer) • isländska sagor – historiska berättelser, blodiga strider och grymheter, gudar och jättar som strider. Släkters kamp för överlevnad och makt, beskrivningar av personers släktskap. Språket kort och tufft, människorna tuffa.

Författare och kända verk: • Isländska sagor – Den poetiska Eddan: fornnordisk skapelseberättelse i diktform, Njals saga: om Gunnar Hlidarende och de konflikter han hamnar i. • Riddarromaner – Tristan och Isolde: som av misstag dricker en kärleksdryck, Rolandssången: om Roland som gav sitt liv till kristendomen. • Den gudomliga komedin, poeten Dante Alighieri: dikter/sånger om Dantes vandring genom helvete, skärselden och paradiset. • Himmelska uppenbarelser, Heliga Birgitta: nedskrivna uppenbarelser.

Slutuppgift • Resonera kring vilka kopplingar som finns mellan författare och textens handling och ämnen. • Dra slutsatser kring hur textens handling och ämnen har påverkats av den tid och det samhälle som den har tillkommit i – tiden för Antiken och Medeltiden. Alltså, hur vet vi att texten är skriven under Antiken eller Medeltiden? • • Kung Oidipus Euripides Medea Tristan och Isolde Isländska sagor

Exempel - enkel Resonera kring författare och text: Sofokles skrev tragedier som är sorgliga berättelser och Oidipus slår ihjäl sin far och gifter sig med sin mor, vilket jag tycker är en tragisk och hemsk händelse. Dessutom kommer inte Oidipus ifrån sitt öde som gudarnas förutbestämt, och Sofokles skrev ofta om myter och sägner som fanns i samhället på den tiden, vilket jag tror detta är.

Exempel - enkel Dra slutsatser om kopplingar mellan tid och text: Under Antiken ville dramat uppfostra de som tittade på. En sak som man ville lära folket var att man skulle inte tro att man var något mer än gudarna. Oidipus försöker ju att ändra sitt öde men lyckas inte utan blir bara olycklig. Det fanns mycket våld och starka känslor också i dramerna och i Kung Oidipus slår han ihjäl sin far i ren ilska och han blir också väldigt ledsen när han förstår vad han gjort.

Exempel – mer utvecklat Resonera kring författare och text: I dramat Kung Oidipus tänker jag att jag kan se författaren i och med vilken typ av drama det är. Sofokles skrev tragedier, alltså dramer som är en tragisk berättelse och slutar olyckligt, och i Kung Oidipus kan jag tydligt se en koppling då berättelsen handlar om hur Oidipus slår ihjäl sin far och gifter sig med sin mor. Sofokles lät sig även inspireras av myter och sägner och detta drama handlar just om hur människan, i detta fall Oidipus, inte kan komma undan sitt öde som redan är förutbestämt av gudarna.

Exempel mer utvecklat Dra slutsatser om kopplingar mellan tid och text: Under denna tid så hade dramat en viktig roll i samhället och fungerade uppfostrande gentemot folket; man ville visa vilka tankar och värderingar som var viktiga i samhället och då bla att man skulle vara ödmjuk mot sina gudar och inte drabbas av övermod och på något sätta sig upp mot dem. Oidipus försöker att överlista gudarnas redan förutbestämda öde men lyckas inte med att ändra det. Hans spådom slår in; han begår hemska handlingar och blir väldigt olycklig. Detta ser jag som avskräckande för folket som måste ha sett dramat. Dessutom var skådespelen väldigt våldsamma under den här tiden och innebar starka känslor. Kung Oidipus är definitivt våldsam i och med att han slagit ihjäl sin far i ren ilska och Oidipus visar upp väldigt starka känslor av förtvivlan då han väljer att sticka ut sina ögon när han inser sanningen.