Likvrdig utbildning Likvrdig undervisning http www spsm sesvStodiskolanFysiskaktivitetArbetsmaterial

Likvärdig utbildning – Likvärdig undervisning http: //www. spsm. se/sv/Stod-i-skolan/Fysisk-aktivitet/Arbetsmaterial/

Detta ser SPSM, Skolverket och Skolinspektionen … - Elever med funktionsnedsättning ges inte alltid möjlighet att vara delaktiga i ämnet idrott och hälsa. - Lite specialpedagogiskt stöd i ämnet. - Ju mer fortbildning/utbildning i specialpedagogik desto mer positiva är pedagoger till undervisning i heterogena grupper. - Idrottslärare är ofta bra på att uppmuntra elever men mindre bra på att anpassa undervisningen. - Ju mer delaktighet och inflytande elever har, desto bättre anpassningar och alternativa lösningar i undervisningen.

Lika mycket värd? Lika värdigt bemötande? Likvärdighet Lika mycket till alla? Lika förutsättningar att nå mål och kunskapskrav? Lika över hela landet? Tillgänglighet Lokaler? Möjlighet att delta? Delaktighet Gemenskap Möjlighet att ? påverka? Lärande? Skolgård? Läromedel? Inflytande i lärandet? Vara en del i en gemenskap?

Ny form i Diskrimineringslagen • Bristande tillgänglighet i alla skolformer klassas som diskriminering. Nya formen av diskriminering trädde i kraft den 1 januari 2015 och innefattar såväl undervisning som lokaler. • Bristande tillgänglighet betyder att en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att man inte gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning.

Tillgänglighet handlar om mötet mellan barn/elev och lärmiljö

I Skolinspektionens rapport 2012: 9 kring demokrati och värdegrund lyfter man fram att skolans samlade uppdrag behöver förtydligas - Demokratiuppdraget - Främjande och förebyggande värdegrundsarbete - Kunskapsuppdraget Föreläsning med Claes Nilholm 2014

Rektor, skolledning, specialpedagog, elevhälsa. . . uppgift att ge pedagoger och elever bästa möjliga förutsättningar i lärandet

• Hur tänker Ni kring Marias, Cajsas och Kajsas resonemang? • Hur kan ni skapa ett kollegialt lärande kring dessa frågor?

• Hur ser er planeringsprocess ut? Vilket stöd ger styrdokumenten för att redan i planeringen ta hänsyn till elevers olikheter? • Vilken roll har specialläraren eller specialpedagogen i planeringen av undervisningen?

I filmen ser vi att Cajsa, idrottslärare och Nazrin, elev, har extra tid tillsammans för att förbereda kommande lektion. • Vad betyder det för eleven/klassen/läraren? • Hur ser era möjligheter ut kring att individualisera, för att skapa förutsättningar för delaktighet och lärande?

Bedömningssituationer i Rörelse Att kunna delta betyder att i handling, utifrån sina egna förutsättningar, kunna använda sammansatta rörelsemönster och anpassa dessa för att lösa olika rörelseuppgifter som i olika miljöer. Förmågor och kravnivåer är desamma för alla elever, men uppgifternas utformning kan och behöver variera för att inte missgynna enskilda elever.

Rektorn bör • stödja lärarna i deras arbete med att bedöma elevernas kunskaper genom att tillsammans med dem utveckla gemensamma rutiner och former för att utvärdera elevernas kunskaper, samt • vid beslut om att bortse från enstaka delar av kunskapskraven för en elev, försäkra sig om att eleven ges så goda förutsättningar som möjligt att utveckla sina kunskaper i dessa delar.

• Vilka erfarenheter har ni av att använda undantagsbestämmelsen? • Hur resonerar ni på er skola kring anpassning av undervisning och bedömning så att undantagsbestämmelsen endast tillämpas när det finns särskilda skäl? http: //www. skolverket. se/bedomning/betyg/elever-med-funktionsnedsattning/studiepaket-omundantagsbestammelsen/studiepaket-om-undanstagsbestammelsen-1. 226025

Skollagen 10 kap. 21 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

Skollagen 11 kap 23 a § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 22 och 23 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning, utom elevens utvecklingsstörning, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Utvecklingsstörningen får dock beaktas om det finns synnerliga skäl. Lag (2011: 876).