Lidandets Problem versikt Vem r jag Intro och

Lidandets Problem

Översikt • Vem är jag? • Intro och formuleringar av problemet • Två argument mot Guds existens utifrån lidande: a) Det logiska problemet b) Det bevismässiga problemet • Vilka specifikt kristna resurser finns att tillgå?

Intro • Vad är lidandets problem inom teologi och filosofi? • Kort handlar det om hur/om Gud, som är allsmäktig, allvis och allgod kan tillåta ondska. • Alltså, hur kan Gud existera å ena sidan och ondska och lidande å andra?

intro ”Det är inte Gud som jag inte accepterar, det måste du förstå, det är den värld som skapats av honom, Guds värld alltså, som jag inte accepterar och inte kan gå med på att acceptera” (Ivan Karamazov, Bröderna Karamazov)

”…Gud iakttar oss inte. Han är upptagen med att inte rädda sjuka barn och låta folk svälta ihjäl. Om han existerar är det han som borde göra bot inte du. ”- (John Thackery , the Knick)

Intro När man inom filosofiska och teologiska kretsar och skrivit och tänkt har man ibland gjort skillnad på olika sätt att formulera problemet med lidande och ondskan

Intro • Skillnaden mellan en teodicé och ett försvar. • Skillnaden i hur man formulerar problemet: a) Vissa har menat att Gud och lidande är logiskt oförenliga. b) Andra att det lidandet i världen utgör goda bevis på att Gud troligtvis inte finns.

Det logiska teodicéproblemet ” ”Epikuros gamla frågor kvarstår. Vill han förhindra ondska, men kan inte? Då är han maktlös. Kan han, men vill inte? Då är han illvillig. Både kan och vill han? Varifrån är då ondskan? ” ” (Epikuros, 341 -270 f. Kr. )

Logiska forts… • “I think, however, that a more telling criticism can be made by way of the traditional problem of evil. Here it can be shown, not that religious belief lack rational support, but that they are positively irrational, that the several parts of the essential theological doctrine are inconsistent with one another, so that theologian can maintain his position as a whole only by a much more extreme rejection of reason than in the former case. He must now be prepared to believe, not merely what cannot be proved, but what can be disproved from other beliefs that he holds. ” (J. L Mackie, 1955)

Logiska forts. . 1. ”Om Gud existerar, då är han allsmäktig, allvetande och moraliskt perfekt. 2. Om Gud är allsmäktig, då har han makt att utrota all ondska. 3. Om Gud är allvetande, då vet han om att ondska existerar 4. Om Gud är moraliskt perfekt då vill han utrota all ondska. 5. Ondska existerar. 6. Om ondska och Gud existerar då har Gud antingen inte makten, viljan eller kunskapen som behövs för att utrota ondskan. 7. Alltså existerar inte Gud. ” -(M. Tooley)

Gemensamt för alla logiska formulering är just att de menar att Gud å ena sidan och lidande och andra sidan är logiskt oförenliga.

Plantingas logiska lösning • Plantinga invänder mot - ”Om Gud är moraliskt perfekt då vill han utrota all ondska. ” Och mot - ”Om Gud är allsmäktig, då har han makt att utrota all ondska. ”

Hur kan vi svara på en logisk formulering? - Två steg i Plantingas lösning av problemet: - För det första: Det kan finnas goda omständigheter som är omöjliga att skapa utan att tillåta lidande. Omständigheter som väger upp för lidande. - För det andra är det logiskt möjligt att det finns vissa gränser för vad ett allsmäktigt väsen kan skapa.

Plantingas lösning • Plantinga föreslår att moralisk frihet kan vara en sådan omständighet som är omöjlig att skapa utan att tillåta moralisk ondska (och därmed lidande). • Alltså, det är logiskt möjligt att Gud skattar moralisk frihet så till den grad att han anser den väga upp för ondskan och lidandet i världen. • En värld med fira moraliska väsen är bättre än en värld med moraliskt lydiga robotar.

• Plantinga menar att moralisk frihet förutsätter frihet att göra gott och frihet att göra ont. • Men hur blir det då med Guds allmakt?

• Detta för oss till Plantingas andra invändning mot en logisk formulering av lidandets problem, nämligen: att det kan vara logiskt möjligt att det finns omständigheter som inte ett allsmäktigt väsen kan frambringa.

Guds allsmäktighet Plantinga menar att det är ingen begränsning av Guds allmakt att han inte kan frambringa logiskt oförenliga omständigheter.

Exempelvis: - Gud kan inte skapa en fyrkantig cirkel. - Han kan inte skapa en gift ungkarl. - Eller ett ensambarn med 10 syskon.

Plantingas lösning Eller som C. S Lewis uttrycker det: ”Hans allmakt betyder makt att göra allt det som i sig självt är möjligt, inte att göra det i sig självt omöjliga. Man kan tillskriva honom underverk men inte meningslöshet. Detta innebär ingen begräsning av hans allmakt. ” (C. S Lewis)

Plantingas lösning Vad har då fyrkantiga cirklar och gifta ungkarlar att göra med lidandets problem?

Jo, Plantinga menar att det är logiskt omöjligt för Gud att skapa moraliskt fria varelser utan att samtidigt tillåta dem möjligheten att välja att utföra moraliskt dålig handlingar (som kan orsaka lidande). Alltså, det är logiskt omöjligt att förutbestämma en person att fritt välja en viss handling.

Plantingas lösning Sammanfattningsvis skulle man kunna formulera ett försvar enligt Plantinga som följer: - Att Gud inte kan frambringa logiskt oförenliga omständigheter är ingen signifikant begräsning av hans allmakt. - Det är logiskt möjligt att Gud ansåg en värld med moraliskt fria varelser och möjlighet till lidande bättre än en värld med utan moralisk frihet och lidande. - Det är logiskt möjligt att denna världen är den bästa av alla möjliga världar där människor är moraliskt fria.

Problem med lösning • Är mer effektivt gällande moralisk ondska än naturlig ondska. • Är det verkligen omöjligt att vara bestämd att agera på ett visst sätt och ändå besitta en fri vilja? • Sätter ett mycket högt pris på den fria vilja. • En väldigt hög abstraktionsnivå. • ”the myth of common values”:

”…it would be a hollow victory for the believer to stop with showing that the God that Mackie doesnt believe in could coexist with evils, if that God is not the one that the believer confesses. ” (Marilyn Mccord Adams)

Det bevismässiga teodicéproblemet - En annan version av lidandets problem menar att lidande i allmänhet och/eller mängden lidande i världen gör det osannolikt eller otroligt att Gud existerar. - Detta är ett svårare argument att bemöta för teister (sådana som tror på Gud).

Det bevismässiga teodicéproblemet Rowes bevismässiga argument: ”Betänk någon synnerligen hemsk instans lidande: en femåring som blir mördad och våldtagen (E 1) eller en ung hjort som plågsamt dör i en skogsbrand (E 2):

- Inget gott som vi vet om berättigar ett allsmäktigt, allvetande och allgott väsen (i fortsättningen perfekt väsen) att tillåta E 1 och E 2 - Därför, är det sannolikt att inget alls berättigar ett perfekt väsen att tillåta E 1 och E 2 - Därför, är det sannolikt att det inte finns något perfekt väsen. ”

Lösning på det bevismässiga problemet - Bara för att det inte verkar som om det finns goda anledningar att tillåta hemska instanser lidande betyder inte att det inte finns några goda anledningar. - Vi kan inte, på samma sätt som Gud överblicka konsekvenserna av olika omständigheter.

Lösning på det bevismässiga problemet 3 Liknelser: a) 2 liknelser om att allt inte är som det kanske verkar: - Plantinga och St. Bernardshunden i hans tält - Barnet som får en vaccinationsspruta

b) 1 liknelse om att vi inte kan överblicka konsekvenserna av olika händelser pga. vår begränsade kunskap: - Keller och President Ford.

• Alltså, bara får att vi inte vet någon berättigande anledning till lidande betyder inte det att det inte finns någon.

• Vidare, för att prata om att något är otroligt eller osannolikt behöver man fråga sig: otroligt/osannolikt relativt till vad? • Detta betyder att man behöver undersöka effektstyrkan av argument för Guds existens och väga den mot lidandets existens.

Problem med lösning ”My own nuthsell answer is that theological debate was carried on on to high of a level of abstraction” (Marilyn Mc. Cord Adams) - Vilka specifikt kristna resurser finns det.

Teologiska resurser • Kristen tro ger oss en möjlig förklaring till varför världen inte är som den ”borde vara”. • Kristen tro säger att lidande inte behöver vara komplett meningslöst • Korset ger oss vissa resurser för att hantera livets smärta.

- Vissa av oss har en intuition som säger oss att världen inte är ”som den borde vara” - 3 exempel på detta:

”jag är så trött på död…”

Varför världen är ur led ”Man, the world ain’t s’pposed to work like this. Maybe you don’t know that, but this ain’t the way it’s s’pposed to be. I’m s’pposed to be able to do my job without askin’ you if I can. And that dude is s’pposed to be able to wait with his car without you rippin’ him off. Everything’s s’pposed to be different than what it is here. ” (Danny Glover i Grand Canyon) citerad från ”Not the Way t’s Supposed to be, Cornelis Plantinga

Varför är världen ur led? . . . forts ”Unless we judge this waste and cruelty to be real evils we cannot…condemn the universe for exhibiting them…unless we take our own standard to be something more than us, to be in fact an objektive principle to which we are responding, we cannot regard the standard as valid” (C. S Lewis)

• Få saker är så självklara som att livet innebär smärta och död. Varför upplever vi dem då som så onaturliga?

Varför är världen ur led? . . . forts

• Världen är fallen men ska radikalt upprättas… ”in both creation and covenant , grace perfects nature, not simply by topping it up but by judging it, condemning the evil that has infected it, and then renewing it” (N. T Wright)

Lidande behöver inte vara meningslöst • Bibeln ger oss inte ett tydligt varför, men den säger att vi som kristna kan lida med visshet om att det inte är förgäves och att vi är trygga i Guds händer. • Så här uttrycker Paulus det:

””Vi vet att för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa, för dem som är kallade efter hans beslut…” (Rom 8. 28) ”Men i allt detta vinner vi en överväldigande seger genom honom som har älskat oss. 38 Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken något som nu är eller något som skall komma, varken makter, 39 höjd eller djup eller något annat skapat skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre. (Rom 8. 37 -39)

Paulus ger oss inget uttömmande varför, men han menar att Gud aldrig låter någon instans lidande vara komplett meningslös eller skingra oss från Gud.

Försoningsteologi och lidande ”Vad hjälper det egentligen att Jesus dog på korset? Vad hjälper det ungdomarna som inte orkade simma hela vägen från Utøya…” (Camnerin)

• I stark motsats till det nyss nämnda citatet ger oss, enligt min mening, försoningsteologi resurser både att tänka kring och att leva igenom lidande.

Guds vrede och ondska - För det första, på korset visar Gud sin vrede och sitt missnöje över världens ondska. - Det är min övertygelse att Gud inte stod passivt när det som hände på Utöya ägde rum. Jag tror att korset vittnar om hans hat mot det som hände där (Romarbrevet 1. 18; 3. 21 -26). - Dessutom lär oss bibeln att Gud slutgiltigt kommer döma världen när han kommer åter (Upp 21). - Alltså, Gud är inte oengagerad i relation till ondska och lidande. Han handlar aktivt emot det.

Guds kärlek och ondska • För det andra visar han sin enorma kärlek för oss (Rom 5. 8; 8. 32). • Vi får inte något varför i Romarbrevet kap 5 eller 8. Men vi får ett ”varför inte”. • Det är inte för att han inte bryr sig som han tillåter lidande. Logiken inom kristen teologi tillåter inte ett teologisk svar som gör Gud oberörd av vår situation:

Forts. . ”Han som inte skonade sin egen Son utan utlämnade honom för oss alla, hur skulle han kunna annat än också skänka oss allt med honom? ” (Romarbrevet 8. 32)

Resurser från korset • Guds dom och kärlek ger både den som orsakat lidande, den som lider och offer av lidande hopp och tröst. • Han erbjuder förövaren hopp igenom att säga att våra syndar är betalda och dörren till honom är öppet vad vi än gjort (Rom 5). • Han säger till den lidande att det inte finns några gränser för hans kärlek till oss (Rom 8. 32) • Han säger till offer att han är vred över orättvisor; att han har tagit hand som synden och kommer göra det slutgiltigt.

Guds identifikation med oss och lidande - Men Guds handling på korset stannar inte vid att han visar kärlek en gång eller betalar det juridiska priset för våra synder. - Han träder in i våra sår, sorger och synder och lider med oss och för oss.

- ”Den som inte visste av synd, honom har Gud i vårt ställe gjort till synd, för att vi i honom skulle stå rättfärdiga inför Gud. ” (2 Kor 5. 21) - ”Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men utan synd. ” (Hebr. 4. 15)

Alltså, När vi kommer till honom så kommer vi inte till en Gud som inte kan känna med oss eller veta vad vi går igenom. Vi kommer till en som vet allt, har genomgått allt och känner oss utan och innan. En som har identifierat med oss genom att bli synd (2 Kor. 5. 21)

• Jag tror inte hans vrede över synd eller hans identifikation med oss och kärlek för oss stannade vid en historisk händelse för 2000 år sedan utan är aktiv än idag. • Så här uttrycker en av mina lärare det:

”We fail to imagine that Jesus wounds are fresh each time we sin and are sinned against even though his saving work was finished along time ago(…)On the cross, Jesus becomes the victim and the victimizer. He becomes sin- he becomes genocide, pedophilia, rape; he becomes envy, rivalry, greed; he becomes white lies, unfaithfullness, lost innocence, - so that we can become God’s righeousness. Jesus walks the green mile to the electric chair, to Colombine, to Auschwitz, to the room covered with blood where the cut girl sits crying. He takes the chock and the electric charge. He takes the bullet to the head and heart. He takes the hit of gas in the Holocaust’s chamber while hanging in Nuremberg Trail’s gallows. He takes the girls razor to his flesh, torn brow, palms and side, blood and water flowing. It is finished. ” -Paul Metzger

Så vill vi se hur mycket Gud hatar synd, hur mycket han älskar oss och hur djupt han sympatiserar med oss. Så skall vi se på det här: