Lex Sarah en mjlighet till bttre kvalitet Tillsammans

Lex Sarah – en möjlighet till bättre kvalitet

Tillsammans gör vi det bättre • Syftet är att upptäcka fel och brister – Både det som du själv varit delaktig i, ser eller får höra talas om. • Vi ska rätta till det som blivit fel och förhindra att det händer igen. • Vi alla är lika viktiga och har samma ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet enligt lag! Du kan rapportera anonymt men har då inte fullgjort ditt ansvar enligt lag. • När du rapporterar fel och brister bidrar du till en förbättring.

Verksamheter som ska följa lex Sarah So. L Socialtjänstlagen LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Privata utförare har samma skyldigheter men utreder sina rapporter själv-ska skickas till kommun för kännedom. Si. S – Statens institutionsstyrelse

Vem är skyldig att rapportera? • Anställda i kommunal och privat regi • Deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program (som arbetar eller praktiserar) • Uppdragstagare (t. ex. inhyrd omsorgspersonal, ledsagare eller kontaktperson) • Praktikanter under utbildning (inte prao-elever) • Legitimerad personal omfattas av rapporteringsskyldigheten enbart när hen fullgör arbetsuppgifter inom socialtjänst men behöver informera ansvarig chef om vad som hänt.

Gör missförhållanden synliga • Du (inte någon annan!) har en rapporteringsskyldighet så fort du upptäcker ett missförhållande eller påtagliga risker för missförhållanden. Rapporten ska göras i avvikelsesystemet (ska även ske muntligt till ansvarig chef) • Du ska åtgärda missförhållandet skyndsamt. • Du som chef har ett ansvar för att ta reda på vad som hänt, varför det hänt och avhjälpa/undanröja missförhållandet. Du behöver även planera för vad som ska förändras för att det inte ska hända igen.

Alla missförhållanden ska rapporteras • Fysiska, psykiska, sexuella övergrepp • Brister i bemötande- respektlöst tilltal • Brister i rättssäkerheten • Brister i utförandet av insatser • Ekonomiska övergrepp • Brister i den fysiska miljön slag, nypningar, hårdhänt handlag, hot eller bestraffningar, trakasserier, verbala sexuella anspelningar, visar bilder, blottar sig osv. ”fy vad du är äcklig”, ”hur fan kan du göra så här” osv. ”fräser ifrån lite hårdare än det var menar om att någon inte ska larma i onödan” sekretessbrott, brister i handläggning, verkställer inte insatser t. ex. Att kund tvingas lägga sig redan på eftermiddagen, glöms på toalett, viktig morgonhjälp glöms bort, får flera gånger vänta på sin lunch i mer än en timme och kunden blir orolig och nedstämd. Verksamheten bestämmer sig för att kunden får stå ut med att ha inkontinensskydd då det inte finns personal nog att utföra toalettbesök Bestulen av anställd och påverkar negativt på grund av beroendeställningen, tvingas betala för tjänster som hen inte får eller eg inte vill ha larm som inte fungerar, låsta avdelningen som borde vara öppna, dokumentationssystem är nedstängt och som påverkar kunderna

Vad är ett missförhållande eller risk för missförhållande? En handling eller underlåtande av handling (att man medvetet eller råkat missa något) som resulterar i en påtaglig risk för missförhållande eller att ett missförhållande uppstått… …och om det inträffade har inneburit ett hot mot eller medfört konsekvenser för kundens: • liv • säkerhet • fysiska eller • psykiska hälsa

Vad ska det stå i rapporten? • Beskriv så utförligt som möjligt. • Har du fått händelsen berättad för dig så är det bra om du skriver vem som berättat om det. • Vilka konsekvenser medförde det för kunden. • Vet du varför missförhållandet hänt så beskriv det. • Skriv gärna förslag på vad som kan göras för att förhindra att det händer igen.

Glöm inte bort att… • Dokumentera händelsen i journal samt att det rapporterats. • kunden och/eller dennes legala företrädare ska informeras om händelsen och rapporten (prata med din chef om hur detta lämpligast ska göras). Anmäls händelsen till IVO ska de även informeras om det. Journalför vilken information som getts.

Vanliga orsaker till missförhållanden • Brist på fungerande rutiner eller rutiner som inte följs • Brist på kompetens, introduktion, information • Brister i organisation, bemanning eller arbetsledning • Utredningen ska alltid fokusera på systemfel och inte hitta någon ”syndabock”.

Vilken information har du rätt till? • Vad du ska göra om du ser/upptäcker ett missförhållande (Som chef har du ett ansvar att informera skriftligt och muntligt om skyldigheten minst en gång per år) • Din chef ska informera om vad som hänt med rapporten och hur den utretts • Du ska också få veta vilka förändringar i verksamheten som rapporten lett till

Hur gör vi i Kristianstad? • Närmsta chef tar emot inkomna rapporter och bedömer enligt rutin. Beroende på vilken poäng händelsen bedöms till utreds händelsen av chefen eller förvaltningens lex Sarah-grupp. • Det är förvaltningschef som beslutar om händelsen ska anmälas till inspektionen för vård och omsorg (IVO). Då ska händelsen bedömas som allvarlig. SAS är ansvarig för att meddela förvaltningschef om händelsen bedöms som allvarlig.

Utredning När en utredning genomförs kan du, en arbetskamrat, kunden och/eller din chef få svara på frågor som utredaren ställer. Utredningen går ut på att få svar på varför något inträffat, inte om någon gjort fel. Det beslutas om åtgärder som ska vidtas och följas upp för att göra verksamheten bättre och säkrare.

Är du osäker? Om du är osäker på om det är ett missförhållande eller ”bara” en avvikelse så registrera det som en avvikelse. Din chef kan sedan göra en ny bedömning om att det ska rapporteras som lex Sarah.

Anmälan eller rapport? En rapport - registrering av en avvikelse gällande en händelse eller ett missförhållande. En anmälan - görs av förvaltningschef till IVO om händelsen bedöms som allvarlig. Vi ”anmäler” aldrig varandra eller någon verksamhet. Vi skriver en avvikelse/rapport om missförhållande, gällande en händelse.

Hur gör vi på vår arbetsplats? • Rapporterar vi negativa händelser (avvikelser)? Både HSL och So. L? • Pratar vi om att vi anmäler varandra eller pratar vi om att vi rapporterar en negativ händelse. Vad är skillnaden? • Är vi trygga med att våga rapportera eller finns det en rädsla? Varför? • Hur kan vi stötta varandra till att rapportera händelsen och därigenom bidra till en ökad kvalitet? • Hur pratar vi om de händelser som skett inom vår enhet/inom förvaltningen? Mindre som större. Hur ofta? • Är det något som är oklart i hanteringen? • Vad behöver vi bli bättre på och vad är vi bra på? • Vad behöver vi göra för att kvalitetsarbetet ska kännas meningsfullt och betydelsefullt?