LEK I TFKBT tillsammans med barn och frldrar

LEK I TF-KBT tillsammans med barn och föräldrar Fördjupningsarbete TF-KBT februari 2016 Hanna Thermaenius

LEK I TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING LEK och KREATIVITET som viktigt inslag i TF-KBT • För barn är leken det naturliga sättet att arbeta och ett viktigt komplement till samtal • • • LEK som förutsättning för behandling • Leken är ett verktyg för att reglera ner eller upp barnet, få en paus, öka koncentrationen, få ny energi Leken gör behandlingen lustfylld och engagerar barnet • Lekfulla moment kan användas i alla komponenterna i TF-KBT behandlingen med barn, föräldrar och gemensamt Leken kan användas för att ”hitta tillbaka” om barnet hamnar utanför toleransfönstret • Leken blir ett konkret sätt arbeta med affektreglering och intoning • Stärka barnets relation till anknytningspersonen/-personerna Lekfulla övningar finns beskrivna, men möjlighet ges även till terapeut att vara kreativ

TF-KBT och LEK • Bättre utfall i KBT om det finns lekinslag: - underlättar problemlösning förmåga till insikt ökar flexibelt och divergent tänkande hjälp att hitta alternativa copingstrategier • Leken i TF-KBT är inte : - barnstyrd fri (bara eventuellt ett par minuter som belöning/avkoppling) • Leken i TF-KBT : - baseras på terapeutens kreativa förmåga är i grunden strukturerad och undervisande ger möjlighet till anpassning utifrån det specifika barnet är ett viktigt inslag för att bygga upp en terapeutisk relation har en multisensorisk approach, ger barnet möjlighet att förstå och beskriva utan ord

LEKFULLHET GENOM HELA BEHANDLINGEN PRACTICE

”Difficult and emotion-laden trauma material can be more easily digested, with play and play -based techniques becoming a sort of ”enzyme” that dissolves the painful connection to traumatic memories, thereby easing the discomfort avd increasing control and confidence with in the child. ” (A. A Drewes & A. M. Cavett i kapitel om lek i boken TF-CBTTrauma-Focused CBT for Children and Adolescents: Treatment Applications. Judith A. Cohen, Anthony P. Mannarino , Esther Deblinger)

Varför leka med förälder/omsorgsperson? En grundläggande svårighet hos barn med komplex trauma är bristande förmåga till självreglering som uttrycks som svårigheter att reglera fysiologiska processer, affekter och uppmärksamhet samt svårigheter i inhibering av impulser. Regleringsfunktionen utvecklas gradvis från yttre reglering (förälder) till inre reglering och motsvaras av en framväxt av hjärnstrukturer och neurala nätverk Förändring sker i upplevelsen. Lek ger nya upplevelser av samspel. (Sterns begrepp ”moments of meeting”) Trauma kan ses som ett brott i anknytningen. Leken ger möjlighet att stärka bandet mellan barn och vuxna, få icke verbala erfarenheter av samspel och samvaro.

Att tänka på innan gemensam lek • Förbered innan med de vuxna så att det känns tryggt för dem. Ta reda på föräldrars egen lekhistoria, lekar som man redan gör hemma eller har gjort, stärk dem. • Låt det bli förälder och barn bli de som leker tillsammans i den mån det går, men förbered med dem enskilt. Låt gärna barnet få visa föräldern hur leken kommer gå till. • Hitta vardagsnära lekar och material som finns i hemmet, det ökar chansen för att leken blir av igen hemma. • Ge enkla förklaringar till lekarna kopplande till barnets svårigheter typ: ”Kroppen reagerar mycket vid stress, genom att till exempel ha svårt att fokusera och koncentrera sig eller att bli spänd…. ” • Hitta ett par enkla lekar som du trivs med och alltid kan ha till hands, de flesta lekar kan anpassas och varieras utifrån det som krävs i stunden. Är man trygg med leken kan man ha fokus på familjen.

BERÖRINGSLEKAR varför? • Lugnande verkan minskar på stress. - Barn som har varit med om traumatiska händelser har ofta en hög spänningsnivå i kroppen. • Lekarna kan användas hemma för nedvarvning. - Inte sällan finns t ex insomningssvårigheter som ett symtom. • Ger tillfälle att öva ja/nej-känsla & kommunikation. - Barnen vi träffar har ofta erfarenhet av att deras gränser i allmänhet och kroppsgränser i synnerhet inte ha respekterats. Leken öppnar för nya erfarenheter. • Ger möjlighet att ta emot omsorg och beröring på ett tryggt sätt. - Utsatta barn värjer sig ofta mot beröring och omsorgspersoner kan bli extra försiktiga att beröra barnet utifrån omständigheterna.

Beröringslekar PIZZAMASSAGE Ryggmassage utifrån att man bakar en pizza på barnets rygg. Barnet får välja pålägg, visa med tumme upp och ner och stopp hur mycket och hårt man vill ha. KILLA-GISSA Känna på olika beröringssaker på underarmen (ex bomull, pensel , fjäder, kam, massageboll). Säga start och stopp. Sedan få blunda, säga start och stopp och gissa vad man blev berörd med.

SPEGLINGSLEKAR varför? • Tränar koncentration - Stress leder ofta till stora svårigheter att hålla fokus, denna övning blir ett sätt att träna på detta på ett lekfullt vis. • Medveten närvaro, fokus på här och nu Barn som besväras av påträngande tankar och bilder kan uppleva det skönt med en paus och får en första känsla av att det är möjligt att genom byte av fokus styra tankar - • Genom att följa och härma varandras gester och uttryck fördjupas känslan av att bli sedd - Denna övning kräver att man ser på varandra, det blir en möjlighet att få till ”mötesögonblick” en känsla av att vara värdefull att vara med. • Möjlighet att på ett lekfullt vis pröva känslouttryck. -Att visa och bli förstådd i sina känslouttryck är en viktig del av traumafokuserade behandling.

Speglingslekar ENKEL SPEGEL Föräldern är en spegel som barnet speglar sig i. Barnet uppmuntras göra olika gester , miner och rörelser som den vuxna följer. Därefter byter man. För små barn kan det vara användbart att ha en tom ram att sätta runt den som är ”spegel” för att tydliggöra vem som leder och vem som följer. Ramen hjälper även mindre barn att stanna på plats och inte göra alltför fysiska övningar som blir svåra att följa. KÄNSLOSPEGEL Även här får barn och föräldrar turas om att spegla sig i varandra. Skillnaden här är att de ombeds göra olika känslouttryck som den andre får följa och som man sedan kan gissa vad det var för känslouttryck. BÅDA LEDER-BÅDA FÖLJER SPEGEL Denna spegelvariant lämpar sig för något äldre barn. Instruktionerna här är att båda är varandras spegelbilder samtidigt. I små rörelser både leder man och följer den andre. De krävs medveten närvaro och intensiv uppmärksamhet på den andras små rörelser.

AKTIV GEMENSAM LEK varför? • En aktiv lek ger energi och ökar koncentrationen - Barn med traumasymtom har ofta svårt med koncentrationen, aktiva pauser gör det lättare att fortsätta ”arbeta”. • Ger ny vitalitet - Att arbeta med smärtsamma minnen kan få en del att hamna i ”freeze” tillstånd, genom att leka och röra på stora muskelgrupper ökar åter aktiviteten i kroppen. • Ett lekfullt sätt att träna på att visa känslor med intensitet - Starka affekter kan vara skämmande för barn med traumatiska erfarenheter. Detta är ett lekfullt sätt att börja testa. • Fysiska aktiviter som fungerar i små utrymmen - Många barn vi träffar har svårt att reglera sin kraft, dessa lek kan anpassas så detta kan göras på ett säkert vis. • Lekar som innebär sammarbete - Värdefullt att sträka relationen genom att ha kul tillsammans.

Aktiv gemensam lek - med ballong BOLLA-HÅLLA: Denna lek går ut på att man håller varandra i händerna och bildar en ring och samtidigt håller ballongen i luften. Barn som kan bli spralliga och av motoriska lekar får bra stöd med att regleras för att man håller i deras händer. BOLLA UTAN ATT HÅLLA: Utmana sig genom att se hur många bollningar man gemensamt kan hålla ballongen i luften. BOLLA MED KÄNSLOR: Ballonger går utmärkt att rita på med spritpennor. Genom detta kan man rita olika ansiktsuttryck/känslor på dem och sedan bolla till varandra det känslouttrycket.

Referenser /läsförslag -Trauma-Focused CBT for Children and Adolescents: Treatment Applications. Judith A. Cohen, Anthony P. Mannarino , Esther Deblinger. -Playful Trauma Focused-Cognitive Behavioral Therapy With Traumatized Children. Angela, M. Cavette. - Fem gånger mer kärlek. Martin Foster. - Vi är våra relationer : om anknytning, trauma och dissociation. Tor Wennerberg - Ögonblickets psykologi, Daniel Stern - Theraplay: Helping Parents and Children Build Better Relationships Through Attachment-Based Play. Phyllis B. Booth, Ann M. Jernberg. - Sensorimotor psychotherapy. Interventions for trauma and attachment Ogden & Fisher - Regulering som nokkelbegrep och toleransvidnduet som modell i en ny traumapsykologi. Dag Nordanger. Tidskrift för norsk psykologiforening 51 8 s 531536).