ldre deltagande medieformer Darnton every age was an

  • Slides: 18
Download presentation
Äldre deltagande medieformer

Äldre deltagande medieformer

Darnton • ”every age was an age of information, each in its own way”

Darnton • ”every age was an age of information, each in its own way” • fallstudie: Paris runt 1750 • många medieformer – tät kommunikationsnät; överlappande, förstärkande – tal, skrift, tryck, bilder, sång, … • ”kollektivt skapande”; även inslag av mer ”professionella” aktörer • the communciation process ”always involved discussion and sociability, so it was not simply a matter of messages transmitted down a line of diffusion to passive recipients but rather a process of assimilating and reworking information in groups – that is, the creation of collective consciousness or public opinion. ” (s 26) • meningslöst att separera muntlig och skriftlig kommunikation – hänger ihop i ett multi-mediasystem • poänglöst att härleda en kommunikationsform ur en annan och upprätta den typen av hierarkier – feedback och konvergens, snarare än nedsippring och linjär spridning, och dessutom: spridning är det intressanta inte ursprung • leder fel att separera elit- och populärkultur (hög- och lågkultur)

”Anledning, blott anledning, til en emot Stadens och Ortens wärde någorlunda swarande Tidning är

”Anledning, blott anledning, til en emot Stadens och Ortens wärde någorlunda swarande Tidning är gifwen: det må bero af Wettenskapernes, Witterhetens och de wackra Konsternes Idkare at befordra mitt ändamål!” Linköpings Bladet 3 January 1795, first issue

“passive old media” – “interactive new media” (Nicholas Negroponte)

“passive old media” – “interactive new media” (Nicholas Negroponte)

historisera! “passive old media” – “interactive new media” hur? vem? när? varför?

historisera! “passive old media” – “interactive new media” hur? vem? när? varför?

en medborgerlig tidningslitteratur

en medborgerlig tidningslitteratur

medium = teknologi + protocols* (Lisa Gitelman) *sociala och kulturella normer och praktiker som

medium = teknologi + protocols* (Lisa Gitelman) *sociala och kulturella normer och praktiker som omgärdar teknologin

”Man skulle få se et dylikt Dag eller Weckoblad öpna likasom en ständig conversation

”Man skulle få se et dylikt Dag eller Weckoblad öpna likasom en ständig conversation emellan Ortens Inbyggare, där alla äga tillfälle, at uplysa, gagna och förnöja hwarandra, samt den Förnämsta med den Ringaste, njuta lika Rätt at höja sin Röst, till både Allmänt och Enskilt bästa. ” prospekt för Örebro Weckoblad 1793

”Hwem skall jag därföre skylla? Icke Boktryckaren ty hans sak är at trycka, men

”Hwem skall jag därföre skylla? Icke Boktryckaren ty hans sak är at trycka, men icke at skrifwa. Det ankommer således på de lärde och wittra ibland dess [stadens] medborgare at tildela honom sådant som kan förnöja en Allmänhet. ” Norrköpings Weko-Tidningar 19 september 1767

förändrade ”protocols”: politisering professionalisering

förändrade ”protocols”: politisering professionalisering

från boktryckare till redaktör publicist

från boktryckare till redaktör publicist

från insändare till korrespondent

från insändare till korrespondent

Whig history en historieskrivning som beskriver det förflutna som ett oundvikligt framåtskridande mot större

Whig history en historieskrivning som beskriver det förflutna som ett oundvikligt framåtskridande mot större frihet och upplysning, och som kulminerar i våra moderna former av liberal demokrati

the success of a medium is always conditioned by inattention or blindness to its

the success of a medium is always conditioned by inattention or blindness to its supporting protocols (Lisa Gitelman)

Att fundera över inför 30 mars (då du läser Marvin, kap 1) Boken fokuserar

Att fundera över inför 30 mars (då du läser Marvin, kap 1) Boken fokuserar bland annat sociala hierarkier och deras omförhandling i och med etableringen av nya elektriska medier i slutet av 1800 -talet – inte minst hur en ny elit av elektriska experter skaffade sig legitimitet. Försök dra paralleller till vår tid och de så kallade sociala medierna! Uppvisar vår tid nya eliter, i så fall vilka och hur ser i så fall deras legitimitetssträvanden ut? Och omvänt: finns där eliter som hotas? Fundera över vad för källmaterial Marvin använder – hur skulle en motsvarande nutida studie se ut?