Laterala ledbandsskador Anna Sprinchorn Fotsektionen Ortopedkliniken Akademiska sjukhuset
Laterala ledbandsskador Anna Sprinchorn Fotsektionen Ortopedkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Laterala ledband - anatomi
Laterala ledband - biomekanik FTA: hindrar inåtrotation av talus i fotledsgaffeln och hindrar adduktion av foten i plantarflekterat läge. Avslappnad när foten är dorsiflekterad CF: stabiliserar subtalusleden Rasmussen 1985, Kjaersgaard-Anderssen et al. 1987
Laterala ledbandsskador skademekanism FTA: inåtrotation av talus och adduktion av foten CF: inversion av calcaneus
Fotledsdistorsioner och lateral ledbandsskada – incidens Fotledsdistorsioner 7/1000 invånare och år 61% var laterala ledbandsskador (4/1000/år) (Hölmer et al. 1994)
Lateral ledbandsskada - behandling Lennart Broström 1966: Avhandling: Sprained ankles
Lateral ledbandsskada - behandling Lennart Broström 1966: Vanligaste skadan var FTA-ligamentskada Sutur av FTA-ligamentet ger goda resultat Konservativ behandling ger goda resultat Kirurgi i sent skede ger goda resultat Introducerade draglådetestet
Lateral ledbandsskada - behandling Tidigare studier: fokus på talar tilt på röntgen, eller ingen pre-operativ bedömning av typen av ledbandsskada Icke-anatomiska rekonstruktioner (Watson-Jones 1952, Evans 1953, Chrisman-Snook 1969) Gipstider 6 -12 veckor Caro et al 1964, Freeman 1965
Lateral ledbandsskada - behandling Broströms ligamentsutur Modifierad av Gould (50 pat, stress test och VAS- skalor) Gould et al. : Early and late ligament repair of lateral ligament of the ankle, Foot Ankle 1980
FTA-lig skador vanligast Broström 1964: Anatomic lesions in recent sprain: Kirurgi av 105 fotleder efter distorsion och artrografi Ruptur av FTA: 90 st (86%) Isolerad ruptur av FTA: 65 st (62%) Ruptur av FTA+CF: 23 st (22%) Isolerad ruptur främre syndesmosen: 6 st (6%) Isolerad deltoidlig skada: 3 st (3%) Deltoidlig skada + FTA-skada. 2 st (2%) Inga ledbandsskador: 6 st (6%)
Kvarstående instabilitet Broström: Treatment and prognosis in recent ligament ruptures. Acta Chir Scand, 1966 281 fotledsdistorsioner med artrografi. 95 kirurgi (direktsutur)+gips 3 v 82 gips 3 v 104 elastisk linda 3 v 2 -4 års uppföljning: 20 % hade instabilitet efter konservativ behandling, 3% efter kirurgi
Kvarstående instabilitet -kirurgi i sent skede Broström: Surgical treatment of ”chronic” ligament ruptures 1966 60 fotledsdistorsioner med kvarstående instabilitet (2 mån-20 år). Samtliga med positiv draglåda Samtliga fall hade FTA-ruptur vid kirurgi Två fall hade CF ruptur Tre veckor i gips 1 -4 års uppföljning: 59 pat förbättrades postop
Konservativ behandling goda resultat Drez et al 1982: konservativ behandling av laterala lig skador: 80% nöjda pat Konradsen et al. 1991: tidig mobilisering av totala rupturer lateralt, 87% nöjda pat Eiff et al. 1994: tidig mobilisering ger tidig återgång till aktivitet utan kvarstående men
Postoperativa komplikationer Vanligaste komplikationen: nervskada av nervus suralis (7 -19%) Broström 1964, Prins 1978, Evans 1984
Kvarstående instabilitet Draglådetest – inte hela sanningen Av 50 pat med positivt test, 25 hade symptom. 300 försökpersoner utan tidigare fotledsskada, 3 postiva test Anamnes! Sjukgymnastik före op Broström: Treatment and prognosis in recent ligament ruptures. Acta Chir Scand, 1966
Rutinfall Sjukgymnastik minst 6 månader Operation dagkirurgiskt i narkos Längsgående snitt Inspektion av peroneus-senorna Inspektion av laterala fotleden Ankare i fibula (ett för varje ligament) Rutinmässig sutur av både FTA och CF Gipsskena 1 v, byte till belastningsbart gips Avgipsning+suturtagning 3 veckor ASO 3 veckor, sedan sjukgymnastik Åter till läkare 3 månader s
TACK!
Varför blir inte patienten bra? 133 distorsioner, follow-up 2 -45 månader 37 pat (33%) kvarstående symptom Bosien et al. 1955 648 patienter med laterala skador, follow up efter 7 år med frågeformulär 32% kvarstående symptom Konradsen et al. 2002
Fotledsdistorsion Varför blir inte patienten bra? Kvarstående instabilitet – lateralt eller medialt Syndesmosskada Skadade peroneussenor Osteokondral skada Snowboarders fracture
Varför blir inte patienten bra? 261 MRI vid fotledsdistorsion: 103 total FTA lig skada (39, 5%) 53 syndessmosskada ( 20%) 20 osteokondral skada lateralt (8%) Roemer et al. : Ligamentous Injuries and the Risk of Associated Tissue Damage in Acute Ankle Sprains in Athletes: A Cross-sectional MRI Study. Am J Sports Med, 2014
Kvarstående instabilitet 281 fotledsdistorsioner med artrografi. 95 kirurgi (direktsutur)+gips 3 v 82 gips 3 v 104 elastisk linda 3 v 2 -4 års uppföljning: 20 % hade instabilitet efter konservativ behandling, 3% efter kirurgi Broström: Treatment and prognosis in recent ligament ruptures. Acta Chir Scand, 1966
Syndesmosskada Positivt “squeeze test” Positivt “crossed leg test” Palpationsömhet
Syndesmosskada 14/96 fotledsdistorsioner (15%) Dorsiflektion av foten i traumat MRI akut utmärkt Smärta i vila! Großterlinden et al. : Isolated syndesmotic injuries in acute ankle sprains: diagnostic significance of clinical examination and MRI. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc, 2015
- Slides: 23