Lagar och andra rttskllor Ml genom att arbeta
Lagar och andra rättskällor
Mål: genom att arbeta med kapitlet ska du lära dig att vad som skiljer rättsregler från andra regler. att normer, moral och etik påverkar lagstiftningen. hur lagar stiftas. skillnaden mellan olika slag av författningar. att det finns fler rättskällor än författningar. skillnaden mellan tvingande och dispositiva lagar. hur man hittar rätt lag.
Sammanfattning av kapitel 3, Lagar och andra rättskällor • Samhället styrs av regler. Sådana regler med rättsverkan kallas rättsregler. • Det finns även andra regler i ett samhälle – sociala normer. Dessa kan ibland utvecklas till att bli regler med rättsverkan. • Sverige har åtagit sig att anpassa sina lagregler till EU: s regler inom vissa rättsområden. • Lagar, förordningar och föreskrifter kallas författningar.
Det är riksdagen som stiftar lag (beslutar om lagar) på förslag av regeringen (propositioner) eller andra riksdagspartier (motioner). • • Att stifta en lag är oftast en utdragen process med utredningar, remissyttranden och lagrådsremiss. • En del av författningarna i SFS publiceras i tryckt form (lagböcker) av några privata förlag. • Alla författningar är åtkomliga genom rättsdatabaser (exempel: Lagrummet eller Lagen. nu) där lagtexterna hålls aktuella och lätt tillgängliga.
• Förutom de tryckta författningarna räknas förarbeten, prejudikat (rättspraxis) och sedvanerätt till rättskällorna, dvs. det som en domstol tar hänsyn till. Dessutom tar domstolen hänsyn till innehållet i eventuella avtal vid dispositiva mål. • En del lagregler är dispositiva, dvs. de tillämpas endast om det inte finns bestämmelser i något avtal. I andra fall är reglerna tvingande, dvs. de gäller även om det finns ett avtal som säger något annat. • Lagreglerna ändras hela tiden i takt med samhällets utveckling.
- Slides: 21