Kvalitets och utvecklingsarbeten i Jnkpings ln Sammanstllning 2012

Kvalitets- och utvecklingsarbeten i Jönköpings län Sammanställning 2012 och 2016 1

Tolkning Enkäten 2016 har gått ut till alla medlemmar i kretsen inte bara kommun och region • Det kan innebära att arbetsterapeuter som arbetar som lärare, på Af, FK eller annan organisation svarat, dvs att nya verksamhetsformer har tillkommit Kan finnas felkällor då hel arbetsgrupp svarar ibland och enskilda ibland. Alla svar är anonyma Resultat: Vissa siffror stämmer inte överens med min egen sammanräkning. Använd siffror med försiktighet och inte fastna på osäkra siffror då enkäten har gått ut till medlemmar på olika sätt 2012 0 ch 2016

Enkäten besvaras av 2012 Namn 2016 Total Antal % Enskild arbetsterapeut 45 80, 4 68 84 113 82, 5 Hel arbetsplats 11 19, 6 13 16 24 17, 5 56 100 81 100 137 100 Total Svarsfrekvens 2012 2016 100% (56/56) 100% (81/81) Hel arbetsplats, ange antal arbetsterapeuter: 2012 : 11 stycken som representerar 38 arbetsterapeuter 2016 : 13 stycken som representerar 64 arbetsterapeuter totalt 83 arbetsterapeuter 68+64 = totalt 132 arbetsterapeuter 2012 svarade 45+38 = 2016 svarade 3

Var arbetar du? 2012 Namn Antal % Sjukhusvård 25 Kommun 17 Privat vårdcentral, landstingsfinan sierad Bra Liv Vårdcentral Annat Total 2016 Total Antal % 43, 9 24 29, 6 49 35, 5 29, 8 41 50, 6 58 42 1 1, 8 1 1, 2 2 1, 4 11 19, 3 10 12, 3 21 15, 2 3 5, 3 5 6, 2 8 5, 8 57 100 81 100 138 100 Svarsfrekvens 2012 2016 100% (57/57) 100% (81/81) 4

Kompetensnivå 2012 Namn 2016 Antal % Antal Kandidat 45 80, 4 Magister 4 7, 1 Master 1 Specialist Disputerad Annat Total % Antal % 64 81 109 80, 7 4 5, 1 8 5, 9 1, 8 1 1, 3 2 1, 5 1 1, 8 2 2, 5 3 2, 2 0 0 0 9 16, 1 13 16, 5 22 16, 3 60 107, 1 84 106, 3 144 106, 7 Svarsfrekvens 2012 2016 100% (56/56) 97, 5% (79/81) 5

Sammanställning av frågor • Finns plan med mätbara mål på din arbetsplats? • Finns plan med uppföljning av måluppfyllelse • Finns arbetsterapiprogram för de mest frekventa patientgrupperna • Finns mål och måluppfyllelse för patientens delaktighet i utredning och intervention • Används FSA: s klassifikation av sökord och åtgärder (baserat på ICF/KVÅ) eller annan utrednings/åtgärdsregistrering? Ange vad. • Finns rutiner för återkoppling av resultat till remittent/liknande och samverkanspartner avseende utredning och intervention på individnivå? • Finns mätbara resultatmål på gruppnivå vad gäller patientutredning? • Finns mätbara resultatmål på gruppnivå vad gäller patientintervention? • Används den etiska koden i arbete med yrkesetiska frågor?

Sammanställning av frågor, forts. • Görs regelbunden granskning av patientdokumentation? • Används nationella riktlinjer i någon form i det dagliga arbetet? • Används/görs evidensrapporter? Om ja, inom vilka områden? • Finns samverkan över huvudmännens gränser när det gäller gemensamt utvecklingsarbete? • Bedrivs utvecklingsarbete vad? • Bedrivs projekt - vilka? • Bedrivs enskilda studier/ projekt? Vilka och vem? • Finns tid avsatt till kvalitets/utvecklingsarbete? • Erbjuds adekvat utbildning för att bedriva kvalitets/utvecklingsarbete ex. i förbättringskunskap? • Finns nödvändigt material tillgängligt, ex. litteratur, databaser? • Finns en person som är kvalitets/utvecklingsansvarig på arbetsplatsen eller i verksamheten?

Sammanställning av frågor • Bedrivs patientsäkerhetsarbete? • Finns en beskriven studentprocess? • Sammantaget, hur nöjd är du med möjligheten att utveckla kvaliteten i arbetsterapi på din arbetsplats?

Finns plan med mätbara mål på din arbetsplats? 2012 Namn 2016 Total Antal % Ja 31 54, 4 48 60, 8 79 58, 1 Nej 21 36, 8 23 29, 1 44 32, 4 5 8, 8 8 10, 1 13 9, 6 57 100 79 100 136 100 Vet ej Total Svarsfrekvens 2012 2016 100% (57/57) 97, 5% (79/81) 2012 Inte för just arbetsterapin, utan för hela verksamheten. Jobbar i olika förbättringsgrupper bla patientnärmre vård och teamrond. I dessa olika grupper jobbar vi mha PGSA-hjul där vi gör mätningar som sedan utvärderas. Verksamheten har mål, mätbara fungerar ej i akutsjukvård. Mål för patienteter och utvecklingsplan för anställda 9

Förekommer ingen handlingsplan. Ja på teamen arbetar vi med mål och måluppfyllelse. 2016 Just nu i en omorganisation som påverkar möjligheterna att specifikt jobba med detta just nu Plan finns men inte mätbara mål Vi har en verksamhetsplan med mål som finns för enheten men inte för arbetsterapin specifikt. Ny på min enhet ännu inte hunnit påbörja kvalitetsarbete. Ny organisatione sedan 1/3 -16, inga mätbara mål finns inom området. Inte specifikt för arbetsterapi efter senaste omorganisationen till rehabiliteringscentrum. av hela verksamheten Verksamheten är en kommunal arbetsmarknadsenhet och verksamhetens mål är övergripande. Tillgänglighetsmål Vårdplan Delvis. Håller på med ett pilotprojekt just nu. För övrigt saknas mål. Koll i journalsystemet om vi tagit emot och startat insatser i tid. Utvärderingsenkäter Använder smarta mål. Jag arbetar för närvarande inte som arbetsterapeut och känns därför inte rätt att svara på frågorna. På kliniknivå, alla team Ja i varierande grad i olika team Se nedan! 10

Finns plan med uppföljning av måluppfyllelse? 2012 Namn 2016 Antal % Antal Ja 29 50, 9 Nej 18 31, 6 Vet ej 10 57 Total % Antal % 39 50 68 50, 4 28 35, 9 46 34, 1 17, 5 11 14, 1 21 15, 6 100 78 100 135 100 Svarsfrekvens 2012 2016 100% (57/57) 96, 3% (78/81) 2012 Alla deltagare i verksamheten har genomförandeplan med plan för uppföljning formulerat. Genomförandeplan Rehabplan för patienter och medarbetarplan-samtal för anställda Uppföljning finns, men inte en realistisk plan. 11

2016 se ovan. i enlighet med de kommunala policyn. Inom det pilotprojekt som just nu pågår. För övrigt bristande. 2 gånger per år Journalgranskning På kliniknivå, alla team Se ovan Kommunen arbetar med detta och att socialnämndens mål ska brytas ner till mätbara mål för varje enhet, men vi är inte där ännu på grund av täta chefsbyten. 12

Bara de vi tittar upp själva. enstaka För vissa För pt på mottagning finns arbetsterapiprogram för flertalet pt. Vid hembesök finns arbetsterapiprogram för vissa patientgrupper. Arbete påbörjat 2016 Jobbar med metodutveckling arbetar inte med program De som gäller för sjukvårdsområdet/länet. Finns för utredning av arbetsförmåga, men inte för rehabilitering på enheten. Finns klinikövergripande för utredning av aktivitetsförmåga och depression. Saknar reviderat Stroke program Inga separata program för AT, men för insatser på arbetsplatsen från teamet Delvis, inte smärta, inte spinal, inte hjärnskador Vi använder samma som regionen i Jönköpings län. 13

Finns mål och måluppfyllelse för patientens delaktighet i utredning och intervention? 2012 Namn 2016 Total Antal % Antal Ja 25 46, 3 41 52, 6 66 50 Nej 19 35, 2 27 34, 6 46 34, 8 Vet ej 10 18, 5 10 12, 8 20 15, 2 54 100 78 100 132 100 Total % Svarsfrekvens 2012 2016 100% (54/54) 96, 3% (78/81) 2012 Tyvärr inget nedskrivet. Men målet är att alla patienten ska vara delaktiga i sin utredning och intervention. Inga specifika mål för detta, vad jag vet, men det är ett aktuellt område som diskuteras mycket och som finns med i tanken i våra utvecklingsarbeten. 14

Finns arbetsterapiprogram för de mest frekventa patientgrupperna inom enheten? 2012 Namn 2016 Total Antal % Ja 36 64, 3 42 53, 2 78 57, 8 Nej 18 32, 1 30 38 48 35, 6 3 5, 4 9 11, 4 12 8, 9 57 101, 8 81 102, 5 138 102, 2 Vet ej Total Svarsfrekvens 2012 2016 100% (56/56) 97, 5% (79/81) 2012 Vi använder de som är publicerade på hemsidan. För två diagnoser. Finns behov av fler. Fler behövs Delvis, vet ej om det finns för samtliga "mest frekventa" 15

Delvis. Vi sätter alltid mål tillsammans med patienten (därav delaktigheten) och vi utvärderar alltid målen tillsammans med patienten. Men om vi ställer frågan: "Hur delaktig känner du dig i din rehabilitering" så blir svaret nej. Vid ett par tillfällen har vi intervjuat patienter hur de upplever teamronden och där är en fråga hur delaktiga de känner sig i sin rehabilitering. Så visst emellanåt går vi in och mäter delaktighet. Patienter tillfrågas i enkät Menar du i vårdprogrammen? eller i mitt dagliga arbete? Delvis. Arbetsterapiinstrument av olika slag används för detta. Via journal. Varken ja eller nej. Många patienter hos oss är akut sjuka och har svårt att vara delaktiga i första skedet. Men de som kan vara delaktiga, får vara det. 2016 Inte strukturerat i journalen än så länge. Arbetar med att få in "måltänket" och även ge förutsättningar för detta i verksamhetssystemet. 16

Vi har en genomförandeplan, minst 2 ggr/år för individen omkring verksamheten men inte för arbetsterapin specifikt. Där skrivs måluppfyllelse. Ej aktuellt men vi använder oss av medborgarsamverkan i utveckling av metoder Mottot är att pat ska vara delaktig, men jag vet inte hur eller om man faktiskt mäter det. Genom regelbundna uppföljningar verksamheten har individens egna motivation som fokus varför delaktighet är en förutsättning för samarbete handlingsplan Utvärderas i patientenkät både efter genomförd utredning och rehabilitering, samt diskussionsgrupper/ kurs. På kliniknivå Ja i varierande grad. Mer på korttidsavdelningar och vid vårdplaneringar 17

Används FSA: s klassifikation av sökord och åtgärder (baserat på ICF/KVÅ) eller annan utrednings/åtgärdsregistrering? Ange vad. 2012 Namn 2016 Antal % Antal Ja 38 66, 7 Nej 15 26, 3 4 57 Vet ej Total % Antal % 46 59 84 62, 2 27 34, 6 42 31, 1 7 5 6, 4 9 6, 7 100 78 100 135 100 Svarsfrekvens 2012 2016 100% (57/57) 96, 3% (78/81) 2012 KVÅ Ja, de ord jag väljer att använda. KVÅ ICF/ KVÅ 18

KVÅ utrednings och åtgärdskoder. ICF sökord i Cosmic. Men i kommande journalföring och Genomförandeplan kommer ICF att finnas. Vi kodar all utredning och alla åtgärder sedan en månad tillbaka. Vi har också med arbetsterapeutkoden. Tidigare har vi endast kodat vid utskrivningen. sökord enl ICF Ja, om Sökord i Cosmic är de enligt FSA? ICF och KVÅ ICF-baserade sökord finns sedan länge. KVÅ-kodning börjat användas nyligen. journalsystemet Cosmic finns både journalmall med ICF-klassificering samt påbörjat arbete med diagnossättning och åtgärdsregistrering med KVÅ-koder. ICF/KVÅ ICF-mall samt KVÅ-kodning ICF-mall i journal ACG (utgår delvis från en läns-mall)+ delvis KVÅ kodning I journal sökord ifrån ICF. Både ICF och KVÅ ICF Endast valda delar från icf 19

2016 ICF Använder ICF sökord och KVÅ-koder i Cosmic. Endast ICF ej KVÅ ICF Verksamhetssystemet är uppbyggd enligt ICF. På gång med KVÅ-koppling men detta kommer ligga i bakgrunden i journalen. Vi kommer inte aktivt skriva in koderna. Nej, det har inte blivit ännu vad gäller journalanteckningar för arbetsterapi. Dock bygger genomförandeplanen på ICF i journalföring och KVÅ vid kodning Kommer dock att börja använda ICF i framtiden, oklart när. IT håller på att se över när vi kan göra detta. KVÅ-koder; yrkeskod Enligt ICF/KVÅ kodar vi i våra mallar. har ett dokumentationssystem som inkluderar många yrkesgrupper, AT har ingen särskilt system Journalföring i Cosmic KVÅ Dokumentation Använder ICF-mallarna vid diktering, samt KVÅ koder. ICF koder enligt ICF-CY används i våra utlåtanden efter genomförd utredning av arbetsförmåga. Har magna cura Journalsystemet utgår från ICF-klassifikationen nivå 1. Gemensam journal ssk, at och sg. ICF -baserad Nu i förenklad version 20

ICF sökord KVÅ på gång Finns inte i vårt nuvarande datasystem KVÅ-koder 21

Finns rutiner för återkoppling av resultat till remittent/liknande och samverkanspartner avseende utredning och intervention på individnivå? 2012 Namn 2016 Antal % Antal Ja 34 59, 6 Nej 14 24, 6 9 57 Vet ej Total % Antal % 49 62 83 61 21 26, 6 35 25, 7 15, 8 9 11, 4 18 13, 2 100 79 100 136 100 Svarsfrekvens 2012 2016 100% (57/57) 97, 5% (79/81) 2012 Via avstämningsmöten med remittenter. Delvis, mer aktuellt med överrapportering till nästa vårdgivare, vilket sker enligt rutiner. Flitig användare av Meddix. Epikris 22

Remissvar sker i Cosmic då remiss kommer via Cosmic. Remissvar till annan instans sker med journalkopia genom samtycke från pt. Överrapportering av vårdplanering sker via meddix eller telefon via rutin. Gemensam journal. Muntlig överrapportering i samband med teamkonferens. Remisser besvaras alltid. Återkoppling via teammöten. Vidimeringar inom enheten. Vi överrapporterar från akutsjukvården ut till primärvård och singerar att remisser har hämtas. Men hur resultat blev, vet vi inte. Lika så överapporterar vi ut till kommunen via meddix men vet ej vad resultatet blev. Vid höftplastik, främst kortids. 2016 Skickas remissvar i Cosmic. Team Delvis. Vid demensutredning finns rutiner. Vi har ärendeblad, gör uppföljning med återkoppling. Ej aktuellt Men är under uppbyggnad/planering då vi arbetar på uppdrag av andra är återkoppling en del av metoden Remissförfarande med svar i Cosmic/på papper till kommunens remittenter Inom kommunen. Arbetsförmågebedömningar lämnas när person avslutas här. Remissvar vidimeras till remittent efter vid avslutad kontakt. Ingen skriftlig rutin men man återkopplar i form av dialog. På kliniknivå, epikris Överrapportering till kollega på nästa nivå Vid MMSE i övrigt inget nedskrivet vad vi vet. 23

Finns mätbara resultatmål på gruppnivå vad gäller patientutredning? 2012 Namn Ja 2016 Total Antal % 22, 2 9 15, 8 21 26, 9 30 Nej 36 63, 2 41 52, 6 77 57 Vet ej 12 21, 1 16 20, 5 28 20, 7 57 100 78 100 135 100 Total Svarsfrekvens 2012 2016 100% (57/57) 96, 3% (78/81) 2012 Svår fråga. Vi har inga mätningar av resultat på gruppnivå av de utrednignar vi gör. Tack för idén! Vissa arbetsplatser men inte alla. Inte direkt på enheten. Förstår inte frågan Vi gör inte det ännu 24

2016 Vi arbetar bara med individen. Öppna jämförelse Brukarenkät en gång per termin Utvärderas genom patientenkät, alla får svara på samma frågor. 25

Finns mätbara resultatmål på gruppnivå vad gäller patientintervention? 2012 Namn Ja 2016 Total Antal % 9 16, 4 19 24, 4 28 21, 1 Nej 35 63, 6 43 55, 1 78 58, 6 Vet ej 11 20 16 20, 5 27 20, 3 55 100 78 100 133 100 Total Svarsfrekvens 2012 2016 100% (55/55) 96, 3% (78/81) 2012 Om vi mäter resultat av intervention för en grupp? Nej Kliniken mäter enligt Web. Rehab resultat på gruppnivå men inte uppdelat på intervention. Vi har FIM-räknas det? Delvis - bör utvecklas mer. Vissa arbetsplatser har detta. Inte direkt på enheten. 26

Förstår inte frågan Inte ännu. 2016 se ovan. Öppna jämförelse Brukarenkät en gång per termin Utvärderas genom patientenkät, alla får svara på samma frågor. NRS i smärtrehab Webrehab för spinal, hjärnskada, neurologi Kommunen mäter olika saker via öppna jämförelser. 27

Används den etiska koden i arbete med yrkesetiska frågor? 2012 Namn 2016 Total Antal % Ja 35 61, 4 41 52, 6 76 56, 3 Nej 16 28, 1 27 34, 6 43 31, 9 6 10, 5 10 12, 8 16 11, 9 57 100 78 100 135 100 Vet ej Total Svarsfrekvens 2012 2016 100% (57/57) 96, 3% (78/81) 2012 Ja i den utsträckning jag väljer. Inte aktivt. Finns som tyst kunskap. Bara enskillt av oss arbetsterapeuter. Något. 28

Ja, vid behov. Ja, den läser jag i ibland Används vid ex vis etiska dilemman Alltid. 2016 Den har man väl alltid som utgångspunkt. Finns med i tanken. Går inte aktivt till boken och tittar. Vi vet att den finns och pratar om den med elever. Den har inte använts i några etiska frågor, men reflektion utifrån innehållet gör vi dagligen i kontakten med deltagare och andra. I den mån man kan. Dikuterar med kollegor. Ibland med studenter Finns i bakhuvudet men diskuteras inte. 29

Görs regelbunden granskning av patientdokumentation? 2012 Namn 2016 Total Antal % Ja 17 29, 8 38 48, 7 55 40, 7 Nej 30 52, 6 27 34, 6 57 42, 2 Vet ej 10 17, 5 13 16, 7 23 17 57 100 78 100 135 100 Total Svarsfrekvens 2012 2016 100% (57/57) 96, 3% (78/81) 2012 Socialstyrelsen granskar med jämna mellanrum. Ingen regelbunden strukturerad granskning. Dock regelbunden reflektion och diskussion kring hur vi dokumenterar. Vi har precis börjat skriva journal och vi arbetsterapeuter håller på att diskutera rutiner för detta. Dock får vi inte så stort stöd för detta uppåt i organisationen. 30

Granskning av vem? Fast här dokumenteras inte något. allt enl socialstyrelsen. Vi borde nog göra det för att skriva lika inom team och profession Inte senaste året Tidigare men ej nu. Har gjorts tidigare, men ej i nuläget Skulle behöva granska varandras journaler. Inte sedan Cosmic infördes. 2016 Ej aktuellt Inom geriatriken. Chef tar del av samtliga skrivna utlåtanden efter genomförd utredning. I övrigt vet ej. Har gjorts tidigare och ska upptas igen 31

Används nationella riktlinjer i någon form i det dagliga arbetet? 2012 Namn 2016 Total Antal % Ja 39 68, 4 58 74, 4 97 71, 9 Nej 10 17, 5 10 12, 8 20 14, 8 8 14 10 12, 8 18 13, 3 57 100 78 100 135 100 Vet ej Total Svarsfrekvens 2012 2016 100% (57/57) 96, 3% (78/81) 2012 Strokeriktlinjer Som en grund för de lokala rutinerna. Exv. för stroke Demens och stroke samt sjuksrivningsprocessen. 32

Arbetsterapiprogrammen innehåller till stor del Socialstyrelsens riktlinjer. Minnesutredningarna styrs av dessa. PR-team llikaså. 2016 Senior alert. Inte som arbetsterapeut men i social dokumentation rent allmänt i samband med genomförandeplanen. Bl. a. för demensutredningar, palliativt arbete. NP-pat KBT Gällande strokevård, Parkinson och KOL. Information/ samtal kring stress, fysisk aktivitet m. m. 33

Används/görs evidensrapporter? Om ja, inom vilka områden? 2012 Namn Antal Ja 2016 % Total Antal % 3 5, 3 8 10, 1 11 8, 1 Nej 37 64, 9 41 51, 9 78 57, 4 Vet ej 17 29, 8 30 38 47 34, 6 57 100 79 100 136 100 Total Svarsfrekvens 2012 2016 100% (57/57) 97, 5% (79/81) 2012 Vad innebär detta? Inom ramen för arbetsterapiprogram. Däremot diskuterar vi arbetsterapeuter evidensen i det vi gör. 34

Delvis. Det är upp till varje arbetsterapeut om man har intresse och tid att söka evidens. Själv är jag intresserad av det och söker periodvis mycket som sedan presenteras för gruppen. Ex: Parkinson och även olika arbetsterapeutiska utredningar och interventioner oberoende av diagnos. Det görs inga evidensrapporter nuläget här på enheten. Lutar mig dock mot redan framtagna evidensrapporter som finns kopplat till arbetsterapiprogram samt FAKTA när det gäller patientengrupper och behandlingar/åtgärder och dess effektivitet. Tar gärna del av andras. 2016 Parkinson Kulturens påverkan Barn och ungas psykiska hälsa Vad gäller vilka riktlinjer man ska hålla fast vid och börja arbeta efter. inom arbetsterapeutiska åtgärder Räknas FAKTA arbete hit? I mån av tid tar vi reda på det. 35

Finns samverkan över huvudmännens gränser när det gäller gemensamt utvecklingsarbete för att främja en god patientprocess och hur den ser ut? 2012 Namn 2016 Total Antal % Ja 29 51, 8 41 51, 9 70 51, 9 Nej 17 30, 4 18 22, 8 35 25, 9 Vet ej 10 17, 9 20 25, 3 30 22, 2 56 100 79 100 135 100 Total Svarsfrekvens 2012 2016 100% (56/56) 97, 5% (79/81) 2012 Via samverkansförbundet samt regionförbundet görs olika utbildningssatsningar för personal. UU-grupp länet Samverkan i UU grupp länsgemensamt och lokala träffar i GGVV Inte just nu i vår grupp 36

Strokerehabprocessarbete. samverkan med kommun och landsting. Via olika projekt för bättre samverkan för en tryggare patient, såsom rutiner för vårdplaneringar, gemensamt datasystem för överrapportering och rutiner för dessa. Arbetet med ICF/KVÅ, dels att vi alla ska koda och att vi kodar samma saker och "talar samma språk". Ett annat exempel är "Kom Hem" där flertalet representanter är samlade för att skapa god vård. I länet Nej, men detta behöver vi verkligen göra för personer med förvärvad hjärnskada. På ledningsnivå - Ledningskraft och i Strategigrupper. Länsgemensam plan för arbetsterapiutveckling i Länets UU. Länsgemensamma arbetsterapiriktlinjer över huvudmannagränser. KLAS finns. Finns ju en samverkan och rutin mellan huvudmän men inget aktiv pågående utvecklingsarbete på arbetsplatsen. Tex stroke-kedjan Nätverksmöten God samverkan mellan sjukhus-vårdcentral-kommun ang patientflöden. 37

2016 Exv gemensamt arbete kring arbetsterapiprogram. Vi har försökt men inte fått god respons från de andra. Vårdplaneringsprocessen. Kommunen har bjudit in till möten för att främja kontakt mellan landsting kommun och när vi har haft svårare pat. fall men känner inte att det lett till något kreativt. Arbete kring fallprevention finns mellan ett par vårdcentraler och kommunen. Samverkan med kommunen Finns samverkan med kommun, fk, af. Olika former av möten. Gemensam kompetensutbildning för ny personal inom landsting och kommun. Arena samt andra samverkansforum tillsammans med remittenter. Till viss del - satsning på att veta vad andra gör på andra enheter, kan idag inte vad den andre gör. viss gem fortbildning Deltar i vissa arbetsterapiprogram i regionen/kommunerna ESTHER nätverk. Förstår inte riktigt frågan. Samverkar med arbetsförmedling, psykiatrin ekonomiskt bistånd, missbruksenhet. Regelbundna möten och samtycken Med kommunen. Nätverk för arpetsterapeuter inom psykiatrin. Regelbundna möten Specialiserade kunskapsstöd Demenssamverkan Arbeten har gjorts gemensamt inom GGVV vad gäller rehabkedja stroke. Nu pågår omorganisation inom regionen. Samtal har förts mellan primärvård och kommun, men vi har haft täta chefsbyten, på grund av det har dessa samtal avstannat något. 38

Annat kvalitetsarbete, vad? 2012 Förbättrings arbete sker med PGSA metoden Samarbete mellan sg och at. Samarbete mellan Arbetsterapeuter och Sjukgymnaster kring aktivitets- och funktionsutredning. Prioriteringsarbete Öka andelen aktivitetsträning. Länsgemensamma arbetsterapiprogram, Genombrottsprojekt Lärandeseminarier Vi arbeterapeuter har arbetat mycket med att utveckla vår profession och hur vi ska arbeta med våra brukare med arbetsterapi och att få göra detta mer och mer i vår verksamhet. Tycker dock inte att verksamheten/organisationen stött oss i detta och inga riktlinjer finns ovanifrån. Vi arbetar mycket direkt med våra brukare med olika arbetsterapeutiska utredningar och åtgärder men organisationen över oss har inte stött oss i detta så mycket. Ett projekt vi har haft är att lära oss mer och införa en process i mobilen som hjälpmedel med hjälp av appar osv. Studenter gör kvalitetsarbete i sin utbildning på våra verksamheter. Riktlinje- arbete Fallprevention Lean Instrumentsammanstäl lning Utveckling av rapporteringssystem. Teamsamverkan - primärvård och kommunens hemtjänst. Gemensamma, tvärprofessionella PGSA-hjul Nix pix Ja, på kliniken med geriatrik direkt. Där patienten slipper att ligga på akuten allt för länge. Eller komma till fel avdelning. metodutveckling 2016 Förbättring av aktivitets och funktionsförmågebedömningar i länet inom psykiatri Esther, Samverkansdagar inom kommunen 39

Vi arbetar mycket med metoden Ständiga förbättringar. (Lean) Där skriver vi rutinkort och gör uppföljningar. I nyläget med koppling till utveckling av ny organisation Kvalitetsmöten en ggn per månad då händelser gås igenom och följs upp. Utveckling av olika interventionsmetoder för patientgruppen Pågående i hela verksamheten och dess områden verksamheten har som mål att arbeta aktivt med utveckling och så görs i form av studiebesök, nyhetsuppdateringar mm Aktiv sjukskrivning Ständigt pågående. Verksamhetsmål i teamet. Förbättringsarbete på olika nivåer, med olika kategorier. Kurs i evidensbaserad kognitiv rehabilitering, ledd av psykolog på kliniken. Journalgranskning Mindre förbättringsarbeten görs med mätbara mål. Lokala förbättringar för att få samma rutiner, få arbetet att flyta lättare osv 40

Bedrivs utvecklingsarbete - vad? 2012 Namn 2016 Total Antal % Ja 34 60, 7 47 61, 8 81 61, 4 Nej 17 30, 4 16 21, 1 33 25 5 8, 9 13 17, 1 18 13, 6 56 100 76 100 132 100 Vet ej Total Svarsfrekvens 2012 2016 100% (56/56) 93, 8% (76/81) 2012 UU-grupp KVÅ-grupp Arbetsterapiprogramgrupp Nätverksarbete psykiatri Team arbete kring de långtidssjukskrivna 41

Eftersom vi är en ny enhet bedriver vi ständigt utvecklingsarbete, ex hembesök under inneliggande samt efter utskrivning. Arbetsrehabilitering, Utvärdering av arbetsterapi intervention. Utvärdering av arbetsterapi inom barn och ungdomspsykiatri. Utvärdering av praktisk körbedömning i samband med kognitiv utredning infor körkortsbedömning Brukarmedverkan AFAS Samarbete med avdelningspersonal. Se exempel ovan Flertalet PGSA-hjul reuma, KOL, dokumentation Hela tiden små förbättringsarbeten Deltagande i processgruppen för mindre utvecklingsarbeten på kliniken för bättre teamsamverkan, ökad delaktighet för patienten med mera, vårdprevention och bättre samverkan mellan kommun oh landsting. * Ex. mobilen som hjälpmedel (appar, införandeprocess, val av mobil osv. ) * Utveckling av individanpassat kognitivt material (recept, städsckema, tvättschema osv. ) Inom LEAN-konceptet används "Ständiga förbättringar" på en av enheterna. Fortbildningar och färeläsningar. utvecklar träffpunkt hela tiden Mycket teambaserade utvecklingsarbeten pågår på vår klinik. Några exempel: -Geriatriskt mobilt team - Teamrond. - Patientnärmre vård teamgemensamma för olika patient/diagnosgrupper samt andra viktiga frågor t ex transition Se ovan Uppföljning och coachning via Min hälsoplan Medverkar i forskargrupp på Hälsohögskolan -dokumentation 42

I nätverksgrupperna för arbetsterapeuterna. Utveckling av riktlinjer och program. Kompetensutvecklingsplanering. Utveckli ng av KVÅ-kodning för att få fram gemensam statistik och kvalitetsuppföljning i länet. Webb-sida för gemensam info i länet. PGSA-hjul med intervention mot olika pt grupper För att upprätta rutiner kring bokningar, behandlingar, flöden av olika patientgrupper m. m. på enheten. Det bedrivs flera olika PGSA-hjul. MMR, sömnskola, artrosskola, demensutredning, PR-team. Förbättrat resultat i Riks-stroke Artrosskolans start. Påbörjad Smärtskola. Har själv startat upp 2 nya verksamheter inne på arbetsterapin med utvärderings enkät. flödes/processutveckling effektmått 43

2016 Levnadsvanor Förbättringdsarbete "Förbättrade levnadsvanor" tills med sjg och dsk. I rehabteamet pågår ständig dialog kring hur vi kan utveckla vårt arbete för att erbjuda pt så bra vård som möjligt. hela tiden kommer det nytt inom avdelningarna uppdelning/utseende hemtjänstens grupper teammötenas upplägg korttidens verksamhetsinnehåll växelvårdarna hemteam Ständig utveckling Införande av bäddkort pågår på särskiltboende. Införande av ADL-rapportering med "Traffic light system" på särskilt boende ska påbörjas. Trygg hemgång bla preventionsarbete På enhetsnivå med aktiviteter, rutiner, flöden, processer, KASAM, salutogent synsätt mm. Dock har vi inte speciell avsatt tid/tjänstledig för projekt utan det ingår i det löpande arbetet. Organisationsutveckling, såväl inom verksamhetsområde, som gränsöverskridande mellan de olika verksamhetsområdena Samverkan med övriga yrkeskategorier. Utbildning/Fortbildning för skolor, till exempel för ökad kunskap inom NPF. Inom olika områden, bl. a. förflyttningskunskap, palliativt arbete. Förbättra metoder, lokaler, samarbete med annan vårdgivare/avdelning mm. Parkinson Barn och ingas psykiska hälsa Kultur och hälsa 44

Ja för att få en bättre samverkan myndigheter, region och kommun emellan. Språkpraktik Kartläggning av nyanlända som gått in i joben på AF Lean mm Förändrad dagverksamhet - utökning, utveckling ett kontinuerligt arbete att möta de arbetsökande på ett bättre och mer effektivt sätt tillsammans med samarbetsparter Utveckling av processerna internt på arbetsplatsen HMC med flera olika yrkeskategorier för att förbättra gemensamma mål Aktiv sjukskrivning Förstärkt hemgång - främja en trygg och säker utskrivning och överlappning mellan slutenvård och kommun. Men inte just nu i omorganisationen. ibic senior alert I princip i inom alla pat kategorier m. m. Nätverk för arbetsterapeuterna på Psykiatriska Kliniken med verksamhetsutvecklaren Vardag i Balans (Vi. B) Länsgemensamma riktlinjer/ arbetsterapiprogram Dokumentationsmallar och rutiner ett ständigt pågående utvecklingsarbete Teamets verksamhet utvecklas genom arbete i grupper med olika kategorier. Vad är skillnaden mellan utvecklingsarbete, kvalitetsarbete och projekt? Instrumentgrupp för AT Gemensamt demensteam (kommun och landsting). Processkartläggning inom palliativvård Samarbetet vid utskrivningar från sjukhus, demens, särskilt boende, bostadsanpassning. Fortlöpande utvecklingsarbete inom samtliga team på kliniken. Lägesändring Dagverksamheter - demens 45

Förbättringsarbete bedrivs inom alla områden. Kan vara ex utveckling av "rapport rutin" inom kommunen rehab - usk inom äldreboende och hemtjänst. 46

Bedrivs projekt - vilka? 2012 Namn 2016 Antal % Antal Ja 10 17, 9 Nej 31 55, 4 Vet ej 15 56 Total % Antal % 30 39 40 30, 1 31 40, 3 62 46, 6 26, 8 16 20, 8 31 23, 3 100 77 100 133 100 Svarsfrekvens 2012 2016 100% (56/56) 95, 1% (77/81) 2012 Det bedrivs projekt inom kommunen för att hjälpa personer med psykisk ohälsa tillbaka till arbete, där är en arbt involverad dock inte jag. Multisjuka äldreteam deltagarna gör en tidning som nytt projekt 47

Nytänkande inom Parkinsondagrehab- vad är slutenvårdens uppgift? Hur ska vi i teamet och med andra ute i kommunerna arbeta för patientens bästa. Medverkar i Min hälsoplan Inga projektmedel har sökts. Förenklad sjukförsäkringsprocess Mobilt Geriatriskt Team PR-teamprojekt (pilot) nyligen avslutad och ingår nu i befintlig verksamhet. På kliniken. Socialt innehåll 2016 ICF- arbetet ssk, kuratorer, usk, DAT Inga "stora" projekt. Se ovan. Skoldatateketsverksamheten startade som ett projekt men är nu en permanent verksamhet. Genom stipendie av Aktiestinsen Hälsoprojekt 48

Dans för dig med Parkinson Dansa utan krav Disa More to life-café Etc. “Hela kedjan till arbete” Enter- intergration Flykting, Dua mfl. dock inte riktat mot arbetsterapi Inget där arbetsterapeuterna på arbetsplatsen är involverade just nu Projekt gällande fysisk hälsa Arbetsförmedlingen Socialtjänsten Eftersom vi jobbar i team och har många olika yrkesgrupper och diagnosgrupper finns det säkert projekt på kliniken som är i gång. Projekt avseende rambeslut, detaljbeslut samt hälsofrämjande arbetssätt ungdomsprojekt tillsammans med arbetsförmedlingen Vävprojekt genom aktiestinsen. Test av vårdplanering via platta där vårdcentralen är den som initierar planering och kallar aktuella professioner (inför utskrivning från sjukhus). Hemteam Cyber sim Fallprevention 49

Bedrivs enskilda studier/ projekt? Vilka och vem? 2012 Namn 2016 Antal % Ja 15 Nej 23 Vet ej Total Antal % 27, 3 9 12, 2 24 18, 6 41, 8 45 60, 8 68 52, 7 17 30, 9 20 27 37 28, 7 55 100 74 100 129 100 Svarsfrekvens 2012 2016 100% (55/55) 91, 4% (74/81) 2012 Jag deltar i utbildningssatsning "ledarutveckling över gränserna", ett projekt finansierat med ESF-pengar. Carpaltunnelprojekt, ortopedarbter. Studenthandledning Emma Ekegren Riktlinjer för arbetsterapeut vid utredning och rehabilitering 50

En av arbetsterapeuterna läser halvtid till magister i arbetsterapi. En At läser på Lunds Tekniska Högskola. "Tankestöd i vardagen". Tidigare har jag studerat skillnaden mellan MMT och Mo. CA. -ortopedi Av kollegor som skriver uppsatser i samband med magisterexamen. Magisterexamen, jag själv Amps, Demens & psykiska sjukdomar 10 p, Esl, Lösningsfokuserat arbete. 2016 se ovan Arbetsterapeuterna inom funktionshinderomsorgen får en del utbildning för patienter inom socialpsykiatrin bl. a. Inge just nu. Ja i samband med magisterstudie. Vårdhund i ordinärt boende där personen har hemtjänst Vävprojekt Hanna Jinnerstrand gällande samordnade insatser av 0 -klassade Se föregående svar. 51

Är en del i Birgitta Gunnarssons studie TTM- Christine Nilsson - behandlare, Emma Axelssondatainsamlare Just nu ingen som läser på Högskola. 52

Annat utvecklingsarbete, vad? 2012 Kontinueriligt utvecklingsarbete i samverkan landstinget Jönköpings län. Utvecklingsarbet för samordnad vårdplanering i GGVV. Utställing om kognitivt stöd. Studiecirkel med utgångspunkt i Bo Hejlskovs bok "Problemskapande beteende"Studiecirkel angående dokumentation. Kurs "Share Music" Processstödjar i kliniekns hjärnskadeteam med uppdrag att utveckla, planera, följa upp resultat i processen Nix Pix 2016 Ständiga förbättringar m PGSA Jag har en kurs i Frigörande dans för sjukskrivna patienter smärta/stress. Vilket handlar om att känna in sig själv, sina resurser, begränsningar i dansen, träna på att ta pauser i tid, tydliggöra sig själv och sina behov. Förhoppningen är att sådant ska följa med patienterna ut i vardagen. Min förhoppning är att kunna jobba vidare med detta. Det som är aktuellt nu är att arbeta med jämlik vård i regionen. Även att arbeta fram nya samarbetsformer. vi har alltid utvecklingsarbeten/studier på gång på vårdcentralen se ovan. Det beror på vad som menas med utvecklingsarbete. Vi har utvecklingsarbete inbakat i vår vardag. Förbättringstavla Team arbete på gruppnivå (diagnos) Se svar på fråga 23 Utbildning i ESL och Vi. B för ett par arbetsterapeuter 53

Finns tid avsatt till kvalitets-/utvecklingsarbete? 2012 Namn 2016 Total Antal % Ja 19 33, 3 24 30, 4 43 31, 6 Nej 35 61, 4 49 62 84 61, 8 3 5, 3 6 7, 6 9 6, 6 57 100 79 100 136 100 Vet ej Total Svarsfrekvens 2012 2016 100% (57/57) 97, 5% (79/81) 2012 Ingår i vardagsarbetet till viss del. En timme /vecka Svårt att hinna. Ingen specifik tid. Förväntas inrymmas i arbetstiden när det är lämpligt. Mycket upptill den enskilde medarbetaren. 54

Lite tid varje vecka, men den ska innehålla mycket. Begränsad tid och inte kontinuerligt. teamgemensamt ej yrkesspecifikt 1 timma/veckan Inte tillräcklig, knapphändig tid och otydligt uppdrag Landstingsledning påtalar att vi har 2 jobb - pt. arbetet och att utveckla och förbättra vården. Vissa enheter har avsatt tim. tid. Det finns ingen avsatt tid specifikt för utvecklingsarbete. Ingår i det dagliga arbetet och får göras i mån av tid. Har fått lite tid att delta i forskningsgrupp på hälsohögskolan för att se möjlighet till samverkan med hälsohögskolan, vad det gäller forskning. Patientnära forskningsarbete. Men tiden för utvecklindsarbete är mycket begränsad. 2016 Möjlighet finns Ja, med modifikation - arbetet pågår inom ramen för befintligt arbete. 1 tim/varannan vecka Inte specifikt. Det ingår i det löpande. Ej tillräckligt med tid finns avsatt. Utvecklingsdagar en per termin för hela arbetsplatsen, yrkesträffar en gång per termin. Ingen tid för enskild utveckling om jag inte driver det själv och behöver det för mitt arbete, ex lära mig nya hjm/funktioner. Får tjata mej till att åka på utbildningar. Upp till varje arbetstagare att avsätta tid för utvecklingsarbete. Lite olika hur man ser på det som en del i sin tjänst. Men det behövs alltid mer. vi styr mycket över vår egen tid. Regelbundna tider för avstämning och förbättringsarbete 4 gånger per år + 2 utvecklingsdagar 15 min i veckan Vi har rätt till en timme per vecka i mån av tid, tas inte alltid ut. Förbättringsarbete i mindre format, ja. 55

Erbjuds adekvat utbildning för att bedriva kvalitets/utvecklingsarbete ex. i förbättringskunskap? 2012 Namn 2016 Total Antal % Ja 22 38, 6 26 33, 8 48 35, 8 Nej 26 45, 6 36 46, 8 62 46, 3 9 15, 8 15 19, 5 24 17, 9 57 100 77 100 134 100 Vet ej Total Svarsfrekvens 2012 2016 100% (57/57) 95, 1% (77/81) 2012 Esthercoachutb genomgången nyligen för 2 medarbetare tex. Medarbetarens eget ansvar att söka utbildningar då det erbjuds via Qulturum Till viss del. Ja, när det gäller LEAN. 56

Kanske. På eget initivativ. Esther-coach får en del gå varje år. Jag har genomgått “mäta för att leda” och det var bra. Nu går jag inga kurser. Möjligheten finns och anordnas i länet. Utbud finns via Qulturum Ja, via rehabgarantin. Saknar medarbetare med kompetens. 2016 Har den kunskapen sedan tidigare. Viss utbildn har getts under gemensamma utvecklingsdagar. Det har inte varit många utbildningstillfällen. Det som erbjuds är i princip Hjälpmedelscentralens utbildningar kring hjälpmedel. Vi har fått till oss kunskap i Ständiga förbättringar av enhetschefen. Ingen utbildning på skola. Det erbjuds bra utbildningar, dock är det svårt att jobba vidare utifrån den nya kunskapen man får då tiden är för knapp. Inte för tillfället men det har funnits tillfälle för utbildning. Både ja och nej vid behov. Gemensamma föreläsningar och coachning på utvecklingsdagarna, adekvat för nivån på kvalitetsarbetet Inte vid vikariat Sker på arbetstagarens eget initiativ. Arbetsgivaren är positiv till utbildning och godkänner ofta att arbetstagare går på kurser. Dock oklart vilken utbildning i förbättringskunskap som efterfrågas hos en arbetstagare. Beror på vad som ska utvecklas och vad jag och min chef har kommit överens om i min kompetensplan efterfrågar vi kurser får vi om vi kan motivera gå dem Många av oss av fått detta. Utbildningen är utlagd på förbättrings coucher som finns på varje arbetsplats. De har gått utbildning via Qulturum i Jönköping. I detta arbete används PGSA hjul och fiskben för att lösa 57 mindre "problem" i vardagen. För detta arbete finns avsatt tid. Inga stora projekt med projektplan och projektanställningar bedrivs.

Finns nödvändigt material tillgängligt, ex. litteratur, databaser? 2012 Namn 2016 Total Antal % Ja 31 56, 4 42 53, 8 73 54, 9 Nej 10 18, 2 16 20, 5 26 19, 5 Vet ej 14 25, 5 20 25, 6 34 25, 6 55 100 78 100 133 100 Total Svarsfrekvens 2012 2016 100% (55/55) 96, 3% (78/81) 2012 Delvis. Vi får söka på det mesta själv, beställa från facket elelr gå till högskolebiblioteket. Vi har inga databaser tillgängliga. Mycket upp till en själv att söka. Får ju inget serverat precis. Databaser finns ju på LJ´s intranät. 58

Via Qulturum Skall få möjlighet att gå kurs i End Note. 2016 Vi har lite, men databaser har vi inte tillgång till. Litteratur är ej uppdaterat, ingen databas finns. Regionens databaser tillgängliga Till viss del Regionen kommer åt databaser. oftast Viss litteratur finns. Har ej använt databaser på arbetsplatsen i samband med detta. 59

Finns en person som är kvalitets/utvecklingsansvarig på arbetsplatsen eller i verksamheten? Vem? 2012 Namn 2016 Total Antal % Ja 17 30, 4 30 38, 5 47 35, 1 Nej 31 55, 4 37 47, 4 68 50, 7 8 14, 3 11 14, 1 19 14, 2 56 100 78 100 134 100 Vet ej Total Svarsfrekvens 2012 2016 100% (56/56) 96, 3% (78/81) 2012 chefen Men planer på det finns. Jag. Ing-Britt Häger. 60

Ing-Britt Häger I-B Häger Enhetschef Utvecklingsansvarig arbetsterapeut I verksamheten har vi en utvecklingsansvarig men saknas på arbetsplatsen. Hade varit förträffligt. på gång med ny tjänst för alla yrkeskategorier i hela länet. Nej, ej från 2013 Inom varje process (4) finns ansvariga samt specialkunnig om statestik och mätningar biträdande verksamhetschef och verksamehtschef Verksamhetsutvecklare inom arbetsterapi alla har sitt eget område som vi ansvarar för. Ing-Britt Häger Verksamhetschefen NEJ, tyvärr! 61

2016 Det finns en gemensam utveckl ansvarig för VC Bra liv. Men ingen arb ter på arb platsen Ing-Britt Häger. för verksamheten men inte för yrkesprofessionen Finns en verksamhetsutvecklare för äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Samt en verksamhetsutvecklare inom funktionshinderomsorgen. Ingen speciellt avsatt. Chef. Arbetsterapeuten Finns flera Eva Norrby och Eva Dahl på AMA finns central att tillgå i den kommunala verksamheten. Anna Lindroth Chef och biträdande chef samt alla handläggare (personligt ansvar) I ledningsgruppen. Ing-Britt Häger Malin Hegen. Finns verksamhetsutvecklare för hela Hälso- och sjukvården i kommunen. enhetschef Maria Frank Rosita Garic Verksamhetsutvecklare och administratör inom HS organisationen. 62

Andra möjligheter eller hinder 2012 Vi har på enheten viljan att starta ett förbättringsråd med olika professioner. Är i uppstartstagen. Ovan är ett hinder. Nya möjligheter för samverkna efter KOM HEM reformen. * Vi vill utveckla arbetsterapiprocessen mer och att vi kan arbeta efter den bättre. Detta är idag ett hinder. * Vi vill få fler möjligheter att planera arbetsterapiinterventionen självständigt. * Vi vill vara mer delaktiga i utredningsdelen inför nya beslut osv. Positivt klimat kring förbättringsidéer. Hinder: Tid. Har en chef som saknar visioner och inte prioriterar utveckligsarbete och har ej heller förmågan att driva och eller stödja några projekt/utvecklingsarbeten. Enheten saknar mätbara mål. Avveckling/nedrustning av arbetsterapi Hinder är väl alltid tiden. =) Jobbar som ensam arbetskonsulent inom funktionshinderomsorgen med inriktning mot personer med fysiska funktionsnedsättningar. Jag har arbetskonsulentkollegor/arbetsterapeuter som jobbar med personer som har psykiska funktionsnedsättningar. kanske finns det möjlighet att jobba med utvecklingsarbete tillsammans med dem. Vi jobbar inom Funktionshinderomsorgen men i olika delar(det finns psyk, fys och intellektuella funktionsnedsättningar). Vi har också olika chefer. Gruppen arbetskonsulenter består av olika yrkesgrupper. Det kan vara arbetsterapeuter, socionomer, socialpedagoger, pedagoger eller skötare. Total avsaknad av intresse från verksamhetschef då det gäller rehabenheten i allmänhet och arbetsterapin i synnerhet. Stor del av verksamheten går över till kommun, stort fokus på detta! Saknar medarbetare med samma kompetens eller utvecklingsansvarig att bolla med. Ensamarbete, tidsbrist, krav på tillgänglighet, käns mer som krav än möjlighet att mäta i siffror vad man gör. Mer administration tar tid från arbete med patienter. Kvalitetsarbete sker gemensamt i kommunen främst inriktat på omvårdnadspersonalen, cheferna har först nu tillsatts med hsl-personal dock ej arb. ter. 2016 63

Är ensam med endast 20% tjänstgöringstid. Får prioritera hårt och pt besök kommer först. Tidsbrist, resursbrist Möjlighet: utbyta erfarenheter med andra kollegor på träffar. Hinder: att kunna komma ifrån det dagliga arbetet. Inget intresse från arbetsgivaren angående projektet Just nu är det omorganisationen som hindrar annat arbete. DÅ arbetsterapeut är en lite grupp finns risken att den specifika yrkesidentiteten suddas ut till förmån för det allmänna Tiden! Ensam arbetsterapeut. - avsaknad av verksamhetsutvecklare eller liknande som ställer krav på utveckling. - Varken tid att jobba med utvecklingsfrågor eller högre lön erbjuds om du vidareutbildar dig. - Stora möjligheter att ta ett regionsgemensamt grepp om utveckling av gemensamma rutiner, arbetssätt mm eftersom vi är en ny organisation. Många områden som ska utvecklas och vi har inte alltid tiden att göra det. Det kan även bli splittrat då vi inte alltid kan göra en sak i taget. Dåligt med resurser och tid för utvecklingsarbete. Denna enkät är svår att svara utifrån arbete på Daglig verksamhet, därför förblir den tom. Många saker på gång, ibland svårt att se att projekt avslutas. Hinder: Att vara få på en arbetsplats där de flesta är undersköterskor och tillhör en annan kultur. HS organisationen upplevs inte få tillräckliga möjligheter till utbildning eller förståelse för att det behöver drivas större projekt för att utveckla verksamheten. 64

Bedrivs patientsäkerhetsarbete? 2012 Namn Ja Nej Vet ej Total 2016 Total Antal % 42 73, 7 56 70, 9 98 72, 1 6 10, 5 12 15, 2 18 13, 2 10 17, 5 14 17, 7 24 17, 6 58 101, 8 82 103, 8 140 102, 9 Svarsfrekvens 2012 2016 100% (57/57) 97, 5% (79/81) 2012 Via våra olika förbättringsarbeten på kliniken. Fallprevention På omvårdnadsnivå 65

2016 Senior allert. avvikelse rapportering Senioralert, Fallprevention Inte av oss, men det finns en MAS och MAR och SAS Tiden är knapp och det är svårt att hinna med allt och även göra uppföljningar. sekretess På vårdcentralen i sig finns det. Oklar över betydelsen Gemensamt på arbetsplatsen Synergi Via det pilotprojekt vi just nu är i. Men för övrigt oklart. För det mesta, inte alltid Senior alert Via MAS ex Senior Alert 66

Finns en beskriven studentprocess? 2012 Namn 2016 Total Antal % Ja 30 53, 6 31 39, 7 61 45, 5 Nej 10 17, 9 28 35, 9 38 28, 4 Vet ej 16 28, 6 19 24, 4 35 26, 1 56 100 78 100 134 100 Total Svarsfrekvens 2012 2016 100% (56/56) 96, 3% (78/81) 2012 Vi tar inte emot studenter då jag saknar handledarkompetens. Tar emot mycket studenter, både arbetsterapeutstudenter , skötarstudenter och behandlingspedagogstudenter. Delvis. Kunde vara bättre. Information via huvudhandledaren samt från Hälsohögskolan. 67

2016 Tveksamt om den är aktuell Vi vet vad en student kan/bör göra om vi skulle få en hos oss. Det finns skriftliga utvecklingsarbeten som beskriver processen Har planer för att göra ett kit Vi har tagit emot många studenter men då huvudsakligen i termin 6 då man ska ut i verksamheter som inte har traditionell arbetsterapi Har ej studenter, bara studiebesök där vi har en process/beskrivning av hur vi går tillväga Har en studentpärm 68

Sammantaget, hur nöjd är du med möjligheten att utveckla kvaliteten i arbetsterapi på din arbetsplats? 2012 Namn 2016 Total Antal % 7 - Inte alls nöjd 0 0 2 2, 6 6 0 0 13 16, 9 5 0 0 17 22, 1 4 0 0 20 26 3 0 0 17 22, 1 2 0 0 7 9, 1 1 - Mycket nöjd 0 0 1 1, 3 0 0 77 100 Total Svarsfrekvens 2012 2016 0% (0/0) 95, 1% (77/81) 2016 Jag jobbar främst som rehabsamordnare Svårt att få tid nu och inom många områden är det oklart hur vi ska arbeta. sker enskilt men inte på gruppnivå Med rätt resurser och tid (dvs avsatt tid och resurs) finns intresse i gruppen att bedriva både utvecklings- och kvalitetsarbete. 69

Det kan alltid bli bättre. Behöver få idéer från andra och se på andras resultat. Svårigheten ligger i att jag är ensam arbetsterapeut på min arbetsplats och att jag själv måste hitta vägar för att driva arbetsterapeutiska frågor. Vi kan ju alltid bli bättre. Vi gör det vi hinner. Sedan blir det inte renodlat arbetsterapi då arbetskonsulentyrket kan has av olika slags beteendevetare. Ingen särskild kvalitetsutveckling för arbetsterapeuter Just nu bedrivs inget kvalitetsarbete. Tidsbrist är hindret men chefen är positiv och brinner för utveckling och förbättringsarbete. För lite tid avsatt för utveckling. Har haft fullt upp med att få den nya hemsjukvårdsorganisatinen att fungera. Det finns mycket mer att göra. Jobbar på en positiv arbetsplats som gör ett jättebra jobb ändå. Nöjdheten avhängt av att vi inte känner att vi hinner med, så vi skulle kunna skatta neutral. 70

Vilka har deltagit i enkäten? Enkäten har varit anonym. • man kunde svara som enskild och då finns namnet med (om man själv skrev dit det i slutet) men kan inte knytas till specifika svar • man kunde också vara kontaktperson för en hel verksamhet och då finns ingen enskild arbetsterapeuts svar angivna utan svaren är för hela gruppen

Ny enkät? Jag lämnar stafettpinnen till nästa Kvalitetsombud………