Kvalitativa metoder och forskningsprocessen Kvalitativ forskning Samhllsvetenskapen sysslar

Kvalitativa metoder och forskningsprocessen

Kvalitativ forskning • Samhällsvetenskapen sysslar ofta med människor och deras sociala värld. • Är deskriptiv. • Detaljerade beskrivningar av den miljö som studeras (ofta ett sociokulturellt perspektiv). • Lägger vikt vid varför-frågan (interpretativism/tolkning). Syftar till att komma bakom det yttre skeendet. • Tonvikt på process (t. ex. med hjälp av semistrukturerade eller ostrukturerade intervjuer; respondenterna får reflektera över processer och händelser). • Formulerar generella och inte specifika frågeställningar (ger möjlighet att göra ett snävare fokus efter hand och formulera specifika frågor till sin insamlade data. ) • Ostrukturerade metoder= flexibilitet (frågor som glömts bort vid första intervjun kan ställas senare)

Kritik av kvalitativ forskning som kan diskuteras • Subjektiv (få uppgifter om valt tema, varför? ) • Svårigheter att replikera undersökningar • Problem med generalisering till andra miljöer (liten representation). Den kvantitativa forskningen ska generaliseras till teori och inte till populationer. Med andra ord det är kvaliteten på de teoretiska slutsatserna som formuleras som är viktiga vid bedömning av generaliserbarhet. Å andra sidan kan enskilda forskningsstudier generaliseras till andra likande studier som kommit till samma slutsatser. • Bristande transparens (hur olika människor valts ut, bristande beskrivningar av dataanalys t. ex. )

Den teoretiska ansatsen Två alternativ: Deduktiv/ Induktiv ansats • Deduktiv: prövar en teori (Tidigare ovanligt inom kvantitativ forskning, allt vanligare nu. ) • Exempel: En kvalitativ studie med en deduktiv-hypotetisk ingång. I en studie har antagits att skolelever som löser matematiska problem i grupp uppnår bättre koncentration, fokus och kreativitet när de arbetar i skogen jämförelsevis med om de arbetar i ett klassrum. Hypotesen har deducerats ur teorin som bl. a. P. Grahn (2007) kommit fram till, om att människohjärnan har lättare för att sortera bort för tillfället ovidkommande stimuli i naturmiljöer utan stora energiförluster, till skillnad från i människobyggda miljöer där hjärnan snabbt kan bli överstimulerad. Ett annat exempel: Wyndhamn, J. (1993). Problem-solving revisited, On school mathematics as a situated practice, Linköping University, department of Communication Studies.

Exempel för en induktiv ingång • Induktiv: Studien strävar efter att ta fram en teori (mycket vanligt inom kvalitativ forskning) • Exempel: Sociologerna West & Zimmerman 1987 formulerade teorin att det sociokulturella könet är något vi gör i mellanmänskliga interaktioner – och inte något som vi har eller är utanför denna interaktion (alltså detta gäller inte hur vi biologiskt är konstruerade utan allt annat som associeras med att tillhöra ett kön av något slag). Forskarna utvecklade teorin genom att studera hur Agnes, som vuxit upp som pojke och genomgått en könsbytesoperation, måste lära sig att ”göra” ett kvinnligt kön.

Processen • Steg 1: Formulera ett syfte som beskriver varför du intresserad av att ta reda på detta och varför detta skulle vara en viktig undersökning att göra inom ämnesfältet som inte gjorts tidigare. (Läs in dig på området: tidigare forskning och teoretiskt ramverk) • Steg 2: Formulera en generell frågeställning • Steg 3: Hur ska jag få svar på mina frågor (metod)? Vilka grupper av människor ska jag studera(urval)/Vad ska jag undersöka? • Steg 4: Insamling av data från intervjuer, fokusgrupper, observationer, enkäter, innehållsanalyser. • Steg 5: Transkribering/innehållsanalys • Steg 6: Noggrann beskrivning av ditt resultat och de mönster/kategorier du hittat i materialet. • Steg 7: Analys av data med hjälp av ditt teoretiska ramverk. • Steg 8: Diskussion av analysen i förhållande till tidigare forskning och med hjälp av det teoretiska ramverket. • Steg 9: Framtagande av slutsatser.

Kvalitativa intervjuer • Semistrukturerade eller ostrukturerade intervjuer • Betoning på det generella i formuleringen av frågor. • Tonvikt på intervjupersonens egna uppfattningar. • Flexibilitet, följer ofta den riktning som intervjupersonen väljer. • Fylliga svar eftersträvas • En person kan intervjuas flera gånger

Ostrukturerad/semistrukturerade intervjuer • Ostrukturerade intervjuer: Intervjuaren har ett löst sammanfogat underlag att utgå från. Inleder med en fråga. Respondenten får associera och svara fritt. • Semistrukturerade intervjuer: Intervjuaren har en lista på olika teman som ska beröras under intervjun. Frågor om nya teman kan också ställas. Inte nödvändigt att frågorna kommer i den ordning som bestämts från början.

Utformning av intervjuguide • Innan du gör en intervjuguide göt klrt för dig själv vad du mer exakt vill ta reda på (detta ska synas i alla frågor du ställer). Vad måste du få reda på för att kunna besvara dina forskningsfrågor? Intervjuprocess • Inled med att fråga om bakgrundsfakta (tid på arbetsplatsen/i yrket, kön, tidigare erfarenheter, utbildning, ålder på eleverna…). • Undvik specifika frågeställningar. Det ska lämnas öppet för respondentens egna associationer och idéer (= alltid respondentens perspektiv i fokus). • Inga ledande frågor. • Använd ett begripligt språk. • Var inte rädd för tystnad. Invänta respondentens svar och ge tid för att hen hinner avsluta innan du ställer nästa fråga. • Se till så att de praktiska förhållandena fungerar (bra ställe att hålla intervjun på så att ni inte blir störda, bra med tid, att inspelningsapparaten fungerar, att du fått tillstånd av respondenten att göra en inspelning). • Efter intervjun anteckna dina upplevelser. Vad gick bra/inte bra och varför. Detta ska du berätta om i din uppsats. • Vänta inte med transkriberingen till alla intervjuer är färdiga! • Transkribering ska ha flyt men inte avvika från det som verkligen sägs under intervjun.

Kvalitativ observation • Tillstånd från de medverkande ska efterfrågas i god tid innan man utför observationerna. • Observationerna görs med fokus på det man söker svar på. (t. ex. om man vill undersöka koncentration och fokus hos en grupp elever, då är detta man ska fokusera på och de kriterier (teoretisk bakgrund) som kännetecknar koncentration/icke koncentration. • Tänk på att det är svårt att ha fokus på mer än en eller några elever i taget. Vid filmning kan kameran bara riktas mot ett ställe i taget och det gäller också vid observationer för hand. Observationer för hand/fältanteckningar: detaljerade anteckningar av olika skeenden och beteenden i t. ex. ett klassrum och (forskarens egna reflektioner över dessa). Filmade observationer: Noggrann transkribering av filmer ska ske så fort som möjligt. Både beteenden och tal ska antecknas. Studera filmerna flera gånger, då nya upptäckter ofta görs vid varje tillfälle.

Fokusgrupper • Fokusgruppsmetoden: intervjuer av flera personer samtidigt om en väl avgränsad frågeställning/tema. • Forskaren har intresse för hur olika individer i en grupp diskuterar en fråga (hur samspelet ser ut, vilka reaktioner på vad andra säger som uppstår, hur människor i grupp uppfattar och resonerar kring en frågeställning och skälen till att de har en viss åsikt, hur individer tillsammans skapar mening runt en frågeställning osv. ). • Forskaren är moderator för samtalet men utan att styra samtalet.

fokusgrupper forts. • Bäst om samtalet spelas in och transkriberas. • Det ska helst filmas då kroppsspråk är en viktig ingrediens i ett samtal. • Liksom att man bättre ser om det finns ett maktspel inom gruppen och hur många som omfattas av en åsikt. • Det är lättare att hålla reda på vem som säger vad vid filmning, inte minst när de ibland kan hända att vissa personer talar i munnen på varandra. • Gruppstorlek: Enligt Morgan (1998) 6 -10 personer om engagemanget antas vara lågt bland personerna. Färre i gruppen om frågeställningen förväntas ska stort engagemang. Detta resonemang kan diskuteras. • Gruppledaren måste inta två förhållningssätt: 1. dels tillåta diskussionen löpa fritt. 2. dels gripa in för att lyfta fram speciellt viktiga teman om deltagarna inte gör det själva.

Inleda och avsluta en fokusgrupp/intervju • Gruppledaren/intervjuaren tackar för att deltagarna ställer upp. • Ber deltagarna presentera sig för varandra om det är så att de inte känner varandra sedan tidigare. • Gruppledaren/intervjuaren beskriver syftet med undersökningen och skälet till att diskussionen/intervjun spelas in, hur länge de ska hålla på och vilka regler för samtalet som gäller. Det senare kan handla om att inte prata i mun på varandra och att det som sägs är konfidentiellt och anonymt. • Avslutningsvis tackar gruppledaren/intervjuaren för deras medverkan och berättar vad som nu kommer att hända med det inspelade samtalet.

Urval • Bekvämlighetsurval: Det kan vara svårt att få tag på t. ex. lärare som ställer upp. Du väljer därför första bästa som säger ja till att bli intervjuade/observerade och kan därmed inte göra ett val så att t. ex. spridning av lärarnas bakgrund/vilka slags skolor de jobbar på osv. blir stor. Ett bekvämlighetsurval är tillgängligt på ett tillfälligt vis. • Snöbollsurval: Du får tips på en villig lärare som i sin tur ger tips på andra lärare som ställer upp osv. • Målinriktat urval: ett icke sannolikhetsurval eller slumpartat. Du vill ha en stor spridning i gruppen vad gäller olika egenskaper som individerna/grupperna kan ha och som är relevanta för din frågeställning.

Inledning • Motivera undersökningen med en bakgrund, examensarbetets utbildningsvetenskapliga och didaktiska relevans och hur problemet regleras av styrdokument. Motivera också varför du tycker detta är intressant. Syfte och problemformulering • Ett övergripande syfte samt eventuella delsyften som preciseras med problemfrågor. Definiera begrepp! Teoretisk anknytning • Det är viktigt att bygga vidare på tidigare forskning. Visa hur ditt arbete knyter an till tidigare studier. Design, metoder och tillvägagångssätt • Presentera hur problemet har lösts och hur frågorna har besvarats med hjälp av olika typer av empiriskt material som hittats i andra studier eller som du har samlat in själv. Det är viktigt att du motiverar avgränsningar, urval av olika slag och problem. • Graden av vetenskaplighet och tillförlitlighet skall alltid diskuteras i termer av trovärdighet, giltighet, generaliserbarhet och etiska överväganden. Redovisa vilka begränsningar och andra svagheter som undersökningen har. Resultatredovisning och analys • Presentera empirin: beskriv respondenterna och den miljö de befinner sig i/läromedel. • Presentera resultaten med en disposition som ger en logisk ordning och är läsarvänlig. En kvalitativ studie kan tematiseras på många sätt enligt den analyskategorisering som du har gjort. Kvantitativa studier kan först redovisas som beskrivningar och sedan i en särskild analyserande del. Det är alltid en avvägning att hitta den bästa ordningen. Resultaten skall redovisas så fullständigt att läsaren kan följa med och dra egna slutsatser. Slutdiskussion • Diskussionen skall anknyta till problem, syfte och frågor och därmed sammanfatta resultaten. Se till att besvara dina forskningsfrågor. Anknyt till teorier och tidigare forskning med referenser, och ange resultaten av den egna undersökningen. Därefter kan du tolka och värdera dina resultat friare. • En mycket viktig del i examensarbetet är att diskutera den egna undersökningens resultat och konsekvenser för skolan, läraryrket, undervisningen, eleverna, föräldrarna eller annan pedagogisk verksamhet. Arbetets resultat kan ju ha konsekvenser på flera olika nivåer. Avsnittet avslutas med att de viktigaste slutsatserna dras samman. Referenser och referenslista • Se APA-manualen (länk finns i formatmallen på GUL) eller var konsekvent när du använder någon annan referenshantering. Kontrollera att all litteratur som används i uppsatsen finns med i litteraturförteckningen och vice versa. Tips: Röda korsets APA-guide finns på nätet och är på svenska.

Skrivprocessen • Börja i god tid. • Jobba med syftet. Forskningsfrågan kan till att börja med vara relativt löst formulerad bara syftet är klart tydligt. • Läs tidigare forskning och forskning som är relevant för ditt teoretiska ramverk och börja att skriva om detta. Tänk på att skriva in dina referenser i referenslistan i samma stund som du refererar till dem i texten. Tidigare forskning är ett kapitel och teoretiskt ramverk ett annat. Samma referenser kan finnas i båda kapitlen. • Det teoretiska ramverket är det som du analyserar ditt resultat mot. • Bestäm vilken metod/-er du ska använda dig av och beskriv denna/dessa i ditt metodkapitel. Metoden ska korspondera med det teoretiska ramverket. • Bestäm tid med respondenter, ordna med tillstånd osv i så god tid som möjligt. • Börja transkribera med en gång efter att du gjort en intervju/observation… • Gör en noggrann beskrivning av dina respondenter och den miljö de vistas i. • Gör en beskrivning av resultatet med de kategorier du valt eller de mönster du hittat i materialet. (Skriv ner resultatet så tidigt som möjligt och före du skriver inledning och sammanfattning). • Analysera/tolka ditt resultat i förhållande till ditt ramverk.