Krafter och rrelse Repetition Likformig och olikformig rrelse

  • Slides: 35
Download presentation
Krafter och rörelse Repetition

Krafter och rörelse Repetition

Likformig och olikformig rörelse • Likformig rörelse • Samma fart och samma riktning •

Likformig och olikformig rörelse • Likformig rörelse • Samma fart och samma riktning • Ett föremål befinner sig i vila eller konstant rörelse så länge det inte påverkas av någon kraft • Olikformig rörelse • Ett föremål som påverkas av en kraft kan accelerera, retardera eller ändra riktning

Sambandet mellan tid , sträcka och hastighet • Hastighet v =s/t hastighet= sträcka/ tid

Sambandet mellan tid , sträcka och hastighet • Hastighet v =s/t hastighet= sträcka/ tid • Tid t = s/v tid = sträcka/ hastighet • Sträcka s = v∙ t sträcka= hastighet ∙tid

Krafter • En kraft kan påverka en annan kropp så att den accelererar, retarderar

Krafter • En kraft kan påverka en annan kropp så att den accelererar, retarderar eller ändrar riktning. • Exempel på krafter: dragningskraft, friktionskraft, magnetisk kraft, elektrisk kraft, lyftkraft, fjäderkraft, spännkraft, muskelkraft,

Kraft kan mätas • Krafter kan mätas t. ex. med en dynamometer. • Enheten

Kraft kan mätas • Krafter kan mätas t. ex. med en dynamometer. • Enheten för kraft är N (newton)

Skillnad mellan massa och tyngd • Massa • Ett mått på mängden atomer och

Skillnad mellan massa och tyngd • Massa • Ett mått på mängden atomer och deras vikt • Enhet: kg • Tyngd • Ett mått på hur massan påverkas av tyngdkraften • F = m·a F = m·g • F ≈ kg · 10

Tyngd • • • Massa =1 kg Tyngd = 10 N F = 1

Tyngd • • • Massa =1 kg Tyngd = 10 N F = 1 kg · 10 F = 10 N F = force (kraft) • Massa = 90 kg • Tyngd på jorden = 900 N • Massa på månen = 90 kg • Tyngd på månen= • 150 N

Kraft och motkraft

Kraft och motkraft

Friktion • Friktion är en bromsande kraft som uppstår när två ytor rör sig

Friktion • Friktion är en bromsande kraft som uppstår när två ytor rör sig mot varandra. • Atomerna i ytorna fastnar i varandra. • Ju ojämnare yta desto större friktion • Friktionen påverkas av tyngden.

Ibland vill man ha friktion • Exempel på när man vill ha friktion: •

Ibland vill man ha friktion • Exempel på när man vill ha friktion: • Sand på is • Dubbar på bildäck • Räfflade ytan i rulltrappan • Exempel när man inte vill ha friktion • Skidor • Saker som ska rulla • Maskiner som ska snurra

Öka eller minska friktion • Öka • Göra ytan ojämnare, skrovligare • Sand •

Öka eller minska friktion • Öka • Göra ytan ojämnare, skrovligare • Sand • Grus • dubbar • • • Minska Göra ytan slätare Olja Valla kullager

Tyngdpunkt, stödyta och lodlinje • Tyngdpunkten ligger i mitten • Stödyta är den sida

Tyngdpunkt, stödyta och lodlinje • Tyngdpunkten ligger i mitten • Stödyta är den sida som föremålet vänder mot underlaget • Lodlinje en linje riktad mot jordens medelpunkt

Tyngdpunkt • Om tyngdpunkten ligger högt ökar risken för obalans • Låg tyngdpunkt minskar

Tyngdpunkt • Om tyngdpunkten ligger högt ökar risken för obalans • Låg tyngdpunkt minskar risken för obalans

Stödyta • Ju större stödyta desto stadigare

Stödyta • Ju större stödyta desto stadigare

Lodlinje • En lina med en tyngd på kommer, om man håller den stilla,

Lodlinje • En lina med en tyngd på kommer, om man håller den stilla, att bilda en linje med riktning mot jordens medelpunkt

Tyngdpunkten utanför stödytan • Ett föremål faller när tyngdpunkten och lodlinjen hamnar utanför stödytan

Tyngdpunkten utanför stödytan • Ett föremål faller när tyngdpunkten och lodlinjen hamnar utanför stödytan

Fritt fall i vakuum • Föremål i vakuum faller med samma hastighet oavsett massa,

Fritt fall i vakuum • Föremål i vakuum faller med samma hastighet oavsett massa, tyngd eller form. • Vakuum = område där det inte finns några atomer • Luft innehåller N, O 2, Ar, CO 2, , H 2 O samt He, Ne, Kr, Xe , Rn i mycket små mängder.

Fritt fall i vakuum • Om man pumpar ut luften med en vakuumpump kan

Fritt fall i vakuum • Om man pumpar ut luften med en vakuumpump kan man visa att föremål faller lika fort oavsett massa eller form. • Tyngdaccelerationen är konstant • Tyngdaccelerationen påverkar olika massor lika mycket ( ≈ 9, 82 m/s 2)

Fritt fall utan vakuum • På jorden finns en atmosfär som innehåller atomer, det

Fritt fall utan vakuum • På jorden finns en atmosfär som innehåller atomer, det vi kallar luft. • När föremål faller på jorden rör de sig genom ett moln av atomer. • När föremålet träffar dessa atomer uppstår friktion.

Fritt fall utan vakuum • Om man gnuggar händerna uppstår friktion. • Energin i

Fritt fall utan vakuum • Om man gnuggar händerna uppstår friktion. • Energin i denna rörelse omvandlas till värmeenergi. • Det blir varmt.

Fritt fall utan vakuum • När ett föremål från rymden kommer in i vår

Fritt fall utan vakuum • När ett föremål från rymden kommer in i vår atmosfär, t. ex. en meteor med hög hastighet, träffar den atomerna i luften och bromsas kraftigt upp. Det sker en retardation. Det blir så varmt att meteorer oftast brinner upp innan de hinner träffa markytan.

Fritt fall utan vakuum • När föremål faller på jorden påverkas de både av

Fritt fall utan vakuum • När föremål faller på jorden påverkas de både av tyngdkraften och friktionen, luftmotståndet. • Föremål faller olika fort på jorden främst på grund av luftmotståndet, friktionen.

Föremål som faller och kastas • Om man skjuter en kula med gevär och

Föremål som faller och kastas • Om man skjuter en kula med gevär och samtidigt släpper en likadan kula från samma höjd så kommer det att falla med samma hastighet. • Gevärskulan kommer längre bort. Men bägge kulorna träffar marken samtidigt.

kaströrelse

kaströrelse

Hur satelliter hittar sin bana • En raket sänds iväg från jorden. Om hastigheten

Hur satelliter hittar sin bana • En raket sänds iväg från jorden. Om hastigheten inte är så hög så åker raketen upp en bit och faller sen tillbaka igen. • Om hastigheten är för hög forsvinner raketen iväg ut i rymden. • Men om hastigheten är lagom hög så börjar raketen röra sig i en bana runt jorden. • Raketen faller hela tiden men jorden böjer undan lika mycket. Raketen har blivit en satellit till jorden.

Tröghet • Ett föremål har svårt att ändra hastighet eller riktning. • Man kan

Tröghet • Ett föremål har svårt att ändra hastighet eller riktning. • Man kan uppleva denna känsla när man t. ex. åker buss.

Tröghet i bilen • På grund av hur trögheten fungerar på en människa i

Tröghet i bilen • På grund av hur trögheten fungerar på en människa i en bil har man t. ex. uppfunnit bilbälten och krockkuddar. • ”Att ha en person i baksätet utan bilbälte är som att ha en elefant i baksätet. ”

Centralrörelse och Centripetalkraft • Om en sten på ett snöre snurras runt. • Uppstår

Centralrörelse och Centripetalkraft • Om en sten på ett snöre snurras runt. • Uppstår en centralrörelse • Stenen accelererar, den byter hela tiden riktning. • Stenen hålls kvar i sin centralrörelse så länge vi håller i snöret.

Centralrörelse och centripetalkraft • Kraften som håller kvar stenen i sin runda bana är

Centralrörelse och centripetalkraft • Kraften som håller kvar stenen i sin runda bana är riktad inåt. • Denna inåtriktade kraft kallas centripetalkraft. • Släpper vi snöret far stenen i väg.

Centrifugalkraft • Stenen trycks hela tiden utåt men centripetalkraften tvingar den att hela tiden

Centrifugalkraft • Stenen trycks hela tiden utåt men centripetalkraften tvingar den att hela tiden svänga. • Den utåtriktade kraften kallas centrifugalkraft

Tvättmaskiner • När en tvättmaskin centrifugerar snurrar trumman fort, ca 1200 varv/minut. • Tvätten

Tvättmaskiner • När en tvättmaskin centrifugerar snurrar trumman fort, ca 1200 varv/minut. • Tvätten hålls kvar av centripetalkraften som bildas av trummans vägg. • Trummans vägg är perforerad med små hål. Vattnet pressas ut genom hålen av centrifugalkraften.

Trafiksäkerhet • Effekten av dessa krafter och rörelser har påverkat trafikens säkerhetstänkande • Hjälm

Trafiksäkerhet • Effekten av dessa krafter och rörelser har påverkat trafikens säkerhetstänkande • Hjälm • Bilbälte • Hastighets begränsning • Skilda vägbanor • Friktionsdäck • Dubbdäck

De flesta av oss kommer ihåg • • 10% av det vi läser 20%

De flesta av oss kommer ihåg • • 10% av det vi läser 20% av det vi hör 30% av det vi ser 50% av det vi ser och hör 70% av sånt vi diskuterar 80% av det vi gör 95% av det vi lär andra

studieteknik • • Lägga boken under huvudkudden Plugga kvällen innan Plugga konstant ända fram

studieteknik • • Lägga boken under huvudkudden Plugga kvällen innan Plugga konstant ända fram till provet Var klar med instuderingen ca 3 dygn före provet

Finalen • Jag rekommenderar er att göra finalen. • Det är nästan som ett

Finalen • Jag rekommenderar er att göra finalen. • Det är nästan som ett prov…