Konflikthantering Johnson Johnson Thornberg matts dahlkwist 2013 Vad

Konflikthantering (Johnson & Johnson, Thornberg) matts dahlkwist 2013

Vad är en konflikt/kontrovers? • • • Definition: ”sammanstötning, motsättning” Distinktion mobbning/konflikt Distinktion kognitiva/mellanmänskliga k. Distinktion konstruktiva/destruktiva k. Distinktion aggression (utpräglat syfte att skada)/konflikt

Skolan – en relationstät miljö Konflikter i skolan, på olika plan - lärare/elev(er) - mellan elever/elevgrupper - inom personalgruppen - ledning/personal - ledning/elever - föräldrar/personal - föräldrar/ledning Seminariefråga 1: Ge ett konkret exempel på vardera, samt en kort analys av någon konflikt som du upplevt och hur den har hanterats.

Konflikttyper • • • Sakkonflikter Värderingskonflikter Intressekonflikter Relationskonflikter Pseudokonflikter Seminariefråga 2: Ge exempel på vardera från skolan!

Beslutsfattande i konfliktsituationer • Risk för grupptänkande • Risk för bunkermentalitet • Beslut under stress Exemplet Cubakrisen contra Grisbukten

Kännetecken: konstruktiv konflikthantering • • • Överenskommelse som alla kan acceptera Stärker relation och tillit för framtiden Ökar förmågan att hantera framtida konflikter Agera aldrig i affekt Neutral plats för samtal Se upp för gränsen person/sak. Var saklig, undvik svepande personomdömen • Sträva mot ödmjukhet och prestigelöshet • Träna i social kompetens

Win/lose-problematik ”att förstora framtidens skugga” • Är relationerna inte viktiga för framtiden? • Förbittring och revanschism hos förloraren. Historien kan visa ett vanligt mönster: Förr eller senare revansch (t ex Mellanöstern, Versaillesfreden) • Vem vinner på förgiftade relationer?

Vanliga hinder i förhandlingssituationer • För snabba domslut, förutfattade meningar, att tillskriva motparten motiv • Sökande efter en enda lösning, ”tunnelseende” • Att se allt som ett färdigt nollsummespel (”fixed pie”) • Att vara koncentrerad på uppfyllelse av omedelbara önskningar och behov • Rädsla förändringar, rigida tankar • Informationsbrist • Att inte se några gemensamma intressen

Spelteori • ”Fångarnas dilemma” – användningsområden? • Kritik mot modeller av detta slag? [1] A håller tyst A vittnar B håller tyst Båda får 6 mån. A friges, B får 10 år B vittnar B friges, A får 10 år Båda får 2 år

Konflikter som lärtillfällen i social kompetens • Konstruktiv koflikthanteringsförmåga - ett tecken på god social kompetens - att upprätthålla och att utveckla relationer - att kunna ta andras perspektiv samt - att kunna göra uppoffringar

Perspektivtagande eller egocentrism? • Varje person har ett unikt perspektiv • Samma meddelande kan betyda olika saker för olika personer • Behov och erfarenheter styr vårt perspektiv • Vi utgår gärna från oss själva och våra egna behov. ”Gillar jag det italienska köket, så…” • Perspektivtagande en förutsättning för lyckosamma förhandlingar • Träna perspektivtagande genom rollspel

Attributionsteorin: Om att tillskriva ”De processer vi använder då vi kopplar ihop ett beteende med bakomliggande orsaker, för att få en rimlig förklaring på ett beteende” (Heider) Situationsfaktorer contra dispositionsfaktorer Det grundläggande attributionsfelet: Att tillskriva andras beteende dispositionsfaktorer och det egna beteendet situationsfaktorer Barn och unga som uppträder aggressivt kan se fientliga avsikter där så ej är fallet (gäller spec vid stor osäkerhet) Genusskillnad?

Teorin om dubbla angelägenheter: a) att uppnå sina mål b) att vidmakthålla en relation • Kompromissuppgörelse genom förhandlingar (mål + relation bevaras). Att definiera konflikten som ett gemensamt problem • Anpassning: När målet är mycket mindre viktigt än relationen • Undandragande. När varken mål eller relation är viktig • ”Vinna-förlora-förhandling”: När målet är mycket viktigt, men inte relationen Se djurmodellen, Johnson & Johnson s 356. Seminariefråga 3: Ge exempel på vardera, från skolan eller annan arena.

”Välj dina strider-problematik” • • Arbetsekonomi och equilibrium – till vilket pris? Att välja rätt tillfälle Att vara i balans Hitta egna strategier Att värdera prestige Feedback på sak- och personnivå Vikten av ödmjukhet. Vad kostar prestige? Vem blir respekterad i längden? • Vilka konsekvenser? Beredd att ta dessa?

Integrativ förhandling/kompromiss 1. Beskriv vad det är du vill 2. Beskriv dina känslor, ”jag-budskap” 3. Förklara dina skäl, vad som ligger bakom din vilja och dina känslor 4. Försök att se ur den andres perspektiv 5. Hitta på förslag som kan göra inblandade parter nöjda 6. Nå fram till en klok överenskommelse, som upplevs som någorlunda rättvis, ”win-win”

Konflikter mellan grupper: Vi och dom (Sherif) • Uppdelning av ett gäng pojkar i två grupper • Organiserade uppgifter så att de båda grupperna tvingades samarbeta för att nå målen • Normbildning, ledarskap och statushierarki • Tävlingar mellan grupperna med belöningar till vinnaren. Rivalitet uppstod genast mellan grupperna • Konfliktreduktion med olika medel, gemensamma måltider, bio tillsammans = löser inte med automatik motsättningarna.

Konflikter mellan grupper: Superordinate goals (Sherif) • Identifikation av gemensam fiende, men först när det gemensamma målet konkretiseras och blir större än gruppernas tidigare delmål (superordiate goals) - då grupperna alltså tvingas till samarbete, t ex reparation av det gemensamma vattenförsörjningssystemet eller insamling av pengar till en film alla vill se. Exempel: Samling i en nation inför krig (superordinate identity).

Superordinate goals (Sherif): Kännetecken • Målet introduceras av en maktägande tredje part • Målet ska vara en naturlig konsekvens av verksamheten ( t ex att vattenledningen kördes sönder av en traktor) • Det ska inte av medlemmarna ses som ett sätt att lösa konflikten

Mellangruppskonflikter enligt Blake & Mouton • Skapar sammanhållning inom den egna gruppen, och fiendskapen mot den andra tenderar att växa, stereotypa förställningar uppstår. Svart-vitt-tänkande. In- och utgruppstänkande, ”outgroup homogenity bias” • Den förlorande gruppen kan lyfta över skuld på tredje part/ledaren, man söker syndabockar

Kontaktteori: Att minska fördomar, stereotypisering och rasism • Att arbeta tillsammans under tid. Utgruppen framstår som mindre homogen, fördomar minskar. Det framstår individer i stället för grupp. • Gruppisolering, grupper utan kontakt en jordmån fördomar och oförståelse • ”Trigger effect”. Vi påverkar varandra att tycka i enlighet med normerna. Svårare att individuellt fälla en dom. • ”Lika-statuskontakt”, t ex i värnplikt. Skoluniform? Seminariefråga 4: Applicering i skolsituationer?