Komplexa samhllsfrgor Politikens och frvaltningars behov av att

Komplexa samhällsfrågor Politikens och förvaltningars behov av att visa handlingskraft: risk för att förenkla eller förtränga (Prokrastinering) Att göra som alltid, bara mer och bättre Komplicerade problem kan hanteras Makt, mod och insikt för att göra annorlunda genom god ingenjörskonst och med hjälp av beprövade erfarenheter Den tillitsbaserade styrningens dilemma Problemen kan bara formuleras och åtgärder identifieras tillsammans med de som är berörda Tillitsbaserad Samhällsstyrning medborgarna Knowns, known unknowns Synliga och mätbara - oföränderliga Vår tids Komplexa samhällsfrågor Unknown unknowns, unknowns * Kan inte förutses, föreställas – inga beprövade erfarenheter * Många inblandade - ojämlika maktförhållanden medför olika perspektiv på problemets orsak och lösning * Låg generaliserbarhet, varje situation är unik, i konstant förändring. Sättet på vilket den kan hanteras är ej manualiserbart. New Public Management Viktigare att göra saker och ting på rätt sätt än att göra rätt saker Svårigheter att förstå orsak - verkan ”The problem of the problem is the problem”

Social integration och Social hållbarhet exempel på komplexa samhällsfrågor Göteborg Jämlikt Effektiv samverkan för trygghet – Hela staden för social hållbarhet Tidiga insatser minskar framtida kostnader Gigantisk Felanvändning av resurser Inte bara större städer 180 bostadsområden exv: Markaryd, Lysekil Utanförskapets onda cirklar och dess inlåsningseffekter Utsatta områden (30 st – cirka 0, 5 milj. inv) - Våldshandlingar - Narkotikahandel - Utåtagerat missnöje Trångboddhet Utbildningsnivå Riskområden Sysselsättningsgrad (åtta stycken) Särskilt utsatta områden Inkomstnivåer Segregation Ohälsotal (22 – cirka 0, 2 miljoner) Parallella samhällsstrukturer - Hög koncentration av kriminella - Extremism – otillbörlig påtryckning - Svårt för polisen att fullfölja sitt uppdrag - Läxhjälp Bemanning fritidsgårdar Risk för rasifierad kunskapsproduktion epistemtiskt våld och stigmatisering Effektiv samverkan för Trygghet Institutionell förmåga Kontrollen av det offentliga rummet Trygghetsprojekt Medborgardialog vid Komplexa frågor Kollektiv förmåga Att göra tillsammans Sätta gemensamma normer Vikten av inkludering

Institutionell förmåga e nd a kri riell a s r o m e öv rsekt ilem s n d grä t tvä ets t De h de kand oc ver sam Samverkan och medskapandets genomslag Mottagningskapaciteten: att kanalisera in i den politiska styrningen Gränsöverskridande samverkan En konfliktfylld process Målkonflikter tolkningsföreträde Kraftsamling Sjöbo Stora krav på gränsgångaren (projektledaren) - ”public integrative leadership” - ”network managers” Den vertikala myndighetstilliten Den tillitsbaserade styrningens dilemma Att ramla mellan stolarna

Kollektiv förmåga Att påverka samhällsutvecklingen genom att dra åt samma håll Rinkeby "Vi har gått ihop och gjort något fint av det här", säger Solnabon Luay Mohageb en av initiativtagarna till Facebookgruppen Stockholm mot hat. Foto: Mariela Quintana Melin / Sveriges Radio. Malmö Enkla och konsekventa rekommendationer skapar förtroende och ökar följsamheten

Sociala risker Hot mot det skyddsvärda Öka säkerheten! Syn vän d Fr pos ån ne itiv gat säk iv ti erh ll et Social oro som politiska uttryck otillfredsställda behov t illi t ll te pital ) de an gg ry rb ets n a ir socialt ke/ öve trakt er Ho So and on rm t Förmåga att hantera komplexa samhällsfrågor Social oro som en icke önskvärd händelse Social Tillit är det skyddsvärda Fokus på sociala risker och på individen Fokus på tillit och strukturer k län an Förebygga, Främja relationsbyggande bemötande Sociala och polisiära insatser Underifrån Social investeringspolitik (Fö Ve rti I rva nsti ltn tut in io Ko gens nellt Defensiv (negativ) Säkerhet offe ntro motta kapi n l g t Brottsförebyggande åtgärder Fak tlig l av arka al tis a r de pac k s um t ite Institutionell förmåga t) äk m Offensiv (positiv) Säkerhet Tillitsskapande och sk a no ghe Trygghetsfrämjande åtgärder l l hä tiv ryg m Individuell och m am rna d t a S lte lev (s Kollektiv förmåga a pp U or Stängsel, Kontroll, Övervakning Regelbunden visitering Bekymmringssamtal ka l ti llit erh et et Ovanifrån Dialog och medskapande Känsla av samhörighet Trygghetsparadoxen

Från negativ till positiv säkerhet Social Tillit är det skyddsvärda Fokus på tillit och strukturer Förmåga att hantera komplexa samhällsfrågor Social tillit Polisiära insatser Samhällskontraktets alternativa normer Upplevd trygghet f ell on ti u t i t örm åga Ins Social investeringspolitik Kriminologisk trygghet Fokus på riskfaktorer Utforskande lägesrapporter Synas, samtala, samverka Relationsbyggande och gränssättande bemötande Synvändor Från rädslans samhörighet till trygghetens nyfikenhet Vad förstår ni med våld (alt. makt)? Hur tar det sig uttryck? Vilka aktörer är användare? Har ni själv blivit utsatt? Vad bör/kan göras? Dialog och medskapande från passivt objekt till aktivt subjekt Maktdelning: problemformulering/åtgärdsförslag Tillgång till det politiska rummet – att påverka beslut Socialt och politiskt kapital åga Fokus på delaktighet m Känsla av samhörighet ör vf i t k Social integration vs faktisk systemintegration lle o k Svårt att bidra till integration Bjud någon på middag/teater (Nya Kompis. Byrån) ch o när en inte känner sig Ekonomisk trygghet ell u d inkluderad själv Fokus på försörjning och på livschanser ivi nd I Arbetslöshet, låg utbildning och inkomst samvarierar med otrygghet och lägre lokalsamhälletillit Sociala insatser en investering och inte en kostnad Tidiga insatser minskar framtida kostnader Social trygghet Medskapade frisk och hållbarhetsanalyser Fokus på friskfaktorer

Demokratisera demokratin Krönika: Vi måste prata om demokratin Från att betrakta människor som objekt Till att betrakta dem som subjekt Medskapande medborgardialog Syn Den sociala ingenjörskonsten har gått ur tiden vän dor Att bygga ett samhälle med människor och inte för människor Komplexa samhällsfrågor ifrågasätter vem som har Problemformuleringsinitiativitet och tolkningsföreträdet Formulering av problemet Varför Identifiering av åtgärder Vad Utformande av handlingsplan Hur Implementering av beslut Vem Vikten av en inkluderande medborgardialog: Problemet är inte att det är svårt att nå ut Problemet är att det är lätt att ignorera Att ompröva synen på makt över eller makt till Medborgarbudget Uppföljning utvärdering Resultat

Forskningslitteraturen beskriver ofta invånarnas deltagande med hjälp av tre olika samtalstyper: Information Konsultation Den bemäktigande dialogen förutsätter ett mer jämlikt medskapande: Lärande dialog Diskussion Delaktighet Deltagande Vi vill att ni ska veta något / förstå oss Vi vill veta vad ni tycker, tänker (känner) Argumentation, kommentar och replik. Vilket perspektiv är ”rätt”? Medborgardialog som är initierad av offentliga aktörer där medborgarna bjuds in att framföra synpynkter Alla samtalstyperna kan vara värdefulla, men för olika syften. Dialog eller monolog avgörs av vad man gör före, efter och under samtalet Vi tänker och lär om frågan tillsammans från olika perspektiv Bemäktigande dialog med konfronterande inslag Medskapande Vi synliggör meningsskiljaktigheter och maktstrukturer Uppmärksammar tolkningsföreträde och problemformuleringsinitiativ Utifrån inspiration från KAIROS, S 2020/GBG STAD, och SKLs delaktighetstrappa Vi gör tillsammans och tar delat ansvar för resultatet Lyssnar in för att förstå vad som menas: varför det berättas och vad som ligger bakom ”Deep listening”

Dags för Kollektiv reflektion Kände ni igen Er? Vilka perspektiv saknas ? n nd a s Re fl s, Q n io ect u io est A ers w ns

Tack för uppmärksamheten ! Hans Abrahamsson School of Global Studies Hans. Abrahamsson@globalstudies. gu. se